OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Även EFL innehåller några bestämmelser som gör att styrelseledamöter m.fl. i vissa situationer kan bli personligen ansvariga för föreningens skulder.

Innan föreningen registrerats hos Bolagsverket

Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd som görs på föreningens vägnar innan föreningen har registrerats hos Bolagsverket, svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden solidariskt för förpliktelsen. När föreningen registreras övergår dock ansvaret på föreningen under förutsättning att förpliktelsen tillkommit efter det att föreningen bildats (2 kap. 4 § EFL).

Det är respektive borgenär som har talerätt.

Olovlig utbetalning ska betalas tillbaka

Om en utbetalning har skett till någon föreningsmedlem eller till någon annan i strid mot bestämmelserna i EFL är betalningsmottagaren skyldig att betala tillbaka vad han eller hon mottagit jämte ränta. Hade betalningsmottagaren skälig anledning att anta att utbetalningen var en laglig överskottsutdelning är han eller hon dock inte återbetalningsskyldig (10 kap. 7 § första stycket EFL).

Subsidiärt bristtäckningsansvar

Om återbetalningsskyldighet har fastställts för någon och det visar sig att denne inte kan betala tillbaka inträder ett ansvar för de personer som har medverkat till att besluta om eller verkställa utbetalningen. Samma ansvar kan drabba dem som har upprättat eller fastställt en oriktig balansräkning som har legat till grund för beslutet (10 kap. 7 § andra stycket EFL).

Underlåtna likvidationsåtgärder kan leda till personligt betalningsansvar

Regler om likvidation och upplösning återfinns i 11 kap EFL. Där anges bland annat att styrelsen måste ta upp frågan om likvidation om antalet medlemmar minskar så att det understiger den miniminivå som föreskrivs i lagen (tre medlemmar). Om inte styrelsen fullgör sina skyldigheter kan ett personligt betalningsansvar uppkomma för styrelseledamöterna och andra som agerar för föreningens räkning (11 kap. 3 § EFL).

Det är respektive borgenär som har talerätt.

Läs mer om likvidation av ekonomiska föreningar.

När kan skadeståndsskyldighet inträda?

En styrelseledamot eller verkställande direktör som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet skadar föreningen när han eller hon fullgör sitt uppdrag ska ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom en överträdelse av EFL eller den årsredovisningslag som är tillämplig eller genom en överträdelse av stadgarna (13 kap. 1 § EFL).

Även en revisor kan åläggas ersättningsskyldighet enligt samma grunder. Revisorn ansvarar även för sina medhjälpare (13 kap. 2 § EFL).

En föreningsmedlem eller en röstberättigad som inte är föreningsmedlem är skyldig att ersätta den skada som han eller hon uppsåtligen tillfogar föreningen, en medlem eller någon annan genom att medverka till överträdelse av EFL eller stadgarna (13 kap. 3 § EFL).

Ett skadestånd kan jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i övrigt. Om flera personer är skadeståndsskyldiga är huvudregeln att ansvaret gäller solidariskt (13 kap. 4 § EFL).

Vem har talerätt?

Skadeståndstalan kan föras av var och en som tillfogats skada. Det kan vara föreningen som sådan, en föreningsmedlem eller ”annan” (13 kap. 1 § EFL). En ”annan” bör kunna vara en borgenär, t.ex. Skatteverket.

Om föreningen har försatts i konkurs har även konkursboet talerätt.

Bestämmelserna synes inte ha tillämpats särskilt ofta, se dock NJA 1998 s. 438 där en förening förde skadeståndstalan mot sin revisor.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • NJA 1998 s. 438 [1]

Lagar & förordningar