OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Här finns information om särskilda frågor och problem som förekommer vid bedömningen av om förutsättningarna för att tillämpa vinstmarginalbeskattning (VMB) är uppfyllda vid handel med motorfordon. Här kan du också läsa om hur återtag, kundförluster m.m. ska hanteras när VMB har tillämpats vid försäljningen.

Varukriteriet – begagnad personbil

En personbil som körts högst 6 000 km eller som omsätts inom 6 månader efter att den första gången tagits i bruk är att betrakta som ett nytt transportmedel (1 kap. 13 a § ML). Fordon som varit i bruk i så liten omfattning att de enligt 1 kap. 13 a § ML är nya transportmedel kan ändå omfattas av bestämmelserna om VMB. Detta gäller när omsättningen sker inom landet. En personbil som vid försäljningstillfället har körts t.ex. 5 000 km är en begagnad vara enligt definitionen i 9 a kap. 4 § ML.

Bestämmelserna om VMB är däremot inte tillämpliga då ett nytt transportmedel omsätts till ett annat EU-land (9 a kap. 19 § ML). En sådan omsättning omfattas av undantaget från skatteplikt i 3 kap. 30 a § ML.

Förvärvskriteriet vid inköp från återförsäljare i ett annat EU-land

En bilhandlares inköp av en bil som transporteras till Sverige från ett annat EUland utgör normalt ett skattepliktigt unions­internt förvärv.

Unionsinterna förvärv av begagnade motorfordon undantas från skatte­plikt om de sålts av en beskattningsbar återförsäljare och omsätt­ningen har beskattats i det EUland där transporten till Sverige påbörjats enligt bestämmelser som motsvarar artik­larna 312–325 i mervärdesskattedirektivet, d.v.s. om beskatt­ning skett enligt leverantörslandets motsvarighet till VMB (3 kap. 30 f § ML).

Om inköpet avser en bil som är att betrakta som ett nytt transportmedel enligt 1 kap. 13 a § ML omfattas det inte av undantaget i 3 kap. 30 f § ML. Ett sådant inköp utgör alltid ett skattepliktigt unionsinternt förvärv (2 a kap. 3 § första stycket 1 ML). Det innebär att VMB inte kan tillämpas vid en vidareförsäljning av ett sådant nytt transportmedel eftersom förvärvskriteriet inte är uppfyllt (9 a kap. 1 § andra stycket ML). Det gäller även om bilen vid försäljningstillfället är att betrakta som en begagnad vara. Om förvärvskriteriet är uppfyllt ska avgöras utifrån förhållandena vid förvärvstillfället

VMB kan inte tillämpas av en beskattningsbar återförsäljare som förvärvat en begagnad vara skattefritt från en leverantör i ett annat EU-land genom att hänvisa till sitt svenska VAT-nummer. VMB kan inte heller användas vid återförsäljning av begagnade varor som förvärvats från leverantörer i andra EU-länder som har debiterat utländsk mervärdesskatt vid sin försäljning av varorna. Anledningen är att förvärvskriteriet i 9a kap. 1 § ML inte är uppfyllt i dessa fall.

Bedömning av om förutsättningarna för VMB är uppfyllda

Frågan om vad som krävs i fråga om dokumentation m.m. för att en återförsäljare ska få tillämpa VMB har varit föremål för prövning i flera rättsfall.

Rättsfall: God tro

EU-domstolen har i en dom uttalat att berörda myndigheter inte kan kräva att en säljare vid en senare tidpunkt erlägger mervärdesskatt när denne agerat i god tro. Säljaren hade uppvisat bevisning som vid en första anblick hade styrkt hans rätt till undantag från skatteplikt för en leverans inom unionen av varor men som vid en senare tidpunkt visade sig vara falsk. För att säljaren ska anses ha varit i god tro förutsatte det att säljaren inte deltagit i undandragandet och att säljaren vidtagit alla erforderliga åtgärder som stod i hans makt för att försäkra sig om att den leverans inom unionen som han hade genomfört inte hade lett till någon delaktighet i ett sådant undandragande (C-409/04, Teleos).

Rättsfall: God tro vid tillämpning av VMB

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att EU-domstolens uttalande om god tro även kan tillämpas i situationer som avser VMB.

Högsta förvaltningsdomstolen har i två mål bedömt frågan om två svenska återförsäljare av husbilar respektive bilar hade rätt att tillämpa VMB i samband med vidareförsäljning av bilar i Sverige. Bilarna hade köpts från tyska återförsäljare. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i båda målen att de tyska säljarna inte hade använt bestämmelserna om VMB. Det fanns därför inte förutsättningar för tillämpning av motsvarande svenska bestämmelser. Då återstod, enligt domstolen, att ta ställning till om det fanns några särskilda förhållanden som kunde innebära att köparens hantering av inköpen och tillämpning av VMB ändå borde godtas.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att inte något av bolagen hade vidtagit de åtgärder som fordras för att försäkra sig om att förutsättningarna för tillämpning av VMB funnits.

I det ena målet anförde Högsta förvaltningsdomstolen följande:

I förevarande fall har bolaget tagit emot fakturor i vilka hänvisas både till underlaget avseende vinstmarginal-beskattning och till bolagets VAT-nummer. Förekomsten av bolagets VAT-nummer i fakturorna talar för att den tyske säljaren haft för avsikt att redovisa transaktionerna till beskattning enligt huvudregeln om gemenskapsinterna förvärv. Till detta kommer att förekomsten av bolagets företrädares namnteckning på en faktura med avvikande innehåll som säljaren tagit in i sin bokföring avseende den ena bilen tyder på att bolaget haft kännedom om att det fanns olika versioner av fakturorna. (RÅ 2009 ref. 40 [I])

I det andra målet anförde Högsta förvaltningsdomstolen följande:

I förevarande fall har bolaget tagit emot fakturor som i de flesta fall har stämplats med ’§ 25a’. I andra fall finns i fakturan angivet såväl att påslag skett med mervärdes-skatt om 16 procent omedelbart följt av tillägget ’§ 25a’. Med dessa knapphändiga och i sig intetsägande samt i vissa fall motstridiga uttryckssätt går det inte att sluta sig till att de tyska säljarna har tillämpat systemet med vinstmarginalbeskattning. Till detta kommer i några fall oklarheter om vem som rätteligen är köpare av bilarna och i vissa andra fall oklarheter om de tyska säljarna med hänsyn till uppgifterna i de tyska fordonshandlingarna vid sina egna förvärv varit berättigade att använda sig av systemet med vinstmarginalbeskattning. Bolaget har därför varit skyldigt att närmare undersöka om förutsättningarna för att tillämpa bestämmelserna om vinstmarginal-beskattning var uppfyllda. Såvitt framgår av utredningen har bolaget inte gjort någon sådan undersökning. Bolaget har således inte vidtagit erforderliga åtgärder för att försäkra sig om att förutsättningarna för tillämpning av bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning förelåg. (RÅ 2009 ref. 40 [II])

Prövning i två steg

Den bedömning som Högsta förvaltningsdomstolen gjort innebär enligt Skatteverkets uppfattning att rätten att använda VMB ska prövas i två steg. Skatteverket har redogjort för denna prövning i ett ställningstagande som gäller bedömning av vinstmarginalbeskattning och god tro vid inköp av begagnade bilar och motorcyklar från annat EU-land. Prövningen i de två stegen ska ske enligt följande.

1. En undersökning av om ML:s bestämmelser för att använda VMB är uppfyllda ska göras. Om det inte går att fastställa om förutsättningarna för bestämmelsen är uppfyllda, d.v.s. det saknas vetskap om de faktiska förhållandena, ska en prövning i stället göras av om det är sannolikt att förutsättningarna för att använda VMB är uppfyllda. En beskattningsbar återförsäljare har i princip inte rätt att använda VMB om förutsättningarna enligt ML inte är uppfyllda eller om det inte är sannolikt att dessa är uppfyllda.

2. Om förutsättningar för att använda VMB saknas eller om det är sannolikt att förutsättningarna saknas återstår det att ta ställning till om det finns några särskilda förhållanden som kan innebära att användning av VMB ändå bör godtas på grund av att den beskattningsbara återförsäljaren har handlat i god tro.

Tillämpning av VMB och beskattningsunderlag m.m.

Vid handel med motorfordon som är relativt dyra kapitalvaror förekommer det transaktioner som ger upphov till frågor kring tillämpningen av VMB.

Kostnader för reparation och fordonsskatt

För begagnade fordon utgör skillnaden mellan försäljningspriset och inköpspriset vinstmarginalen om beskattning ska ske enligt VMB. Lagstadgad fordonsskatt som återförsäljaren betalar till Transportstyrelsen får inte ingå i inköpspriset eftersom denna betalning sker till annan än säljaren av bilen. Om återförsäljaren vid sin försäljning tar ut ersättning för erlagd fordonsskatt av köparen är detta en del av försäljningspriset.

Om ett fordon lämnas för reparation innan det säljs vidare får kostnaden för reparationen inte läggas till inköpspriset när vinstmarginalen bestäms vid återförsäljningen. Avdragsrätten för den mervärdesskatt som ingår i reparationen ska i stället bedömas enligt de allmänna bestämmelserna om avdragsrätt. I normalfallet blir därför bilhandlaren fullt kompenserad genom avdrag för ingående skatt. Samma synsätt gäller alla varor som beskattas enligt VMB.

Kundförlust

I allmänhet konstateras en kundförlust först efter det att varan har sålts och mervärdesskatt har redovisats. Med stöd av 13 kap. 24 och 25 §§ ML får skatten i sådana fall rättas i efterhand i skattedeklarationen för den period då kundförlusten är konstaterad.

VMB inom t.ex. bilhandeln förutsätter att en enskild affärshändelse ger vinst. Om en bil säljs för ett lägre pris än inköpspriset medför transaktionen inte någon beskattning enligt VMB. I en sådan situation kan det därför inte bli frågan om att kreditera någon mervärdesskatt vid en eventuell kundförlust.

Hävning av köp av ny bil

Om försäljning av en helt ny personbil återgår, i så nära anslutning till försäljningen att kunden erhåller en annan ny bil eller hela betalningen åter, bör den återlämnade bilen anses ny vid såväl tillfället för återlämnandet som vid nästa för­säljning. Åter­lämnandet utgör i ett sådant fall inte ett för­värv för återförsäljaren. Har bilen under tiden fram till nästa för­sälj­ning använts, t.ex. som demonstrationsbil, får VMB ändå inte tilläm­pas vid försäljningen. Förutsättningen att för­värvet inte medfört avdragsrätt (förvärvskriteriet) är inte upp­fyllt, eftersom avdragsrätt förelåg vid företagets faktiska förvärv.

Hävning av köp av begagnad bil

Samma principer som vid hävning av köp av ny bil gäller vid hävning av köp av begagnad bil. Sker hävningen exempelvis på grund av att kunden inte är nöjd efter viss tids avtalad bytesrätt/ångervecka uppkommer inget förvärv för bilhandlaren. Är det fråga om en bil där VMB kan tillämpas ska det ursprungliga inköpspriset användas vid beräkning av vinstmarginalen när bilhandlaren säljer bilen nästa gång.

Återtagande med äganderättsförbehåll

Ett åter­tagande av vara med stöd av äganderättsförbehåll enligt konsumentkreditlagen (2010:1846) betraktas inte som en omsättning i mer­värdes­skattesammanhang. Återtagandet får i stället ses som det sista ledet i den ursprungliga försäljningen. Inköps­priset vid den efterföljande försäljningen bör därför beräknas med utgångspunkt från det ursprungliga förvärvet men korrigeras till vad som återstår efter återtagandet. Vid eventuell kundförlust kan säljaren ha rätt att kreditera tidigare redovisad mervärdesskatt.

Vid ett finansieringsföretags försäljning av en enligt avtal med säljaren återtagen vara får VMB tillämpas om bilen ursprungligen sålts enligt dessa bestämmelser.

Exempel: återtagande med äganderättsförbehåll

Ett bilhandelsföretag har sålt fyra begagnade personbilar enligt uppställningen nedan. I samtliga fall slutar kunden att betala efter att ha betalat sammanlagt 50 000 kr. Bilarna återtas med stöd av äganderättsförbehåll. Mervärdesskatt har för varje försäljning redovisats med 2 000 kr beräknat på vinstmarginalen 10 000 kr.

Bil A

Bil B

Bil C

Bil D

Försäljningspris

110 000

110 000

110 000

110 000

Inköpspris

100 000

100 000

100 000

100 000

Tänkt marginal

10 000

10 000

10 000

10 000

Kunden betalar

50 000

50 000

50 000

50 000

Fordran

60 000

60 000

60 000

60 000

Bilens restvärde

90 000

50 000

60 000

52 000

Återbetalning till kunden

30 000

-10 000

0

-8 000

Om återförsäljaren efter återtagandet fortfarande har en fordran på köparen och det konstaterats att denna fordran är förlorad, har säljaren rätt till avdrag för skatten på det förlorade beloppet, dock som mest med det belopp som tidigare redovisats som utgående skatt. Det är endast för bil B och D som en förlust har uppkommit. I dessa fall kan skatten korrigeras med stöd av 13 kap. ML. För bil B med hela den redovisade skatten på 2 000 kr och för bil D med 1 600 kr (8 000 x 20 %).

Bilhandlarens inköpspris vid nästa försäljning kan beräknas enligt följande:

  • ursprungligt inköpspris 100 000 kr
  • minskat med vad kunden erlagt, 50 000 kr
  • ökat med eventuellt återbetalningsbelopp, 30 000 kr för bil A
  • ökat med den del av den tänkta vinstmarginalen som beskattats, 10 000 kr för bil A och C samt 2 000 kr för bil D.

De nya inköpspriserna blir då:

Bil A

Bil B

Bil C

Bil D

Nytt inköpspris

90 000

50 000

60 000

52 000

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

EU-författningar

  • RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt [1]

Lagar & Förordningar

  • Konsumentkreditlagen (2010:1846) [1]

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Vinstmarginalbeskattning och god tro vid inköp av begagnade bilar och motorcyklar från annat EU-land, mervärdesskatt [1]