OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Vid en utmätning kan det ibland uppstå frågor om vem som är rätt ägare till den utmätningsbara egendomen: gäldenären eller någon annan (tredje man). Kronofogden får bara utmäta egendom som gäldenären äger.

Gäldenären ska vara ägare till egendomen

Huvudregeln är att lös egendom får utmätas om den tillhör eller anses tillhöra gäldenären (4 kap. 17 § UB). Begreppet ”tillhör” är ett civilrättsligt begrepp, vilket betyder att gäldenären ska äga egendomen enligt civilrättsliga regler. För att Kronofogden ska ha rätt att utmäta egendomen med stöd av huvudregeln ska det finnas en utredning som styrker att egendomen tillhör gäldenären.

Kronofogdens utredning om gäldenärens äganderätt

Det är den som ansöker om utmätning som ska styrka gäldenärens äganderätt. Eftersom Kronofogden har en skyldighet att eftersöka utmätningsbar egendom innebär det i praktiken att det är Kronofogden som tar fram utredningen om gäldenärens äganderätt.

Beviskraven för att gäldenären är ägare

Beviskraven för att gäldenären är ägare kan inte ställas lika högt som vid en domstolsprövning och muntlig bevisning kan inte komma ifråga vid förfarandet hos Kronofogden. Av förarbetena framgår att vanliga beviskrav bör gälla i frågan om det ”framgår” att gäldenären är ägare till viss egendom. En annan sak är att prövningen måste grundas på en utredning som inte kan vara lika omfattande och grundlig som en utredning i en rättegång (prop. 1980/81:8 s. 1100 och 1209).

Gregow skriver att det på ett övertygande sätt måste vara klarlagt att egendomen tillhör gäldenären. ”Det måste i princip krävas lika starka skäl för att utmätning skall få ske utan stöd av en presumtion som det fordras för att tredje man skall kunna bryta en presumtion om äganderätt för gäldenären.” Som förutsättning gäller att gäldenärens rätt är styrkt, även om utredningen inte kan bli lika allsidig som i en rättegång (Gregow, Utsökningsrätt s. 161-162).

Om tredje man vitsordar att egendomen tidigare tillhört gäldenären men påstår att han eller hon har förvärvat egendomen från gäldenären, kan bevisbördan fördelas på tredje man (NJA 1983 s. 436).

Rättsfall: omfattningen av utredningskravet

Högsta domstolen har uttalat att de utredningskrav som följer av 4 kap. 17 § UB inte bara anses gälla för sakomständigheter av omedelbar relevans för äganderätten utan även för omständigheter som är av indirekt betydelse. I rättsfallet ansågs Kronofogden ha rätt att vid utredning av äganderätten till kontomedel, fråga kontoförande bank enligt 4 kap. 15 § UB om transaktioner på kontot, för att kunna bedöma om det förelåg separationsrätt till medlen (NJA 2009 s. 500).

Bevismedel för att styrka gäldenärens äganderätt

Exempel på bevismedel är följande handlingar

  • utdrag från bilregister
  • köpeavtal
  • kvitton
  • vittnesintyg
  • gåvobrev
  • äktenskapsförord
  • arvskifteshandlingar.

Handlingarna har olika bevisvärde, och det får bedömas från fall till fall om den skriftliga bevisningen är tillräcklig för att styrka gäldenärens äganderätt. Muntliga uppgifter ska dokumenteras och kan senare komma att användas som bevismedel vid en rättegång om uppgiftslämnaren förnekar de lämnade uppgifterna.

Utdrag ur bilregistret

När det gäller fordon är enbart en registrering i bilregistret inte tillräcklig utredning enligt 4 kap. 17 § UB. Ytterligare uppgifter bör finnas som visar att gäldenären använder fordonet.

Uppgifter från sekundogäldenär

Om gäldenären har fordringar på någon annan, räcker det ofta med uppgifter från sekundogäldenären (t.ex. en bank angående bankkonto) för att visa gäldenärens äganderätt.

Skyldighet att lämna ut en skriftlig handling

Det händer ibland i utsökningsmål att Skatteverket anser att Kronofogdens tillgångsundersökning behöver kompletteras. Kronofogden anser sig inte kunna, med hjälp av upplysningsskyldigheten i 4 kap. 15 § UB, inhämta t.ex. kontoutdrag efter det att utmätning av medel på bankkonto har beslutats. Om beslutet överklagas och det behöver hämtas in ytterligare utredning eller bevisning så är det parterna i utsökningsmålet som ansvarar för det. Reglerna om editionsföreläggande m.m. (38 kap. 2, 4 och 5 §§ RB) är tillämpliga i utsökningsmål (25 § ärendelagen). Editionsplikten bryter eventuell banksekretess (RH 1997:46). Skatteverket kan behöva inhämta en handling, t.ex. ett kontoutdrag från en bank, som kan ha betydelse som bevis för om sammanblandning av medel har skett på ett bankkonto. Det har betydelse för om tredje man saknar separationsrätt eller inte och om utmätningen ska bestå. Skatteverket kan då yrka att domstolen ska förelägga banken att lämna ut handlingen.

När gäldenären har egendomen i sin besittning

Om gäldenären har egendomen i sin besittning och det inte framgår att egendomen tillhör någon annan (tredje man), förutsätts gäldenären vara ägare till egendomen (4 kap. 18 § första stycket UB). Med besittning menas här ensambesittning. Bestämmelsen är vidare endast tillämplig på egendom som är möjlig att fysiskt besitta. Olika rättigheter, t.ex. banktillgodohavanden, kan inte vara föremål för besittning och får utmätas med stöd av 4 kap. 17 § UB om det framgår att egendomen tillhör gäldenären.

Rättsfall: utmätning av tillgodohavande på bankkonto när kontot innehåller stulna pengar

Tredje man hade överklagat en utmätning av tillgodohavanden på ett bankkonto. Hon anförde att pengarna hade stulits från hennes konto och att hon därför hade bättre rätt till pengarna. HD ansåg att tredje man måste anses vara ägare till de stulna pengarna. HD slog fast att om icke anförtrodda pengar blandas samman med en avgränsad del av gärningsmannens egna pengar, så ska ägaren ur de sammanblandade pengarna, framför kontohavaren och dennes borgenärer, förbehållas ett belopp som motsvarar det som tagits ifrån honom (NJA 2009 s. 500).

Rättsfall: utmätning av tillgodohavande på bankkonto när medel innehas med redovisningsskyldighet

Kronofogden hade utmätt pengar på gäldenärens bankkonto. Gäldenären invände att pengarna tillhörde hans barn. Gäldenären hade satt in pengarna på sitt privatkonto för att senare överföra dem till annat konto. HD konstaterade först att eftersom pengarna hade avskilts först efter 12 dagar var det fråga om dröjsmål med avskiljandet. HD fann därefter att gäldenären inte kunde visa att han inte var på obestånd när överföringen av pengarna gjordes och därför kunde pengarna utmätas med stöd av 4 kap. 17 § UB (NJA 2012 s. 391).

För att bryta besittningspresumtionen ska det vara klarlagt att egendomen tillhör tredje man

Besittningspresumtionen kan brytas om det framgår av utredningen att tredje man är ägare. Beviskravet är att det ska vara klarlagt att egendomen tillhör tredje man och inte gäldenären. Det är inte tillräckligt att tredje man gör sin rätt sannolik eller att den annars framstår som möjlig (Gregow, Utsökningsrätt s. 151–152 och Håstad, Sakrätt avseende lös egendom s. 107 f.).

HD har uttalat att frågan om huruvida tredje man har fullgjort sin bevisbörda får avgöras genom en slutlig avvägning av all den framlagda bevisningen. Att utredningen i utsökningsärenden inte blir så fullständig och de faktiska omständigheterna inte så allsidigt belysta som i tvistemål kan föranleda vissa modifikationer av kraven på utredningen. Men det utgör dock inte skäl att frångå principen att tredje man måste styrka sin rätt till egendomen (NJA 2008 s. 444).

Rättsfall: sakrättsligt skydd genom äganderättsförbehåll

Tredje man hävdade att han ägde viss lös egendom som fanns i gäldenärens bostad. Som grund för sin äganderätt åberopade tredje man dels ett avtal om lösöreköp och dels ett hyrköpsavtal. Hovrätten fann att eftersom äganderättsförbehållet i hyrköpsavtalet upprättades efter det att egendomen hade överlämnats till gäldenären har inte tredje man fått sakrättsligt skydd och därmed inte styrkt sin rätt till egendomen (Göta hovrätt 2013-09-04, mål nr ÖÄ 1544-13).

Bevisbördan för tredje man

Tredje man som hävdar rätt till egendom i gäldenärens besittning måste styrka sin rätt till egendomen. Tredje man har inte bara en bevisbörda angående förvärvet av egendomen utan ska också bevisa att den fortfarande tillhör honom vid utmätningen. Tredje man ska visa på vilken grund gäldenären har egendomen i sin besittning utan att äga den, exempelvis genom avtal om deposition, pant eller nyttjanderätt. Det bör då i regel krävas att tredje man kan styrka sitt anspråk med skriftligt bevis, såsom avbetalningskontrakt, pantavtal eller nyttjanderättsavtal (prop. 1980/81:8 s. 424).

Rättsfall: måste tredje man styrka sin äganderätt både vid tiden för förvärvet av egendomen och vid utmätningstillfället?

Tredje man ansågs genom köpeavtal, försäkringsbrev och utdrag från bilregistret ha styrkt att en bil i gäldenärens besittning ursprungligen förvärvats av tredje mannen i syfte att lånas ut till gäldenären. Vid utmätningstillfället var emellertid gäldenären registrerad i bilregistret och som försäkringstagare, vilket enligt tredje man var ett krav från försäkringsbolaget eftersom försäkringen annars inte gällde när gäldenären körde. HD – som ansåg att det fanns tvivel om äganderätten – hävde inte utmätningen men meddelade föreläggande enligt 4 kap. 20 § UB för tredje man mot gäldenären och staten (NJA 2008 s. 444).

I ett äldre rättsfall tillämpade HD principen om delad bevisbörda, vilket betyder att tredje man inte hade bevisskyldigheten för att egendomen fortfarande tillhörde henne vid utmätningstillfället (se vidare om delad bevisbörda Gregow, Tredje mans rätt vid utmätning s. 130). Skatteverket gjorde här gällande att tredje man inte hade visat att hon behållit äganderätten fram till utmätningstillfället (NJA 1984 s. 375).

I ett annat äldre avgörande uttalade HD att det fanns ett påtagligt stöd för sambons påstående att egendomen tillhörde henne och egendomen endast var utlånad. Vid utmätningstillfället hade det dock inte gjorts någon invändning om att egendomen tillhörde annan än gäldenären. Det åberopade låneavtalet uteslöt inte att andra överenskommelser därefter hade träffats. Det framgick därför inte klart att egendomen vid utmätningstillfället tillhörde sambon (NJA 1986 s. 115).

En slutsats efter avgörandet NJA 2008 s. 444 bör vara att tredje man i normala fall inte behöver visa att han eller hon behållit sin äganderätt om det är styrkt att han eller hon förvärvat egendomen en gång i tiden. Endast om borgenären åberopar speciella omständigheter som tyder på att egendomen därefter har överlåtits kan man tala om att tredje man måste visa att den alltjämt tillhör honom eller henne.

Exempel på olika besittningssituationer

Fordon

Om ett fordon är parkerat på allmän gatumark och gäldenären har nycklarna till det, anses fordonet vara i gäldenärens besittning. Om ett fordon påträffas på en parkeringsplats eller i ett garage som gäldenären hyr anses det också vara i gäldenärens besittning.

I ett fall bröts besittningspresumtionen genom att tredje man (ett bolag som var närstående till gäldenären) visade att bilen köpts i bolagets namn och registrerats i bilregistret samt att bilen betalats med bolagets pengar (NJA 1999 s. 594). I ett fall hävdes utmätning av en bil i gäldenärens besittning sedan det i en brottmålsdom utretts att förvärvet var ogiltigt (NJA 1995 s. 162).

Båt

Besittningsfrågan för fritidsbåtar kan avgöras med hänsyn till vem som har rätt att utnyttja båtplatsen enligt avtalet med klubben (NJA 1984 s. 375). Vintertid bör nyttjanderättshavaren till uppställningsplatsen anses inneha besittningen.

Egendom i bankfack

Besittningsfrågan för egendom som förvaras i bankfack avgörs med ledning av vem som äger förfoga över bankfacket enligt avtalet med banken (NJA 1984 s. 244).

När egendom innehas av någon annan än gäldenären

En särskild fråga är om kravet på besittning för gäldenären kan anses uppfyllt när egendomen rent faktiskt inte innehas av denne utan av någon som innehar egendomen på annan grund än äganderättsövergång.

Egendomen förvaras hos Kronofogden

När egendom förvaras av Kronofogden efter en exekutiv åtgärd anses gäldenären ändå besitta egendomen (NJA 1983 s. 410 II).

Besittningsbiträde

En anställd, t.ex. butiksbiträde, som disponerar över arbetsgivarens egendom anses inte ha besittning till egendomen. En lastbil som kördes av en anställd chaufför ansågs vara i arbetsgivarens besittning (NJA 1985 s. 320).

Medelbar besittning

Principen om gäldenärens medelbara besittning fastslogs i två fall som gällde travhästar som stallats upp hos travtränare för skötsel och träning. Frågan avgjordes med ledning av vem som gett uppdraget, vem som betalade, vem som bestämde vilka tävlingar hästarna skulle delta i o.s.v. (NJA 1984 s. 132 och NJA 1984 s. 456).

Registrerade skepp och luftfartyg

Registrerade skepp och luftfartyg räknas som lös egendom, men presumtionsreglerna för lös egendom gäller inte. Skepp och luftfartyg ska anses tillhöra gäldenären om han eller hon är inskriven som ägare och det inte framgår att egendomen tillhör någon annan (4 kap. 18 § andra stycket UB). Utmätning kan ske om gäldenären är inskriven som ägare till egendomen och det inte har uppvisats någon handling som visar att någon annan är ägare till denna. Utmätning kan även ske om det har visats att gäldenären är ägare till egendomen genom köpehandling eller på något annat sätt (4 kap. 17 § UB). Detta gäller även om någon annan skulle vara inskriven som ägare.

När gäldenären har egendom i gemensam besittning med make, maka eller sambo

Om gäldenären har en egendom i gemensam besittning med sin make, maka eller sambo och det inte görs sannolikt att de är samägare till egendomen eller det inte framgår att egendomen tillhör maken, makan eller sambon eller någon annan förutsätts gäldenären vara ägare. Egendomen får då utmätas med stöd av 4 kap. 19 § första stycket UB.

En make, maka eller sambo kan även ha ensambesittning till egendom som t.ex. finns i en rörelselokal. Sådan egendom utmäts med stöd av 4 kap. 18 § UB.

Rättsfall: är förhållandet ett samboförhållande?

HD har prövat frågan om gäldenären varaktigt bodde ihop med en person under äktenskapsliknande former. HD fann att samäganderätt inte bör presumeras om det skulle framstå som tveksamt om personerna varaktigt bor ihop under äktenskapsliknande former (NJA 1989 s. 682).

Är make, maka eller sambo samägare eller har hon eller han ensam äganderätt?

Gäldenären och maken, makan eller sambon hävdar sällan att de är samägare till egendom. Detta kan möjligen bero på att när den icke skuldsatta maken, makan eller sambon gör invändning om äganderätt är påståendet i allmänhet att den som inte är gäldenär äger hela den utmätta egendomen. Prövningen kommer då att gälla ”allt eller intet”.

Rättsfall: maka har inte visat att hon är ägare till en viss summa kontanter

En hustru lyckades inte styrka sin äganderätt till en del av en summa kontanter som förvarades i parets bostad. Hon hänvisade till ett vinstbevis utfärdat på henne som förvarades tillsammans med kontanterna. Hovrätten konstaterade att när det gäller kontanter som påträffas tillsammans med kontanter som ostridigt tillhör gäldenären så måste det ställas höga krav på bevisningen. Hovrätten uttalade vidare att det inte går att kontrollera att den person som ett vinstkvitto är utskrivet på är den verkliga vinnaren (se Rättsfallskommentar).

Vad krävs för att undvika utmätning?

Gäldenärens make, maka eller sambo måste göra äganderätten sannolik för att förhindra utmätning av sin andel. För att hindra utmätning av hela egendomen måste det framgå att den tillhör make, maka eller sambo. Presumtionen är stark för gäldenärens ägande till den egendom som påträffas i makars eller sambors gemensamma besittning.

Egendom som förvärvats genom köp

Om make, maka eller sambo påstår att hon eller han har köpt egendomen efter äktenskapets ingående måste, förutom kvitto eller annan handling som styrker själva förvärvet, hon eller han visa på sin ekonomiska förmåga att förvärva egendomen (se t.ex. NJA 1980 C 374 och C 421). Vid tvekan om makens, makans eller sambons möjlighet att köpa varan bör utmätning ske, eventuellt i kombination med föreläggande enligt 4 kap. 20 § UB (NJA 1983 s. 410 II).

Rättsfall: när sambor gemensamt förvärvat en segelbåt har ägarandelarna bestämts utifrån vardera sambons ekonomiska insats vid köpet

Ett sambopar köpte för gemensamt bruk en segelbåt. Tvist uppkom sedan mellan samborna om hur stora andelar var och en hade till båten. HD fann att med stöd av 1 § lagen (1904:48 s.1) om samäganderätt skulle ägarandelarna bestämmas utifrån respektive parts ekonomiska bidrag till inköpet av båten (NJA 2012 s. 377). Samma synsätt bör kunna tillämpas vid andelsutmätning med stöd av 4 kap. 17 § UB (se Rättsfallskommentar).

Egendom som förvärvats genom äktenskapsförord

Det saknar betydelse i utmätningssammanhang om egendomen är giftorättsgods eller enskild egendom genom äktenskapsförord enligt äktenskapsbalken. Vad som har betydelse är vilken av makarna egendomen tillhör. Ett registrerat äktenskapsförord med förteckning kan dock ha ett visst bevisvärde.

Egendom som förvärvats genom gåva

Om en gåva mellan makar har registrerats i äktenskapsregistret får den sakrättsligt skydd mot givarens borgenärer. Man behöver inte registrera gåvan om gåvans värde inte står i missförhållande till givarens ekonomiska villkor. Sakrättsskydd kan också uppnås genom tradition eller underrättelse.

Vid gåvor mellan sambor måste sedvanliga sakrättsliga regler iakttas för besittningsövergång (lag [1936:83] angående vissa utfästelser om gåva).

Utmätning vid underhåll mellan makar

Pengar som en make eller maka får av den andre med stöd av reglerna om underhåll i äktenskapsbalken blir den mottagande makens egendom (6 kap. 3 § ÄktB).

Utmätning vid bodelning mellan makar eller sambor

En formellt utförd bodelning utgör ett sakrättsligt skydd för förvärvaren mot makens eller makans borgenärer. Äktenskapsbalken innehåller vissa skyddsregler för borgenärerna (13 kap. 1 § ÄktB). Bodelning kan också göras under pågående äktenskap.

Sambor kan också bodela, men bara när samboförhållandet upphör (8 § sambolagen). Sakrättsligt skydd för förvärvaren mot den andre sambons borgenärer uppkommer när avtalet undertecknats eller när bodelningsförrättning vunnit laga kraft. Någon registrering sker inte.

När gäldenären har egendom i gemensam besittning med någon annan

Om gäldenären har egendom i gemensam besittning med någon annan än sin make, maka eller sambo och det t.ex. av avtal eller hyreskontrakt framgår att egendomen eller en del av den tillhör gäldenären får egendomen utmätas med stöd av 4 kap. 19 § andra stycket UB. En förutsättning för utmätning är här att Kronofogden har kunnat utreda gäldenärens äganderätt.

Bestämmelsen är tillämplig t.ex. när kamrater eller syskon delar bostad, näringsidkare som har kontorsgemenskap eller personer med gemensam dispositionsrätt till bankfack eller parkeringsplats. Bestämmelsen tillämpas inte i förhållande till en tredje man som inte har del i besittningen (NJA 1986 s. 115).

Rättsfall: en 18-årig dotter har inte ansetts ha sambesittning till lös egendom i hemmet

En 18-årig dotter som utan avbrott och utan yttre förändringar bott i föräldrahemmet ansågs inte ha uppnått sambesittning till möbler och annan lös egendom i familjens bostad (NJA 1995 s. 416).

Kompletterande innehåll

Läs mer om tredjemansfrågor vid utmätning i

  • Kronofogdens handbok Utmätning avsnitt 8
  • Gregow, Torkel, Utsökningsrätt, 4 uppl. 2012
  • Gregow, Torkel, Tredje mans rätt vid utmätning, 1987
  • Håstad, Torgny, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl. 2000.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • Göta hovrätt 2013-09-04, mål nr ÖÄ 1544-13 [1]
  • NJA 1980 C 374 [1]
  • NJA 1980 C 421 [1]
  • NJA 1983 s. 410 [1] [2]
  • NJA 1983 s. 436 [1]
  • NJA 1984 s. 132 [1]
  • NJA 1984 s. 244 [1]
  • NJA 1984 s. 375 [1] [2]
  • NJA 1984 s. 456 [1]
  • NJA 1985 s. 320 [1]
  • NJA 1986 s. 115 [1] [2]
  • NJA 1989 s. 682 [1]
  • NJA 1995 s. 162 [1]
  • NJA 1995 s. 416 [1]
  • NJA 1999 s. 594 [1]
  • NJA 2008 s. 444 [1] [2] [3]
  • NJA 2009 s. 500 [1] [2]
  • NJA 2012 s. 377 [1]
  • NJA 2012 s. 391 [1]
  • RH 1997:46 [1]

Lagar & förordningar

  • Lag (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva [1]
  • Lag (1996:242) om domstolsärenden [1]
  • Rättegångsbalk (1942:740) [1] [2]
  • Sambolag (2003:376) [1]
  • Utsökningsbalk (1981:774) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8]
  • Äktenskapsbalk (1987:230) [1] [2]

Propositioner

  • Proposition 1980/81:8 med förslag till utsökningsbalk [1] [2]

Rättsfallskommentarer

  • Sambor förvärvade gemensamt en segelbåt. Med tillämpning av 1 § lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt har ägarandelarna bestämts utifrån vardera sambons ekonomiska insats vid köpet. [1]
  • Utmätning av kontanter och anspråk av tredje man [1]

Övrigt

  • Gregow, Utsökningsrätt, 4 uppl. 2012 [1]
  • Håstad, Torgny, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl. 2000 [1]
  • Kronofogden.se [1]