OBS: Detta är utgåva 2015.14. Sidan är avslutad 2023.
Bildandet av ett aktiebolag sker i flera led. Bolaget anses vara bildat när stiftelseurkunden har undertecknats av samtliga stiftare (2 kap. 4 § första stycket aktiebolagslagen [2005:551], ABL). Bolagets styrelse ska härefter inom sex månader anmäla bolaget för registrering (2 kap. 22 § ABL). Först genom registreringen hos Bolagsverket får bolaget rättskapacitet. Innan bolaget har registrerats kan det inte förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter och det kan heller inte föra talan i domstol eller hos annan myndighet (2 kap. 25 § ABL).
Civilrättsligt ansvar för ett bolag uppkommer endast om bolaget registreras hos Bolagsverket. Om en förpliktelse uppkommer genom någon åtgärd som vidtas i bolagets namn före registreringen, blir de som deltagit i åtgärden eller i beslutet om den solidariskt ansvariga för förpliktelserna (2 kap. 26 § första meningen ABL). Bolaget kan dock bli ansvarigt efter registreringen för förpliktelser enligt åtgärder som vidtagits i dess namn före registreringen (2 kap. 26 § andra meningen ABL).
Sammanfattningsvis innebär detta att ett nytt aktiebolag som startar verksamheten efter bildandet men före registreringen kan bli skattskyldigt för mervärdesskatt.
Retroaktivt byte av verksamhetsform (t.ex. överlåtelse av enskild näringsverksamhet till aktiebolag) har enligt praxis inte godtagits i mervärdesskattehänseende.
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en företagare var skattskyldig till mervärdesskatt för den del av året under vilken han var registrerad och i eget namn lämnat mervärdesskattedeklarationer. Det saknade betydelse att han under beskattningsåret hade ombildat sin verksamhet till aktiebolag med retroaktiv verkan som hade godkänts vid inkomstbeskattningen. Skattskyldigheten har inträtt under den del av året då verksamheten bedrevs i enskild firma (RÅ 1977 Ba 42). Skattskyldigheten och redovisningsskyldigheten kan därför inte överlåtas med retroaktiv verkan när t.ex. en enskild firma ombildas till aktiebolag.
En koncern består av ett moderbolag och ett eller flera dotterföretag. Koncernen är ingen juridisk person utan de ingående företagen är var för sig självständiga juridiska personer och utgör särskilda skattesubjekt.
Beträffande verksamhet som bedrivs i mervärdesskattegrupper som avses i 6 a kap. ML gäller dock särskilda regler, se Handledning för mervärdesskatt 2014 (SKV 553) avsnitt 8.3.
En juridisk person är ett enda skattesubjekt. Olika enheter inom ett och samma bolag utgör alltså inte självständiga skattesubjekt i förhållande till varandra när varor eller tjänster tillhandahålls dem emellan. Det gäller när ett svenskt bolag har verksamhet
Det gäller också när ett utländskt bolag har ett fast etableringsställe eller en filial här.
Lagen (1992:160) om utländska filialer gäller formerna för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av utländska företag och utomlands bosatta svenska eller utländska medborgare. En filial är ett utländskt företags avdelningskontor med självständig förvaltning i Sverige. Utländska företag som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige utan att registrera ett dotterbolag ska normalt registrera en filial hos Bolagsverket. Förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. innehåller bestämmelser om anmälan. När Bolagsverket registrerat filialen tilldelas den ett organisationsnummer, men filialen är inte en separat juridisk person utan en del av det utländska företaget.
Enligt 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse förstås med filial ett avdelningskontor med självständig förvaltning varvid även ett utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial.
Begreppet filial ska inte förväxlas med det mervärdesskatterättsliga begreppet fast etableringsställe som är ett unionsrättsligt begrepp. Bedömningen av fast etableringsställe i mervärdesskattehänseende görs oberoende av juridisk form och eventuell filialregistrering. En självständig skattemässig bedömning ska göras. Enbart en filialregistrering innebär inte i sig att det finns ett fast etableringsställe här i landet även om det ofta är så att den som registrerar en filial också har en sådan etablering som anses utgöra ett fast etableringsställe enligt ML och mervärdesskattedirektivet.
Ett bolag i ett EU-land har ett fast etableringsställe i ett annat EU-land. Bolaget tillhandahåller tjänster till det fasta etableringsstället. EU-domstolen har konstaterat att det fasta etableringsstället inte ska anses utgöra en beskattningsbar person på grund av de kostnader som har fördelats på etableringsstället till följd av tillhandahållandet (C-210/04, FCE Bank).
En annan associationsform, Europabolag (Societas Europaen), är införd i Europa och Sverige. Ett europabolag är en europeisk associationsform för gränsöverskridande verksamhet i aktiebolagsform. Bolaget är en juridisk person med aktiekapital fördelat på aktier. Sätet och huvudkontoret ska finnas i en och samma medlemsstat. Sätet kan flyttas från en medlemsstat till en annan utan att bolaget behöver avvecklas i den första staten och bildas på nytt i den andra. Närmare uppgifter framgår av rådets förordning 2157/2001/EG och prop. 2003/04:112.