Händelser efter balansdagen

Vad är en händelse efter balansdagen?

En av de grundläggande redovisningsprinciperna som ett företag ska beakta när det upprättar sina finansiella rapporter är att ta hänsyn till alla ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om de blir kända först efter räkenskapsårets utgång – men före upprättandet av årsredovisningen (2 kap. 4 § första stycket 3 b ÅRL).

Med ”händelser efter balansdagen” avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar under tiden mellan balansdagen och den dag då de finansiella rapporterna undertecknas, även om händelserna inträffar efter det att resultatet eller annan finansiell information har tillkännagivits preliminärt. Två olika typer av händelser kan förekomma:

• händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen
• händelser som indikerar att vissa förhållanden har uppstått efter balansdagen.

Normalt ska händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen påverka den finansiella rapportens resultat- och balansräkning, medan händelser som indikerar att vissa förhållanden har uppstått efter balansdagen inte ska påverka. Gränsdragningen mellan dessa händelser är därför viktig.

Exempel på händelser efter balansdagen som ska beaktas

Exempel på en händelse efter balansdagen som ska beaktas är när information erhålls efter balansdagen som tyder på att en tillgång redan på balansdagen hade minskat i värde, eller att tillgång ökat i värde så att en tidigare gjord nedskrivning måste justeras. Om tillgången skulle förstöras efter balansdagen så ska händelsen inte påverka tillgångens värde i balansräkningen. Om det är en tillgång av väsentlig betydelse för företaget måste man dock lämna en upplysning om händelsen.

BFN lämnade på begäran av HFD ett yttrande i ett mål som gällde vilket år en fordran på ett skadestånd skulle intäktsföras (RÅ 2006 ref. 63). Hovrätten fastställde skadeståndet 6 november 1998 men domen överklagades. Förlikning träffades dock mellan parterna den 27 januari 1999 innan bokslutet för 1998 upprättades. BFN anförde bland annat följande:

Bestämmelsen i 2 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554, ÅRL) om händelser efter balansdagen gäller visserligen förluster och förpliktelser och inte tillgångar men, enligt nämndens mening, får bestämmelsen anses ge uttryck för en allmän redovisningsmässig princip om att beakta händelser efter balansdagen (jfr Redovisningsrådets rekommendation RR 26 Händelser efter balansdagen).

BFN anförde dessutom att även om bolaget av någon anledning inte ansett att fordran var tillräckligt säker efter hovrättens dom, så borde den ha tagits upp i bokslutet eftersom bolaget och Socialstyrelsen förliktes innan bolaget upprättade bokslutet.

Regeringsrätten fann att fordran, och därmed intäkten, skulle tas upp i resultatet för beskattningsåret 1998 i enlighet med BFN:s uttalande.

Hur påverkar händelser efter balansdagen den finansiella rapporten?

Hur den finansiella rapporten påverkas av händelser efter balansdagen beror på vilken normgivning företaget följer.

K1: förenklat årsbokslut

Händelser efter balansdagen ska inte beaktas när ett förenklat årsbokslut upprättas.

K2: årsredovisning i mindre företag

När årsredovisningen avges (undertecknas) ska ett företag beakta händelser efter balansdagen som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen (BFNAR 2008:1 punkt 2.11 respektive BFNAR 2009:1 punkt 2.11). Dagen då årsredovisningen undertecknas är lika med den dag årsredovisningen avges (BFNAR 2008:1 punkt 3.8 respektive BFNAR 2009:1 punkt 3.8).

Företaget ska i förvaltningsberättelsen upplysa om väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut, oavsett om de bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen eller inte (BFNAR 2008:1 punkt 5.2 respektive BFNAR 2009:1 punkt 5.2).

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen, men som inträffat efter balansdagen och innan den finansiella rapporten avges, ska beaktas genom att beloppen i resultat- och balansräkning justeras eller genom att poster som inte tidigare tagits med redovisas (BFNAR 2012:1 punkt 32.3).

Händelser som indikerar förhållanden som uppstått efter balansdagen ska inte beaktas i balansräkningen och resultaträkningen. En upplysning ska lämnas om varje slag av väsentlig händelse som inte beaktats. Upplysningen ska omfatta en beskrivning av händelsens karaktär och en uppskattning av dess finansiella effekt. Om den finansiella effekten inte kan uppskattas ska en uppgift om detta lämnas (BFNAR 2012:1 punkt 32.4).

I vägledningen till det allmänna rådet ges ett antal exempel både på händelser efter balansdagen som ska beaktas och på sådana som inte ska beaktas.

Företag som följer internationella redovisningsregler

Företag som följer internationella redovisningsregler ska tillämpa IAS 10 Händelser efter balansdagen. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning behöver punkterna 12 och 13 som rör lämnade utdelningar inte tillämpas (RFR 2 IAS 10 punkt 1). Det beror på att lämnade koncernbidrag kan jämställas med utdelning.

I IAS 10 finns i punkt 9 exempel på sådana händelser som ska beaktas när den finansiella rapporten upprättas. I punkt 11 finns exempel på händelser som inte ska beaktas.

Ett företag ska justera beloppen i sina finansiella rapporter för att återge händelser efter rapportperiodens slut som ska beaktas (IAS 10 punkt 8).

Ett företag ska inte justera beloppen i sina finansiella rapporter för att återge händelser efter rapportperiodens slut som inte ska beaktas (IAS 10 punkt 10).

Företag som ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

Föreskrifterna innebär att kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag ska tillämpa en s.k. lagbegränsad IFRS. Det finns inga inskränkningar till IAS 10 Händelser efter balansdagen i föreskrifterna FFFS 2008:25 respektive FFFS 2008:26. Företagen får dock tillämpa reglerna i RFR 2 Redovisning för juridiska personer istället och därmed undantaget för lämnade utdelningar.

Kompletterande innehåll

• Vad innebär det att kreditinstitut och värdepappersbolag samt försäkringsföretag tillämpar en s.k. lagbegränsad IFRS?