OBS: Detta är utgåva 2015.14. Visa senaste utgåvan.

Den preliminära inkomstdeklarationen är ett underlag för att bestämma den debiterade preliminära skatten. Den som ansöker om F-skatt, eller redan har F-skatt eller SA-skatt och beräknar få ökad inkomst, ska lämna en sådan.

Syftet med den preliminära inkomstdeklarationen

Syftet med den preliminära inkomstdeklarationen är att det ska finnas ett underlag för att bestämma den debiterade preliminära skatten. Den skattskyldige ska varje år betala så mycket preliminär skatt under det år han eller hon har en inkomst som han eller hon ska betala i slutlig skatt för samma år.

Den debiterade preliminära skatten för den som ska betala F-skatt eller särskild A-skatt kan bestämmas med ledning av en preliminär inkomstdeklaration (28 kap. 1 § SFL).

När den skattskyldige lämnar en preliminär inkomstdeklaration kan Skatteverket beräkna den debiterade preliminära skatten utifrån de inkomster den skattskyldige räknar med att han eller hon kommer att ha. Då behöver inte skatten beräknas enligt schablon.

Vem ska lämna en preliminär inkomstdeklaration?

Dessa personer är skyldiga att lämna en preliminär inkomstdeklaration.

Den som ansöker om F-skatt

Den som ansöker om godkännande för F-skatt ska lämna en preliminär inkomstdeklaration (28 kap. 2 § SFL).

Den som har F-skatt eller SA-skatt och beräknar få ökad inkomst

Den som redan är godkänd för F-skatt eller har särskild A-skatt ska lämna en preliminär inkomstdeklaration före eller under beskattningsåret i följande fall:

  • om den slutliga skatten för beskattningsåret beräknas överstiga skatten för föregående år och skillnaden är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden
  • om räkenskapsåret har lagts om enligt 3 kap. 6 § bokföringslagen utan Skatteverkets tillstånd. (28 kap. 3 och 4 §§ SFL)

Den skattskyldige kan få kännedom om att inkomsterna kommer att öka exempelvis genom att han eller hon

  • upprättar en delrapport
  • tar fram en prognos
  • har fått en rekordskörd eller oväntat stora inkomster av annat skäl

Den skattskyldige behöver inte ta fram något särskilt prognosunderlag enbart för att bedöma om han eller hon är skyldig att lämna en deklaration (prop. 1996/97:100 s. 404).

Vad menas med betydande skillnad?

Skyldigheten att lämna en preliminär inkomstdeklaration gäller bara i de fall skillnaden är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden. Med betydande skillnad menas en skillnad mellan den debiterade preliminära skatten och den slutliga skatten med omkring 30 procent av den preliminära skatten, dock lägst ett prisbasbelopp (prop. 2010/11:165 s. 813).

Varför en ny deklaration när räkenskapsåret ändras?

Den skattskyldige ska lämna en preliminär inkomstdeklaration om räkenskapsåret har lagts om utan Skatteverkets tillstånd, eftersom Skatteverket i så fall inte känner till att räkenskapsåret har ändrats. Utan ett nytt beslut om debiterad preliminär skatt skulle den preliminära skatten inte komma att möta den slutliga skatten för samma beskattningsår.

När en deklaration ska lämnas före beskattningsåret

Den preliminära inkomstdeklarationen ska ha kommit in till Skatteverket senast en månad före beskattningsårets ingång (28 kap. 3 § andra stycket SFL). Då hinner Skatteverket fatta beslutet om debiterad preliminär skatt i sådan tid att skatten kan fördelas på alla månader under året.

För fysiska personer och dödsbon är beskattningsåret samma år som kalenderåret.

För andra juridiska personer än dödsbon är det egentliga beskattningsåret samma som personens räkenskapsår.

Ett räkenskapsår kan enligt bokföringslagen vara 12 månader och ska påbörjas den första dagen i en kalendermånad.

Att ha särskilda regler för att bl.a. lämna inkomstdeklaration och utskick av besked om slutlig skatt för tolv olika beskattningsår innebär att skatteförfarandet blir komplicerat för såväl Skatteverket som för de skattskyldiga (prop. 2010/11:165 s. 702). Reglerna har därför utformats så att vid tillämpningen av vissa bestämmelser i SFL anses med beskattningsår i stället för det egentliga beskattningsåret ett av fyra godkända beskattningsår.

Det godkända beskattningsåret är en av fyra perioder som går ut närmast efter det egentliga beskattningsåret:

  • 1 januari t.o.m. 31 december
  • 1 maj t.o.m. 30 april
  • 1 juli t.o.m. 30 juni
  • 1 september t.o.m. 31 augusti (3 kap. 5 § SFL).

För att Skatteverket ska kunna ta hänsyn till den nya deklarationen under hela beskattningsåret ska den preliminära inkomstdeklarationen lämnas senast en månad före respektive periods första dag.

När en deklaration lämnas under beskattningsåret

Den preliminära inkomstdeklarationen ska ha kommit in till Skatteverket inom 14 dagar från det att deklarationsskyldigheten uppkom. När mindre än en månad återstår av beskattningsåret behöver deklaration dock inte lämnas (8 kap. 4 § andra stycket SFL).

Preliminär inkomstdeklaration i samband med omprövning

Den skattskyldige kan lämna en ny preliminär inkomstdeklaration utan att vara skyldig till det när han eller hon anser att den debiterade preliminära skatten bör ändras. Det handlar då oftast om att han eller hon anser att den debiterade preliminära skatten är för hög (28 kap. 5 § SFL). Läs om hur du ändrar den preliminära skatten.

Vad ska en preliminär inkomstdeklaration innehålla?

Deklarationen ska innehålla de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bestämma den debiterade preliminära skatten, framför allt uppgifter om de beräknade inkomsterna och utgifterna (28 kap. 6 § SFL).

Den preliminära inkomstdeklarationen ska lämnas på ett fastställt formulär (38 kap. 1 § SFL).

Oriktig uppgift i den preliminära inkomstdeklarationen

Den som med uppsåt lämnar en oriktig uppgift i en preliminär inkomstdeklaration och uppgiften leder till att för låg skatt debiterats kan dömas för skattebrott enligt bestämmelserna i skattebrottslagen.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m. kap. 12–29 [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1] [2]