OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Utmärkande för ett stipendium är att det ligger välvilliga motiv bakom och att det inte är fråga om ersättning för en prestation eller ett arbete.

Vad avses med stipendier

Skattefriheten för stipendier är ett utflöde av den principiella skattefriheten för gåvor. Utmärkande för ett stipendium är att det är benefikt, alltså att det ligger allmänt välvilliga motiv bakom och att det inte är fråga om en ersättning för en prestation eller ett arbete i förhållande till utgivaren.

Stipendium finns inte definierat i IL. I lagens förarbeten finns följande beskrivning.

”Med stipendium avses ett bidrag till en fysisk person som utges för mottagarens utbildning eller för att stödja en verksamhet som mottagaren bedriver eller planerar att starta. Det kan vara fråga om en litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet, en idrottslig verksamhet eller en verksamhet som forskare eller uppfinnare. Till bidrag som likställs med stipendier, s.k. liknande bidrag, hänförs bidrag till fysiska personer för att stödja en verksamhet av annat slag än de nu nämnda samt dessutom priser och belöningar som ges för att premiera redan utförda prestationer. Begreppet ”stipendier och liknande bidrag” omfattar inte vad som skatterättsligt är gåva och inte heller ersättning för arbete för utgivarens räkning eller s.k. näringsbidrag.”(prop. 1990/91:54 s. 180).

Olika regler gäller för stipendier för utbildning och andra stipendier.

Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria.

Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria, om de inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning, och inte betalas ut periodiskt (8 kap. 5 § IL).

Utbildningsstipendier

Utbildning är i detta sammanhang enligt praxis såväl grundutbildning som doktorandutbildning och annan forskarutbildning. Däremot anser Skatteverket att en person som efter sin disputation bedriver forskning vid universitet, s.k. postdok, inte kan jämställas med doktorander och annan forskarutbildning. Skattefriheten för stipendier till sådana personer får bedömas enligt reglerna för stipendier till andra ändamål.

För utbildningsstipendier ställs inte krav på att de inte får betalas ut periodiskt eller vara ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning. Ett utbildningsstipendium som anses som arbetsersättning är dock skattepliktigt (RÅ 1979 Aa 26). Ett stipendium från den egna arbetsgivaren anses ”smittat” av anställningen även om det betecknats som stipendium och oavsett syftet med det.

Doktorandstipendier

Det är vanligt att doktorander och andra studerande vid universitet och högskolor har stipendier åtminstone under de två inledande åren av forskarutbildningen.

I ett förhandsbesked fann Skatterättsnämnden att ett stipendium för studier som tilldelats en doktorand som antagits till forskarutbildningen vid ett universitet var ett skattefritt stipendium. Stipendiet finansierades med externa medel från en privat stiftelse. Doktoranden utförde samtidigt en del avlönat arbete vid institutionen. En särskild fråga i ärendet var därför om detta skulle medföra att stipendiet blev skattepliktigt. Så ansågs inte vara fallet eftersom doktoranden först fick stipendiet, och därefter fick möjlighet att mot arvode utföra visst arbete i mindre omfattning vid institutionen. Stipendiet ansågs därför inte vara ett utflöde av arbetet vid institutionen. Förhandsbeskedet har inte överklagats (SRN dnr 115-94/D)

Samma utgång blev det även i ett senare förhandsbesked där skattefriheten för ett stipendium till en forskarstudent inte påverkades av att mottagaren under sin grundutbildning hade varit timanställd vid samma institution som beslutat om stipendiet. Det var utrett att stipendiet inte var förenat med något krav på motprestation (SRN dnr 116-08/D).

När det gäller stipendier till studerande vid universitet och högskolor kan man i allmänhet utgå från att de är skattefria enligt 8 kap. 5 § IL.

Skatteverket anser att ett utbildningsstipendium kan behålla sin karaktär av skattefri inkomst även om mottagaren samtidigt utför eller har utfört visst avlönat arbete för utgivaren. Det gäller under förutsättning att

  • det framstår som klart att stipendiet inte är förenat med något krav på motprestation för utbetalaren . En omständighet som talar för att stipendiet inte är förenat med krav på motprestation är att stipendiet blivit behörigen utlyst och tillsatt i konkurrens,
  • det inte finns omständigheter i övrigt som talar för att utbetalningen ska behandlas som annat än ett skattefritt stipendium.

En ytterligare förutsättning för att utbildningsstipendiet ska vara skattefritt är att det avlönade arbetet är begränsat och sidoordnat till forskarutbildningen.

Stipendier som ersättning för arbete

Stipendier är däremot i princip alltid skattepliktiga om de utgått från arbetsgivare, uppdragsgivare eller förutsätter någon form av motprestation riktat mot utgivaren. Stipendier kan, oavsett hur de betecknats, utges under sådana omständigheter att de i själva verket utgör ersättning för lön (RÅ 1981 1:22).

Beskattning har även skett i fall när det funnits någon form av avtalsförhållande mellan utgivaren och mottagaren. Så var t.ex. fallet när ett bokförlag betalat ut stipendier till författare, vars verk getts ut av förlaget (RÅ 1962 ref. 24) och (RÅ 1968 Fi 978). Detsamma gällde ett stipendium som en skådespelare fått från Sveriges Radio enligt ett avtal mellan Sveriges Radio och Svenska Teaterförbundet. I avtalet reglerades ekonomiska förhållanden mellan företaget och skådespelare för deras medverkan i TV-program. Beloppet betraktades som löneförmån och blev därför beskattat (RÅ 1968 Fi 979).

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett mål funnit att stipendium från ett idrottsförbund till en spelare på landslagsnivå inte var ersättning för arbete för förbundets räkning, trots att spelaren i likhet med de andra spelarna fick viss ekonomisk kompensation för deltagande vid matcher m.m. Domstolen beaktade att mottagaren hade vissa förpliktelser att delta i träningar landskamper etc. alldeles oavsett mottaget stipendium. Spelaren ansågs inte ha utfört något arbete för förbundets räkning som medförde skatteplikt för stipendiet. En ersättning från en arbetsgivare eller uppdragsgivare förutsätts normalt vara ersättning för arbete. Därför anses även en som stipendium betecknad ersättning från en arbetsgivare vara skattepliktig. I domen slog dock Högsta förvaltningsdomstolen fast att stipendiatens medverkan i landslagsspel och liknande för förbundet inte ska ses som arbete när det gäller stipendieersättningen. Alla spelare på elitnivå har enligt förbundets tävlingsbestämmelser vissa skyldigheter och åtaganden mot förbundet och får ersättningar från förbundet som beskattas som inkomst av tjänst. Detta hindrade alltså inte att stipendiet ansågs skattefritt (RÅ 2004 ref. 33).

Periodiskt utgående stipendier

Ett stipendium, för annat ändamål än utbildning kan vara skattepliktigt därför att det betalas periodiskt. Sådana stipendier är alltid skattepliktiga om de betalas ut under tre år eller längre tid, eftersom de då anses periodiskt utbetalade. Treårsgränsen är bestämd genom rättspraxis (RÅ 1974 A 529) och (RÅ 1988 not. 626). Stipendium som betalats ut månadsvis under ett helt år har också bedömts som periodiskt (RÅ 1979 Aa 239).

Det förhållandet att stipendium som betalas under tre år eller mer måste sökas på nytt varje år hindrar inte att det anses periodiskt (RÅ 1968 ref. 1) och(RÅ 1972 Fi 905).

Som inkomst ska inte tas upp sådana periodiska understöd som betalas ut från stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet enligt 7 kap 3 § IL. Detta gäller dock bara om utbetalningen görs för att främja omsorg om barn och ungdom, social hjälpverksamhet, utbildning eller vetenskaplig forskning (11 kap 47 § andra stycket IL).

Resestipendier

Vissa stipendier är avsedda för ett speciellt ändamål, t.ex. en resa. Dessa är skattepliktiga om de har samband med mottagarens tjänst. En förutsättning för skattefrihet är att det i princip inte finns något krav på motprestation. Det innebär att bidrag till en reportageresa är skattepliktigt. Däremot är ett resestipendium skattefritt om mottagaren endast förbundit sig att skriva en reserapport om hur resan har förlöpt. Mottagaren får i det senare fallet inte heller avdrag för kostnader i samband med resan.

Konstnärsbidrag, projektbidrag och långtidsstipendier

Konstnärer kan få bidrag av statsmedel i form av konstnärsbidrag, projektbidrag och långtidsstipendier enligt förordningen om bidrag till konstnärer. De betalas ut av Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden. Sveriges bildkonstnärsfond delar ut bidrag till bild- och formkonstnärer enligt förordningen om Sveriges bildkonstnärsfond. Sådana bidrag är skattefria i den mån de saknar krav på motprestation och inte betalas ut periodiskt. Syftet med bidraget kan vara att ge konstnären ekonomisk trygghet under en kortare tid.

Däremot är ett projektbidrag som utgår till ett mer målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete av mer kostnadskrävande natur skattepliktigt. En bedömning måste göras om beskattning ska ske i inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet. Om projektbidraget bedöms vara en självständig näringsverksamhet bör projektbidraget behandlas som ett näringsbidrag. Läs om näringsbidrag.

Bidrag för att ge aktiva konstnärer ekonomisk trygghet betalas normalt ut under längre tid än tre år och är därför skattepliktiga, eftersom de utgår periodiskt. Detsamma gäller sådana konstnärsbidrag som är av pensionskaraktär. Generellt sett är stipendier av den karaktären skattepliktiga om de utgår under tre år eller längre tid (Förordning [1983:190] om pensionsgrundande konstnärsbidrag m.m.).

Priser och liknande belöningar

Till området för skattefria stipendier hör priser och liknande belöningar som är vanligt förekommande inom kulturlivet, exempelvis litteraturpriser och musikpriser. Även priser och liknande belöningar som betalas ut inom andra områden än kulturlivet faller inom området skattefria stipendier. Vanligtvis utses pristagaren av en oberoende jury. Priser och belöningar av detta slag är enligt gammal praxis skattefria (se bl.a. RÅ 1984 1:63 om författarpris).

I samband med skattereformen uttalades att stipendier och liknande bidrag även fortsättningsvis skulle vara skattefria (prop. 1990/91:54 s. 181–182). Skattefriheten förutsätter att priserna inte utgör ersättning för arbete för utgivarens räkning utan är ett uttryck för uppmuntran och erkänsla.

Om pristagaren utses enbart bland utgivarens anställda anses ersättningen dock skattepliktig.

Fackliga stipendier

Synen på s.k. fackliga stipendier har ändrats under årens lopp.

Under taxeringsåren 1984–1993 var stipendier för att delta i fackliga kurser skattefria.

Under 1992 ändrades lagtexten i syfte att i fråga om fackliga stipendier återgå till det rättsläge som rådde till och med 1983 års taxering. Vägledande för hur gränsen mellan skattepliktiga och inte skattepliktiga stipendier skulle dras, bör enligt förarbetena (SkU 1992/93:14 s. 28–29, prop. 1992/93:127 s. 46–48, 58) vara en serie avgöranden från 1981x (RÅ 1981 1:31 I–VI).

Enligt dessa rättsfall drogs gränsen på så sätt att om mottagaren hade ett fackligt förtroendeuppdrag och kursen var inriktad på den fackliga verksamheten bedömdes stipendiet som skattepliktigt. Om kursen däremot hade mera allmänbildande karaktär ansågs skatteplikt inte föreligga. Beträffande den som enbart är medlem i facklig organisation torde ett stipendium kunna tas emot för deltagande även i fackligt orienterande kurser utan att det medför några skattekonsekvenser.

Av intresse i det sammanhanget är också följande rättsfall:

Stipendium till medlem utan förtroendeuppdrag

Stipendium som fackförbund tilldelat medlem för deltagande i kurs med fackligt innehåll ansågs skattefritt, när medlemmen vid tiden för stipendiets uppbärande inte hade något förtroendeuppdrag eller annat uppdrag för förbundet (RÅ 1982 1:26).

Stipendium till medlem med förtroendeuppdrag

Stipendium som fackförbund tilldelat medlem, som innehade förtroendeuppdrag hos förbundet ansågs skattefritt, när stipendiet avsett deltagande i kurs vars innehåll bedömts vara en allmän komplettering av 7-årig folkskoleutbildning (RÅ 1982 1:35).

Stipendium till facklig förtroendeman

Stipendium som fackförbund utbetalat till facklig förtroendeman för deltagande i kurser avseende allmänfacklig vidareutbildning ansågs skattepliktigt (RÅ 1994 not. 424).

Marie Curie-stipendier

Stipendier är i regel skattefria. (8 kap. 5 § IL) Ett undantag från huvudregeln om skattefrihet för stipendier gäller Marie Curie-stipendier.

Forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som ges ut direkt eller indirekt av EU eller Europeiska atomenergigemenskapen är skattepliktiga (11 kap. 46 § IL).

Stipendiernas huvudmål är att ge unga forskare, helst med doktorsexamen, möjlighet att genomföra ett forskningsprojekt i ett annat EU-land.

Stipendierna består av ett bruttobelopp, som ska täcka levnadskostnader samt skatter och avgifter, en rörlighetsersättning samt ett engångsbelopp i ersättning för resor.

Stipendierna är i sin helhet skattepliktiga, och är därmed även pensionsgrundande och avgiftspliktiga. Stipendier som betalas ut till stipendiaten av en svensk värdinrättning betraktas som inkomst av anställning och stipendier som betalas ut av utländska organ betraktas som inkomst av annat förvärvsarbete. I den förstnämnda situationen är värdinrättningen skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter medan i sistnämnda situationen mottagaren av stipendiet själv ska betala socialavgifter (prop. 1996/97:173 s.48–49).

Skatteverket anser att skatteplikt inte gäller för de stipendier som betecknas som RTN-stipendier och betalas ut med anledning av femte ramprogrammet. RTN-stipendierna har i sjätte och sjunde ramprogrammet införlivats i Marie Curie-stipendierna

Rättsfall

Följande rättsfall är av intresse för bedömningen av olika stipendier.

Skattepliktiga stipendier

Bidrag till semester- och rekreationsresor (RÅ 1934 ref. 9) och (RÅ 1963 ref. 32 I och II).

Resebidrag från arbetsgivare för studier i USA (RÅ 1961 ref. 19).

Forskningsbidrag (RÅ 1960 Fi 552), (RÅ 1962 Fi 258), (RÅ 1962 Fi 1391), (RÅ 1966 ref. 23 I).

Arbetsstipendium till skönlitterär som betalats ut till en författare hos förlaget (RÅ 1962 ref. 24).

Barnboksstipendium från förlag (RÅ 1968 Fi 978).

Anslag från stiftelse för vetenskaplig forskning till författare (RÅ 1964 ref. 12).

Stipendium från Sveriges Radio till skådespelare (RÅ 1968 Fi 979).

Utbildningsstipendium från arbetsgivaren – landstinget – till en sjuksköterska som avsåg att utbilda sig till läkare. Arbetsgivaren ansågs kunna påräkna en framtida nytta av att sköterskan genomgick utbildningen (RÅ 1981 ref. 1:22).

Stipendier från ett fackförbund för att delta i kurser har ansetts skattepliktiga när kursen varit inriktad på facklig verksamhet (RÅ 1981 ref. 1:31 I, III–VI).

Stipendium till en facklig förtroendeman beskattades då förbundet ansågs ha intresse av att mottagaren deltog i utbildningen (RÅ 1994 not. 424).

Skattefria stipendier

Stipendium till skönlitterär författare – ej periodiskt (RÅ 1952 ref. 50).

Stipendium från marinförvaltningen till mariningenjör för studier i USA (RÅ 1955 Fi 1285).

Forskningsanslag för utarbetande av en doktorsavhandling från landstinget till en assistent vid ett tandläkarinstitut beskattades inte. Landstinget ansågs inte ha någon nytta av arbetet (RÅ 1966 ref. 23 II).

Arbetsstipendium och projektanslag från Styrelsen för Teknisk Utveckling har inte beskattats eftersom ersättningen inte avsåg arbete åt STU (RÅ 1980 ref. 1:39).

Stipendier från fackförbund för att delta i kurser har ansetts skattefria när kursen haft karaktär av allmänbildning (RÅ 1981 ref. 1:31 II).

Stipendium ansågs skattefritt trots att det utgick från ett fackförbund till en medlem för att delta i en kurs med fackligt innehåll. Medlemmen hade inte något förtroendeuppdrag eller annat särskilt uppdrag från förbundet när han fick stipendiet utbetalat (RÅ 1982 ref. 1:26).

Stipendium från ett fackförbund till en medlem som innehade förtroendeuppdrag och avsåg deltagande i en kurs som bedömdes vara en komplettering av 7-årig folkskoleutbildning beskattades inte (RÅ 1982 ref. 1:35).

bidrag från arbetsmiljöfonden till författare till en lagkommentar ansågs skattefria. Bidragen skulle täcka personliga levnadskostnader under den tid de författade kommentaren. Bidragen ansågs inte som ersättning för utfört arbete åt givaren (RÅ 1989 not. 196).

allsvensk damfotbollsspelare har inte beskattats för ett från Svenska Fotbollsförbundet erhållet stipendium trots viss ekonomisk kompensation. Stipendiet har inte ansetts som ersättning för arbete (RÅ 2004 ref. 33).

mottagaren – en forskarstudent − har varit timanställd vid samma institution som beslutat om stipendiet (SRN dnr 116-08/D).

I betänkandet SOU 1990:47 föreslogs att i princip alla stipendier utom stipendier för grundutbildning skulle vara skattepliktig inkomst. Förslaget ledde aldrig till lagstiftning. I betänkandet redovisas utförligt för vid denna tidpunkt gällande praxis om beskattning av stipendier.

Vidare finns en redogörelse om beskattning av stipendier och liknande bidrag i Skattenytt 1992 nr 4 s. 141–162.

EU-volontär

Skatteverket anser att den ersättning som en EU-volontär får i form av fickpengar och fri kost och logi av en mottagande organisation vid verksamhet i Sverige är skattefri.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1934 ref. 9 [1]
  • RÅ 1952 ref. 50 [1]
  • RÅ 1955 Fi 1285 [1]
  • RÅ 1960 Fi 552 [1]
  • RÅ 1961 ref. 19 [1]
  • RÅ 1962 Fi 1391 [1]
  • RÅ 1962 Fi 258 [1]
  • RÅ 1962 ref. 24 [1] [2]
  • RÅ 1963 ref. 32 [1]
  • RÅ 1964 ref. 12 [1]
  • RÅ 1966 ref. 23 [1]
  • RÅ 1966 ref. 23 II [1]
  • RÅ 1968 Fi 978 [1] [2]
  • RÅ 1968 Fi 979 [1] [2]
  • RÅ 1968 ref. 1 [1]
  • RÅ 1972 Fi 905 [1]
  • RÅ 1974 A 529 [1]
  • RÅ 1979 Aa 239 [1]
  • RÅ 1979 Aa 26 [1]
  • RÅ 1980 ref. 1:39 [1]
  • RÅ 1981 1:22 [1]
  • RÅ 1981 1:31 I-VI [1]
  • RÅ 1981 ref. 1:22 [1] [2]
  • RÅ 1981 ref. 1:31 [1]
  • RÅ 1982 1:26 [1]
  • RÅ 1982 1:35 [1]
  • RÅ 1982 ref. 1:26 [1]
  • RÅ 1982 ref. 1:35 [1]
  • RÅ 1984 1:63 [1]
  • RÅ 1988 not. 626 [1]
  • RÅ 1989 not. 196 [1]
  • RÅ 1994 not. 424 [1] [2]
  • RÅ 2004 ref. 33 [1] [2]
  • SRN dnr 115-94/D [1]
  • SRN dnr 116-08/D [1] [2]

Lagar & förordningar

  • Förordning (1976:528) om bidrag till konstnärer [1]
  • Förordning (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond [1]
  • Förordning (1983:190) om pensionsgrundande konstnärsbidrag m.m [1]
  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2] [3] [4] [5] [6]

Propositioner

  • Proposition 1990/91:54 om kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m. [1] [2]
  • Proposition 1992/93:127 om vissa frågor om beskattning av inkomst av tjänst [1]
  • Proposition 1996/97:173 Beskattning av bostadsförmån, m.m. [1]

Ställningstaganden

  • EU-volontärers ersättning [1]
  • Kan ett skattefritt utbildningsstipendium till doktorander kombineras med avlönat arbete för utgivaren? [1]
  • Ska utgivet Marie Curie-stipendium tas upp till beskattning enligt 11 kap. 46 § IL [1]

Övrigt

  • Handledning för beskattning av inkomst vid 2013 års taxering (SKV 399 del 3) [1]
  • SOU 1990:47 [1]