OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Dagbarnvårdares kostnadsersättning är skattefri, och avdrag medges då inte heller för annat är kostnader vid särskilda förhållanden. För familjehem och kontaktfamiljer är kostnadsersättningen skattepliktig och avdrag medges med motsvarande belopp, men med högre belopp vid särskilda förhållanden.

Dagbarnvårdare i familjedaghem

Kostnadsersättning som betalas ut till dagbarnvårdare av en kommun ska inte tas upp till beskattning till den del ersättningen motsvarar kostnader i verksamheten (11 kap. 48 § IL). Dagbarnvårdaren får därför inte göra avdrag för utgifter som täcks av sådana ersättningar (12 kap. 3 § tredje stycket IL).

Skatteverket anser att sådan kostnadsersättning är skattefri även för en dagbarnvårdare som är anställd av en privat arbetsgivare som bedriver barnomsorgsverksamhet. Detta gäller bara under förutsättning att arbetsgivaren får kommunal barnomsorgspeng och tillämpar samma regler för beräkning av kostnadsersättningen som gäller för kommunalt anställda. Detta medför att dagbarnvårdaren inte heller i detta fall får göra avdrag för de utgifter som ersättningen ska täcka.

Privat anställda dagbarnvårdare som inte kan få skattefri kostnadsersättning enligt ovan får avdrag med visade faktiska kostnader. Om dagbarnvårdaren har fått kostnadsersättning ska avdrag medges med motsvarande belopp, men högst med beloppen i SKV M 2012:20 om inte dagbarnvårdaren kan visa att kostnaderna har varit högre på grund av särskilda förhållanden (se nedan).

Vilka kostnader ska täckas av den skattefria ersättingen?

En kostnadsersättning som betalas ut av en kommun ska täcka familjedaghemmets kostnader för mathållning, slitage av möbler och övrig inredning samt mindre förbrukningsartiklar som diskmedel, tvättmedel och skurmedel, toalettpapper och hushållspapper samt tvål. Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen ska ersättningen även täcka kostnader för el och vatten. HFD uttalade att det ligger i sakens natur att mathållning, städning, tvättning och andra nödvändiga sysslor i samband med omsorg om dagbarn förutsätter förbrukning av el och vatten (RÅ 2001 ref. 78).

Kostnader som inte täcks av den skattefria ersättningen

Om en dagbarnvårdare i sin verksamhet har haft kostnader som inte täcks av den skattefria ersättningen kan avdrag ändå i vissa fall komma ifråga. Avdrag medges enligt huvudregeln i 12 kap. 1 § IL för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster.

Det bör i dessa fall räcka att dagbarnvårdaren styrker vilka merkostnader som denne har haft på grund av särskilda förhållanden, och som den skattefria omkostnadsersättningen inte är avsedd att täcka. Skatteverket bör dock kontrollera att kommunen inte har betalat ut extra ersättning för merkostnader.

Särskilda förhållanden

En dagbarnvårdare kan få större avdrag än vad som betalats ut i omkostnadsersättning om kostnaderna på grund av särskilda förhållanden har varit högre. Vad som menas med särskilda förhållanden har inte angetts närmare i lagtext eller förarbeten. Detta innebär att en bedömning får göras i det enskilda fallet.

De särskilda förhållandena bör dock gälla sådana kostnader som omkostnadsersättningen inte är avsedd att täcka. Som exempel kan nämnas att ett barn behöver specialkost på grund av allergi, diabetes eller liknande. Även mycket långa vistelsetider per dag, mer än nio timmar, kan ses som ett särskilt förhållande om det kan antas att ytterligare ett mål mat måste serveras.

Lekrum

Avdrag för ett särskilt inrett lekrum för dagbarnen medges i regel inte. I likhet med vad som gäller för avdrag för arbetsrum är praxis mycket restriktiv.

I ett mål har en dagbarnvårdare vägrats avdrag för kostnaden för ett lekrum för barnen i den egna bostaden. Rummet användes enbart för denna verksamhet. Dagbarnvårdaren hade dock inte visat att hon på grund av sin tjänst skulle ha behov av ett särskilt rum för barnen. Inte heller ansågs rummet ha blivit avskilt på ett sådant sätt att det inte längre ingick i bostadsutrymmena eller var inrett så att det inte kunde användas för bostadsändamål (RÅ 1979 1:41).

Tanken vid barntillsyn i familjedaghem är att barnet ska vistas i en hemmiljö. Att inreda ett särskilt lekrum kan därför inte anses påkallat av arbetsuppgiften (RÅ 1981 Aa 144).

I ett annat mål blev utgången densamma. En kommunalt anställd dagbarnvårdare i ett familjedaghem hade hyrt en lägenhet där barnomsorgen bedrevs på grund av att maken hade skiftarbete och behövde vara ostörd under dagtid. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att lägenheten hade hyrts på grund av dagbarnvårdarens egna familjeförhållanden och inte på grund av något krav kopplat till att ta hand om barnen i familjedaghemmet. Hyreskostnaden var en privat levnadskostnad som inte är avdragsgill. För att avdrag för ett ytterligare utrymme utöver familjebostaden skulle medges, krävs att barntillsynen inte skulle ha kunnat utövas på ett godtagbart sätt om inte det ytterligare utrymmet hade hyrts (RÅ 1991 ref. 35).

Leksaker och lekmaterial

Ersättning för leksaker och lekmaterial ingår inte i omkostnadsersättningen. I regel tillhandahåller arbetsgivaren lekmaterial till familjedaghemmet och några kostnader uppstår då inte för dagbarnvårdaren. Om arbetsgivaren betalar ut särskild ersättning för lekmaterial får dagbarnvårdaren avdrag med motsvarande belopp utan att någon särskild utredning behöver lämnas. Detta förutsätter att det kan antas att ersättningen har beräknats med hänsyn till vad som skäligen kan anses normalt gå åt för att täcka kostnaderna för lekmaterial. Större avdrag medges då endast om kostnaderna har varit högre på grund av särskilda förhållanden (se ovan).

Om arbetsgivaren varken tillhandahåller lekmaterial eller betalar kostnadsersättning får dagbarnvårdaren avdrag med de faktiska kostnaderna.

Tvillingvagn och barnstol

I ett mål fick en kommunalt anställd dagbarnvårdare i ett familjedaghem avdrag för inköp av en tvillingvagn och en barnstol. Dagbarnvårdaren hade två dagbarn i sådan ålder att barnvagn och barnstol krävdes för deras vård. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att den tvillingvagn och barnstol som dagbarnvårdaren hade köpt var nödvändiga hjälpmedel i hennes tjänst som dagbarnvårdare.

Den kostnadsersättning som hon fick från kommunen var inte avsedd att täcka kostnaderna för dessa inköp. Dagbarnvårdaren fick därför avdrag för kostnaderna (RÅ 1980 1:48).

Både dag- och nattvistelse

Ett barn kan vistas hos dagbarnvårdaren både under dagen och natten under ett och samma dygn. Dagbarnvårdaren får då omkostnadsersättning både för dagvistelsen och för natten. Den skattefria ersättningen avser då både dagvistelsen och vistelsen på natten. Avdrag bör i sådana fall bara medges om dagbarnvårdaren kan visa att kostnaden har varit högre på grund av särskilda förhållanden (se ovan).

Resor

Kostnader för att använda egen bil för att ta sig till livsmedelsaffären bör i regel inte ses som en avdragsgill merkostnad. Det får anses som troligt att inköp för den egna familjen sker samtidigt som inköp till dagbarnvården. Någon merkostnad uppstår därmed inte.

Likaså bör bilresor eller andra utgifter för resor med dagbarnen i regel inte ses som en avdragsgill merkostnad. I ett mål kom HFD fram till att omkostnadsersättningen visserligen inte har varit avsedd att täcka kostnader för bilresor med dagbarn, men dagbarnvårdaren vägrades avdrag för bilresorna eftersom hon inte hade visat att kostnaderna varit nödvändiga för att fullgöra tjänsten (RÅ 1981 Aa 144). Om det däremot framgår av anställningsavtalet mellan kommunen och dagbarnvårdaren att utflykter ska företas med dagbarnen, bör dagbarnvårdarens kostnader för detta vara avdragsgilla motsvarande visade faktiska kostnader.

Flerfamiljsystem

När det gäller omkostnadsersättningar till en ”värdfamilj” i så kallade flerfamiljsystem eller familjedaggrupper bör 25 procent av ersättningen betraktas som hyresersättning om inte annat visas. Hyresersättningen är i regel en skattepliktig intäkt av kapital, läs även om avdrag för de kostnader som uppstår i samband med uthyrningen. Resterande del ses då som ersättning för gjorda utlägg för mat och förbrukningsartiklar.

Om det finns ett anställnings- eller uppdragsförhållande mellan ”värdfamiljen” och kommunen bör Skatteverket göra en bedömning av om omkostnadsersättningen kan ses som ett utflöde av tjänsten. I ett sådant fall bör ersättningen betraktas som intäkt av tjänst, och avdrag medges med visade faktiska kostnader.

Vård i familjehem

Sveriges kommuner och landsting (SKL) ger ut rekommendationer om den ekonomiska ersättningen inom familjehemsvård av barn, unga och vuxna (SKL:s cirkulär 14:48). Rekommendationerna tillämpas också för omsorgsvård i familjehem.

Omkostnadsersättning

Omkostnadsersättning betalas ut för att täcka de merkostnader som uppstår när man tar emot en person i hemmet. Som högsta omkostnadsersättning för olika åldersgrupper anges i rekommendationen följande belopp uttryckt i procent av prisbasbeloppet (pbb).

Åldersgrupp

Procent av pbb

0–12 år

150 %

13–19 år

170 %

Vuxna

170 %

Omkostnadsersättningen består dels av schablonmässigt beräknade grundkostnader för livsuppehälle och bostad, dels individuellt beräknade tilläggskostnader.

Avdrag

Avdrag för kostnaderna för anställningen eller uppdraget medges med samma belopp som motsvarar den kostnadsersättning som har betalats ut. Avdragsbegränsningen om 5 000 kr gäller (12 kap. 2 § IL). Avdrag medges dock högst med SKL:s rekommenderade belopp, om inte mottagaren av ersättningen kan visa att de totala kostnaderna på grund av särskilda förhållanden har varit högre.

När den skattskyldige vill visa att kostnaderna varit högre än omkostnadsersättningen, eller om kostnadsersättningen överstiger schablonbeloppen, bör de kostnader som ska täckas av den löpande omkostnadsersättningen i regel kunna styrkas med ett underlag som visar hur utbetalaren räknat ut storleken på ersättningen. Detta förutsätter dock att ett sådant beräkningsunderlag innehåller uppgifter om vilka kostnader som ska täckas av omkostnadsersättningen och hur ersättningen fördelar sig på de olika kostnaderna.

Särskilda förhållanden

Med särskilda förhållanden kan till exempel menas att den vårdade personen kräver specialkost på grund av matallergi, diabetes eller liknande eller att den vårdade har en funktionsnedsättning som medför extra kostnader.

Större bostad eller bil

Kostnader för att skaffa en större bostad för att kunna ta ett uppdrag som familjehem, eller ta emot ytterligare en person, är i de flesta fall en privat levnadskostnad eftersom bostaden samtidigt är familjens egen bostad. Om uppdragsgivaren har bidragit till kostnaden kan det dock ses som ett tecken på att den större bostaden behövs för uppdraget. Avdrag kan då medges i motsvarande mån (RÅ 1979 1:41, RÅ 1981 Aa 144 och RÅ 1991 ref. 35). Avdrag för högre driftkostnader för en större bostad bör inte medges.

Kostnader för att skaffa en större bil på grund av uppdraget behandlas på samma sätt.

Kontrakterade jourhem

Den ekonomiska ersättningen till kontrakterade jourhem betalas i form av arvode och omkostnadsersättning. Enligt SKL:s rekommendationer betalas omkostnadsersättning ut i form av en fast och en rörlig del (SKL:s cirkulär 14:48). Den fasta omkostnadsersättningen betalas ut oavsett om barn är placerade i jourhemmet eller inte, och den övriga delen betalas ut när barn finns placerat i hemmet.

Den fasta omkostnadsersättningen är enligt rekommendationerna 25 procent av prisbasbeloppet per månad om hemmet har 1–2 platser, och med 50 procent av prisbasbeloppet om hemmet har 3–4 platser Vilka kostnader som ska täckas av den fasta omkostnadsersättningen anges inte i rekommendationerna. De kontrakterade familjehemmen ska dock hålla en hög beredskap för att kunna ta emot ett barn med kort varsel. Det får antas att den fasta omkostnadsersättningen ska täcka utgifter som kan uppstå i samband med detta.

Den rörliga omkostnadsersättningen betalas ut enligt samma grunder som för de traditionella familjehemmen och de utgifter som ska täckas med ersättningen är desamma.

Avdrag

Avdrag för utgifterna för uppdraget bör medges motsvarande den ersättning som jourhemmet får för den rörliga omkostnadsersättningen i enlighet med de regler som redovisats för vård i familjehem (se ovan).

När det gäller de kostnader som uppstår när inget barn finns placerat i hemmet bör avdrag medges motsvarande de faktiska merkostnader som jourhemmet kan visa.

Vård av eget barn

För vård av eget barn medges inte avdrag från inkomst av tjänst. Detta gäller även om man har fått vårdbidrag enligt socialförsäkringsbalken. Däremot är den del av vårdbidraget som utgör ersättning för merkostnader skattefri (11 kap. 31 § andra stycket IL).

Kontaktfamiljer och kontaktpersoner

Uppdraget som kontaktperson eller kontaktfamilj förutsätter regelbundna möten och telefonkontakter med klienten. Dessutom förekommer övernattningar i kontaktpersonens eller kontaktfamiljens hem. Omkostnadsersättning betalas ut för att täcka de merkostnader som uppstår i samband med uppdraget.

SKL har gett ut rekommendationer för den ekonomiska ersättningen till kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt socialtjänstlagen (SKL:s cirkulär 14:49). Ersättningen betalas ut efter en individuell bedömning av vilka kostnader som kan uppkomma i samband med uppdraget.

Dygnsomkostnadsersättning ska enligt rekommendationerna betalas ut för en person per år enligt följande:

Åldersgrupp

Procent av prisbasbeloppet

0–12 år

105–150 %

13–19 år

120–170 %

Vuxna

120–170 %

Stöd och service till funktionshindrade

För kontaktpersoner samt kontaktfamiljer eller stödfamiljer som grundar sitt uppdrag på lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har SKL utarbetat rekommendationer (SKL:s cirkulär 08:81 samt 14:50). Uppdragets omfattning ska framgå av uppdragsavtalet.

För kontaktpersoner betalas omkostnadsersättning ut med 10–40 procent av prisbasbeloppet per månad. Ersättningen betalas ut efter en individuell prövning av vilka kostnader som kan uppkomma i uppdraget.

För kontaktfamiljer eller stödfamiljer där den enskilde tillfälligt vistats (korttidsvistelse) för att ge anhöriga eller familjehem avlösning, beräknas omkostnadsersättningen på samma sätt som för kontaktfamiljer eller kontaktpersoner enligt socialtjänstlagen. Ersättningen betalas ut efter en individuell prövning av vilka kostnader som kan uppkomma i uppdraget.

Avdrag

Avdrag för kostnaderna för uppdraget bör medges med ett belopp som motsvarar den omkostnadsersättning som kommunen har betalat ut. Om omkostnadsersättningen är i enlighet med SKL:s rekommendationer behöver inte kostnaderna visas. Om den skattskyldige yrkar på ett högre avdrag eller om kommunen har betalat ut en högre ersättning bör avdrag medges bara om det visas att kostnaderna på grund av särskilda förhållanden har varit högre.

Övervakare inom kriminalvården

Den ekonomiska ersättningen till övervakare inom kriminalvården fastställs av Kriminalvården. Arvode betalas ut med 250 kr och omkostnadsersättning med 250 kr per månad och klient. Utöver det kan övervakare få ersättning för särskilda kostnader. Kostnadsersättningen ska täcka kostnader för till exempel kaffe, mat, biobiljetter och liknande små utgifter i samband med uppdraget.

Avdrag bör medges med ett belopp som motsvarar den kostnadsersättning som övervakaren har fått. Högre avdrag bör medges motsvarande de faktiska kostnader som övervakaren kan visa, utan att han eller hon behöver visa på särskilda förhållanden.

Referenser på sidan

Domar & beslut

Lagar & förordningar

  • Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade [1]
  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2] [3] [4] [5]
  • Socialtjänstlag (2001:453) [1]

Meddelanden

  • Skatteverkets information om skattefri kostnadsersättning till dagbarnvårdare i familjedaghem att tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 2013 [1]

Ställningstaganden

  • Skattefri kostnadsersättning till dagbarnvårdare [1]

Övrigt

  • SKL:s cirkulär 08:81 [1]
  • SKL:s cirkulär 14:48 [1] [2]
  • SKL:s cirkulär 14:49 [1]
  • SKL:s cirkulär 14:50 [1]