OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Vad bör du allmänt tänka på när du tillämpar bestämmelserna om omsättningsland vid omsättning av varor (5 kap. 1-3 a §§ ML)? Hur ser de grundläggande dragen och systematiken ut i dessa bestämmelser?

Omsättning av en vara?

Bestämmelserna om omsättningsland som avser varor finns i 5 kap. 1–3 a §§ ML. En grundläggande förutsättning för att dessa bestämmelser ska aktualiseras är att det är fråga om en omsättning av en vara. Bedömingen av om det är en vara eller en tjänst som omsätts kan du läsa mer om på sidan Vara eller tjänst?

Import är inte en omsättning av en vara enligt ML. Läs mer om vad som menas med Import och när beskattning av import ska ske i Sverige. Omsättningar av varor som sker i samband med en import ska dock bedömas enligt 5 kap ML. Det finns en särskild bestämmelse som rör omsättningsland när någon importerar en vara för att omsätta den (5 kap. 2 § första stycket 3 ML). Du kan läsa mer om sambandet mellan denna bestämmelse och importbeskattningen på sidan Import av vara för omsättning.

Var finns varan och vart tar den vägen?

När du ska bedöma om en omsättning av en vara är gjord inom landet eller utomlands enligt 5 kap. 1–3 a §§ ML är det oftast bra att ställa sig frågan: Var finns varan? Inom landet, inom EU eller utanför EU? Om varan ska transporteras behöver du veta till vilken plats den tranporteras och om det är en plats inom landet, i ett annat EU-land eller utanför EU. Det är nämligen i första hand varans väg från säljare till köpare, den plats där den finns då transporten påbörjas, transportens genomförande eller i annat fall platsen för avhämtningen av varan som har den avgörande betydelsen för frågan om Sverige är omsättningsland eller inte. Endast i undantagsfall har köparens nationalitet en avgörande betydelse.

Vid bedömning av omsättningsland för varor är det därför nödvändigt att känna till vilka områden och platser som ingår i EU:s mervärdesskatteområde och vilka områden och platser som ligger utanför detta område (tredjeland). I vissa fall behöver du även kunna avgöra om en plats eller ett område tillhör Sverige eller inte.

Systematiken i bestämmelserna i 5 kap. ML

Av bestämmelserna i 5 kap. 1-3 a §§ ML framgår att en omsättning av en vara antingen är gjord inom landet eller utomlands.

När en vara inte anses omsatt inom landet enligt 5 kap. 2, 2 b–2 d, eller 3 § ML är varan enligt 5 kap. 1 § första stycket ML omsatt utomlands. De särskilda bestämmelserna i 5 kap. 2 a och 3 a §§ ML kan också leda till detta resultat. I 2 a § stadgas att vissa omsättningar är gjorda utomlands trots att de enligt 2 § är gjorda i Sverige. I 3 a § finns bestämmelser om i vilka fall en omsättning, som anses som en omsättning inom landet enligt 2, 2 b–2 d och 3 §§, ändå ska anses som en omsättning utomlands (export). Slutligen finns en särskild regel om omsättningar ombord på fartyg och luftfartyg i utrikes trafik, i andra fall än de som anges i 2 b §, som alltid räknas som omsättningar utomlands i 5 kap. 1 § tredje stycket ML.

Om omsättningsland och beskattning

Om omsättningen av varan är gjord utomlands enligt 5 kap. ML kan omsättningen inte beskattas i Sverige. Frågan om en omsättning utomlands ska beskattas i ett annat land ska bedömas av det landet utifrån det landets bestämmelser.

Om du kan konstatera att en vara är omsatt inom landet enligt 5 kap. ML kan beskattning ske om omsättningen av varan är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap (1 kap. 1 § första stycket 1 ML).

I vanligt förekommande former av varuhandel inom EU, där varan transporteras mellan EU-länder, är det inte omsättningen som ska beskattas, utan ett unionsinternt förvärv. Omsättningen är i så fall gjord i det EU-land från vilket varan transporteras, men undantagen från skatteplikt där. I stället beskattas förvärvet i det EU-land till vilket varan transporteras (destinationslandet). I sådana fall är alltså omsättningslandet ett EU-land och beskattningslandet ett annat EU-land.

Läs mer på sidan Grundläggande om internationell varuhandel. Där finns en bland annat en metod som illustrerar sambandet mellan bestämmelserna om omsättningsland (5kap. ML), undantag från skatteplikt (3 kap. ML), och unionsinterna förvärv (2 a kap. ML).

Omsättning utomlands – i annat EU-land eller utanför EU?

Omsättning utomlands enligt 5 kap. ML innefattar både omsättning i andra EU-länder och omsättning utanför EU. En omsättning som sker eller anses ske utanför EU betecknas som export.

Omsättning av en vara i ett annat EU-land är en omsättning som är gjord utomlands enligt 5 kap. ML, men som inte kan betecknas som export.

Frågan om omsättning har skett i ett annat EU-land eller i ett land utanför EU har betydelse för en säljares rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt eftersom bestämmelserna om återbetalning är olika beroende på om inköpen avser omsättningar i ett annat EU-land eller exportomsättningar.

Exempel: Omsättning i annat EU-land

Exempel på omsättningar av varor som är gjorda i annat EU-land är omsättningar som är gjorda utomlands enligt 5 kap. 2 a § 1 ML (Distansförsäljning till annat EU-land) eller 5 kap. 2 a § 2 ML (Monteringsleverans i annat EU-land).

Följande omsättning är också ett exempel på omsättning i annat EU-land. Ett svenskt företag säljer varor till ett tyskt företag A GmbH. Varorna finns i Tyskland när transporten av de sålda varorna sker till A GmbH:s fabrik i Tyskland. Omsättningen är gjord utomlands enligt 5 kap. 1 § första stycket ML. Omsättningen kan inte betecknas som export eftersom den är gjord i ett annat EU-land.

Kompletterande information

  • Redovisningsskyldighet vid förskott när en vara ska omsättas utomlands.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar