På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?
Jag förstår
OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.
OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.
På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?
Jag förstår
- Vägledning »
- 2015 »
- Folkbokföring »
- Faderskap, föräldraskap och moderskap »
- Moderskap
Moderskap
Innehållsförteckning
Den som föder barnet räknas som barnets mor
Enligt svensk rätt är det alltid den kvinna som föder ett barn som är barnets mor även i rättslig mening. Moderskapspresumtionen gäller också för det fall barnet har blivit till genom en äggdonation. Det rättsliga moderskapet uppstår vid barnets födelse och registreras i folkbokföringen från och med barnets födelsedatum (lag [2006:351] om genetisk integritet m.m. och 1 kap. 7 § FB).
Surrogatmoderskap är inte tillåtet i Sverige
Surrogatmoderskap är inte tillåtet i Sverige och regleras inte i svensk lagstiftning. Den svenska lagstiftningen är heller inte anpassad till sådana arrangemang som genomförs i utlandet. Däremot kan olika frågor som exempelvis rör faderskap, adoption och vårdnad bli aktuella.
Surrogatmoderskap innebär att en annan kvinna bär barnet i sin livmoder. Vanligen är det fråga om insemination av spermier eller äggdonation från en annan kvinna, men olika former av genetiskt samband mellan barnet och de involverade personerna är möjliga.
Referenser inom folkbokföring
Tillsammans gör vi samhället möjligt