OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Ett fastställt bokslut kan inte ändras eller ersättas med ett nytt bokslut med skatterättslig verkan. Det skattemässigt redovisade resultatet kan i vissa fall ändras med stöd av reglerna i 14 kap. IL.

Ändra ett bokslut med skatterättslig verkan

Ibland vill ett företag ändra det redovisade resultatet för näringsverksamheten i efterhand, genom att företaget upprättar ett nytt bokslut och begär att beskattningen ska ske i enlighet med det nya bokslutet. Frågan är om ett fastställt bokslut kan ersättas med ett nytt bokslut med verkan på det skattemässiga resultatet?

Högsta förvaltningsdomstolen har klarlagt att det inte är förenligt med god redovisningssed att rätta fel i räkenskaperna genom att ersätta ett fastställt bokslut med ett nytt. Det nya bokslutet kan inte ligga till grund för beskattningen (HFD 2012 ref. 61).

Om det skattepliktiga resultatet behöver korrigeras i efterhand, antingen på initiativ av den skattskyldige eller på Skatteverkets initiativ, får en prövning ske mot reglerna i 14 kapitlet IL.

Justera det redovisade resultatet

Utgångspunkten för att bestämma det skattemässiga resultatet för näringsverksamhet är bokföringsmässiga grunder. Inkomster och utgifter ska tas upp som intäkter respektive kostnader det beskattningsår som de hänför sig till, enligt god redovisningssed, om något annat inte är föreskrivet i lag (14 kap. 2 § IL). Läs mer under God redovisningssed kontra särskild skatteregel.

En rättelse av ett redovisat resultat, som bygger på ett fastställt bokslut, kan inte ske med ett nytt bokslut. Rättelsen ska i stället ske enligt de justeringsregler som finns i 14 kap. IL. Ändringen av det skattemässiga resultatet sker genom en tilläggs- eller avdragspost till den deklarerade inkomsten. Det finns två möjligheter att i efterhand justera det redovisade resultatet enligt reglerna:

  • Om det redovisade resultatet inte stämmer överens med god redovisningssed kan man göra en justering så att det redovisade resultatet överensstämmer med god redovisningssed (14 kap. 5 § IL). Justeringen ska göras det beskattningsår som felet är hänförligt till.
  • Värderingen av vissa balansposter ska ske utifrån förhållandet vid beskattningsårets utgång (14 kap. 3 § IL). Justering av felaktigheter i en balanspost som har skett ett tidigare beskattningsår kan justeras när man bedömer värdet vid det senaste beskattningsåret.

När man rättar fel i en balanspost det beskattningsår som felet är hänförligt till, blir beskattningseffekten densamma oavsett om man tillämpar 14 kap. 3 § IL eller 14 kap. 5 § IL. Skillnaden mellan reglerna är dock att 5 § kan tillämpas på egenupparbetade immateriella tillgångar.

I företagets bokföring ska man göra rättelsen i den period som felet upptäcktes. Läs mer om hur man rättar fel i bokföringen.

Justera i enlighet med 14 kap. 5 § IL

Det skattemässiga resultatet ska justeras om en intäkts- eller kostnadspost hänförs till ett visst beskattningsår, i strid med 14 kap. 2 § IL. Hänvisningen till 2 § tar sikte på beskattningstidpunkten. Man ska alltså justera det skattemässiga resultatet om en post som finns med i redovisningen inte är redovisad i enlighet med god redovisningssed. Man ska även göra en justering om en intäkts- eller kostnadspost inte har redovisats överhuvudtaget, men borde ha redovisats enligt god redovisningssed (14 kap. 5 § IL). Det skattemässiga resultatet kan både höjas och sänkas.

Justeringsregeln blir bara tillämplig när det valda redovisningssättet av en intäkts- eller kostnadspost strider mot god redovisningssed. I den situationen finns det ingen bundenhet till räkenskaperna och man kan göra en skattemässig justering. Däremot kan någon korrigering inte ske av skattefria intäkter eller icke-avdragsgilla kostnader med stöd av justeringsregeln. Sådana justeringar ska ske med stöd av de särskilda skatterättsliga reglerna i IL.

Det är däremot inte möjligt att ändra ett skattemässigt redovisat resultat som är förenligt med god redovisningssed till en annan redovisning som förvisso är förenlig med god redovisningssed. Företaget liksom Skatteverket är bundet till den goda redovisningssed som har valts, se även sidan Redovisning och inkomstbeskattning.

Följdändring ett annat beskattningsår

Om det skattemässiga resultatet justeras därför att redovisningen inte var i enlighet med god redovisningssed kan man behöva göra en följdändring ett annat beskattningsår för att undvika att en intäkts- eller kostnadspost utelämnas eller räknas dubbelt (14 kap. 5 § IL).

Justera i enlighet med 14 kap. 3 § IL

Värdet av utgående lager, pågående arbeten, fordringar, skulder och avsättningar ska bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång (14 kap. 3 § första stycket IL). Regeln innebär att även om en felaktighet i en balanspost har uppstått ett tidigare beskattningsår, så kan man om felet kvarstår korrigera detta i samband med att man bedömer den senaste utgående balansposten. Man behöver alltså inte rätta det år felet uppstod.

Skatteverket anser att man med balansposter i 14 kap. 3 § IL avser materiellt kopplade poster, d.v.s. poster för vilka beskattningstidpunkten helt eller delvis bestäms av god redovisningssed. Egenupparbetade immateriella tillgångar omfattas därmed inte av bestämmelserna i 14 kap. 3 § IL.

Vilken regel ska tillämpas om både 3 och 5 §§ är tillämpliga?

I vissa fall kan resultatet av näringsverksamhet justeras både med stöd av 14 kap. 3 § IL och 14 kap. 5 § IL. Det finns ingen inbördes ordning som man ska tillämpa reglerna enligt, utan det är valfritt.

Skatteverket kan besluta att man ska ändra en felaktig balanspost ett senare beskattningsår än när felet uppstod, med stöd av 14 kap. 3 § IL. Skatteverkets anser att om den skattskyldige yrkar att ändring ska ske det räkenskapsår som felet faktiskt uppstod i enlighet med 14 kap. 5 § IL, så ska detta godtas. Detta under förutsättning att det inte uppenbart strider mot god redovisningssed eller att yrkandet avser ett beskattningsår som inte längre är möjligt att ompröva (Skatteverkets ställningstagande Ändringar i efterhand av skattemässigt resultat av näringsverksamhet).

Rättelse under löpande beskattningsår

Ibland kan ett företag yrka om att av praktiska skäl få ändra det redovisade resultatet under löpande beskattningsår, i samband med Skatteverkets omprövningsbeslut eller när man betalar in tillkommande skatt. Skatteverket anser att ändring under löpande beskattningsår ska godtas under följande omständigheter:

Fall där man inte behöver justera det redovisade resultatet – underlåten justering

Man behöver inte justera det redovisade resultatet om lager, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande har tagits upp för lågt, eller om avsättningar, leverantörsskulder eller liknande har tagits upp för högt. Resultatet ska inte ändras till den del det finns ytterligare värdeminskningsavdrag på andra tillgångar än lagertillgångar som företaget skulle ha kunnat göra enligt IL. Ett företag måste begära att en justering inte ska göras, en s.k. underlåten justering (14 kap. 6 § IL).

Skatteverket anser att man endast kan underlåta justering av balansposter där den skattemässiga värderingen helt eller delvis följer god redovisningssed. Justering av poster som är särskilt reglerade i skattelagstiftningen, t.ex. poster som beskattas enligt kapitalreglerna, kan alltså inte underlåtas. Skatteverket anser vidare att det inte är någon skillnad mellan balansposterna i 14 kap. 3 § IL och de balansposter som omfattas av kvittningsmöjligheterna i 14 kap. 6 § IL.

Regeln i 14 kap. 6 § IL omfattar endast situationer där ett företag har utrymme för ett ytterligare skattemässigt värdeminskningsavdrag och storleken av värdeminskningsavdraget är särskilt reglerat i IL. Det handlar alltså om

  • värdeminskningsavdrag på maskiner och inventarier enligt 18 kap. IL
  • värdeminskningsavdrag på byggnader enligt 19 kap. IL
  • markanläggningar enligt 20 kap. IL.

Förutsättningen är alltså att företaget inte gjort maximala värdeminskningsavdrag. Det skattemässiga värdet på de tillgångar där det fanns möjlighet till ytterligare värdeminskningsavdrag kommer inte att förändras på grund av att man inte justerar det skattemässiga resultatet. Det innebär t.ex. att företaget inte förlorar rätten till räkenskapsenlig avskrivning. Egenupparbetade immateriella tillgångar omfattas inte av 14 kap. 6 § IL.

I de fall där både 14 kap. 5 och 6 §§ IL blir tillämpliga, t.ex. när Skatteverket avser att justera resultatet med stöd av 14 kap. 5 § IL och företaget begär att en justering inte ska göras, ska reglerna i 14 kap. 6 § IL tillämpas först, enligt Skatteverkets uppfattning. Därefter kan en justering av resultatet ske enligt 14 kap. 5 § IL (Skatteverkets ställningstagande Ändring i efterhand av skattemässigt resultat av näringsverksamhet).

Exempel: tillämpningen av 6 §

Ett företag har för beskattningsår 1 fått ett övervägande från Skattverket om att kundfordringar är för lågt upptagna med 110 tkr. Med stöd av 14 kap. 5 § IL avser Skatteverket justera det redovisade resultatet och höja det med 110 tkr. Företaget invänder att det har möjlighet till ytterligare värdeminskningsavdrag på inventarier med 80 tkr och begär att Skatteverket inte ska justera det skattemässiga resultatet till viss del.

Skatteverket ska då endast höja resultatet med 30 tkr (skillnaden mellan höjningen på 110 tkr och invändningen från företaget på 80 tkr) för år 1.

År 2 får företaget betalt för kundfordran och bokför då betalningen på 110 tkr som intäkt. I inkomstdeklarationen för år 2 ska ett avdrag på 30 tkr göras, vilket motsvarar den intäkt som beskattats år 1. Om den skattemässiga justeringen inte görs kommer företaget att beskattas två gånger för dessa 30 tkr eftersom Skatteverket har höjt resultatet året innan.

Skillnaden mellan den bokförda intäkten och den skattemässiga justeringen på 80 tkr kommer att påverka det skattemässiga resultatet för år 2. Det skattemässiga värdet på de tillgångar där det förelåg möjlighet till ytterligare värdeminskningsavdrag kommer inte att förändras på grund av att man inte justerade det skattemässiga resultatet, och företaget kan därför fortsätta att skriva av enligt t.ex. en räkenskapsenlig avskrivningsmetod.

Följdändringar i inkomstbeskattningen på grund av ändrad mervärdesskatt

Skatteverkets uppfattning när det gäller mervärdesskatt är att det är skattskyldighetens inträde som är rätt tidpunkt för att redovisa en följdändring som intäkt eller kostnad i inkomstbeskattningen (Skatteverkets ställningstagande Ändring i efterhand av skattemässigt resultat av näringsverksamhet).

Om företaget inte har haft någon avsikt att redovisa utgående mervärdsskatt, trots skattskyldigheten, anser Skatteverket att rätt tidpunkt för följdändring i inkomstbeskattningen är när skattskyldigheten uppstod. Om företaget haft anledning att anta att det inte varit skattskyldigt för utgående mervärdesskatt, eller haft avdragsrätt för ingående mervärdesskatt, och det antagandet inte är direkt felaktigt, anser Skatteverket att rätt tidpunkt för en justering i inkomstbeskattningen är när det blir sannolikt för företaget att det kommer att få betala eller få tillbaka skatt. Detta kan inträffa t.ex. när skattskyldigheten respektive avdragsrätten fastställts av en domstol, eller om företaget väljer att inte överklaga ett beslut från Skatteverket (Skatteverkets ställningstagande Ändring i efterhand av skattemässigt resultat av näringsverksamhet).

Fordran på återbetalning av mervärdesskatt

Skatteverket anser att en fordran på mervärdesskatt som ska återbetalas ska tas upp som intäkt när en dom har meddelats i det enskilda fallet eller från Högsta förvaltningsdomstolen i motsvarande fråga för ett annat rättssubjekt. I annat fall ska en fordran och intäkt tas upp när ett omprövningsbeslut har fattats på Skatteverkets eller på den skattskyldiges initiativ.

Om förutsättningarna är sådana att det enligt god redovisningssed skulle ha bokförts en fordran redan när felet uppstod (ursprungsåret), men detta inte har gjorts, kan Skatteverket i stället justera det beskattningsbara resultatet för ursprungsåret i enlighet med 14 kap. 5 § IL. Detta förutsätter att en omprövning av ursprungsåret är tidsmässigt möjlig. Alternativt kan Skatteverket genom omprövning beskatta fordran något av beskattningsåren mellan ursprungsåret och det beskattningsår som återbetalning sker, i enlighet med 14 kap. 3 § första stycket IL. Slutligen kan Skatteverket ta upp intäkten vid beskattningen när återbetalningen erhålls med stöd av 14 kap. 3 § andra stycket IL (Skatteverkets ställningstagande Fordran på återbetalning av mervärdesskatt och hanteringen vid inkomsttaxeringen).

Återbetalning alternativt inbetalning av mervärdesskatt hänförlig till ett inventarium

Om ett företag får återbetalning eller måste betala in mer mervärdesskatt för inventarier kommer anskaffningsvärdet för inventarierna att behöva justeras. Frågan är vid vilken tidpunkt som justering av det skattemässiga anskaffningsvärdet ska ske.

Om det skattemässiga anskaffningsvärdet blir justerat ett tidigare år än i redovisningen, på grund av återbetalning eller inbetalning av mervärdesskatt, förlorar den skattskyldige rätten till räkenskapsenlig avskrivningsmetod. Grunden för detta är att värdet enligt balansräkningen inte längre stämmer överens med det skattemässiga värdet.

Skatteverket anser dock av praktiska skäl att ett alternativt sätt att hantera frågan är att återbetalningen eller inbetalningen av mervärdesskatten betraktas som en justering av anskaffningsvärdet det år som omprövningen sker eller som en dom har meddelats (Skatteverkets ställningstagande Återbetalning alternativt inbetalning av mervärdesskatt hänförlig till inventarier).

Detta innebär att återbetalningen alternativt inbetalningen av mervärdesskatten, när huvudregeln för räkenskapsenliga avskrivningar tillämpas, kommer att ingå i avskrivningsunderlaget som en avgående alternativt tillkommande post det år som omprövningsbeslutet fattats eller som en dom meddelats. Om kompletteringsregeln tillämpas ska den justerade mervärdesskatten, när man beräknar det lägsta tillåtna värdet, hänföras till det år som inventariet anses vara anskaffad, d.v.s. ursprungsåret.

Tillkommande egenavgifter

När resultatet av näringsverksamhet ändras och Skatteverket beslutar om ytterligare egenavgifter, anser Skatteverket att de ytterligare debiterade egenavgiftena ska dras av det beskattningsår som de blir debiterade (Skatteverkets ställningstagande Justering på grund av tillkommande egenavgifter). Det innebär att avdraget kan bli hänförligt till ett senare år än det år då motsvarande avdrag som gjorts för att täcka egenavgiftena återförs till beskattning. Läs mer om avdrag för egenavgifter.

Rätt år för särskilda skatter och avgifter

I normalfallet ska man göra justeringar för exempelvis tillkommande arbetsgivaravgifter, särskild löneskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift, det beskattningsår som kostnaden enligt god redovisningssed skulle ha tagits upp (14 kap. 5 § IL). I de fall då det inte är uppenbart att den skattskyldige har brutit mot god redovisningssed i bokföringen för det granskade året, ska kostnaden i stället dras av under det senare beskattningsår då det för den skattskyldige framstår som sannolikt att tillkommande skatter och avgifter kommer att debiteras.

Om den särskilda skatten eller avgiften sätts ned, ska man justera och återföra motsvarande del av avdraget det beskattningsår då debiteringen ändras (16 kap. 17 § IL).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2012 ref. 61 [1]

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Balansposter som omfattas av 14 kap. 3 och 6 §§ IL [1] [2]
  • Fordran på återbetalning av mervärdesskatt och hanteringen vid inkomsttaxeringen [1] [2]
  • Justering på grund av tillkommande egenavgifter [1]
  • Ändringar i efterhand av skattemässigt resultat av näringsverksamhet [1] [2] [3] [4] [5]
  • Återbetalning alternativt inbetalning av mervärdesskatt hänförlig till inventarier [1]