OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Tillgångarna värderas normalt till det skattemässiga värdet. Det finns undantag när det gäller fastigheter.

Vilka tillgångar ska ingå och hur värderas de?

Vilka slags tillgångar som ingår i näringsverksamheten regleras i 13 kap. 1 och 7 §§ IL. Här är de indelade i näringsfastigheter och näringsbostadsrätter, likvida medel, skogskonto och skogsskadekonto, upphovsmannakonto, värdepapper, lager och kundfordringar, utländsk valuta, avverkningsrätt till skog, inventarier och brandförsäkring.

Utgå från god redovisningssed

När man bedömer vad som räknas som tillgång i verksamheten utgår man bl.a. från vad som räknas som tillgång enligt god redovisningssed.

Det är alltså god redovisningssed som avgör om en post ska beaktas eller ej när kapitalunderlaget för räntefördelning för enskilda näringsidkare beräknas. Enskilda näringsidkare som tillämpar reglerna om förenklat årsbokslut ska beakta de tillgångar och skulder som redovisats i bokslutet i enlighet med vad Bokföringsnämnden anser vara god redovisningssed (BFNAR 2006:1).

När fakturan för en levererad tillgång kommer efter årets utgång

Ett exempel på vad Skatteverket anser vara god redovisningssed finns i skrivelsen 2008-03-05, dnr 131 80601-08/111. Där står det att om en tillgång levereras före årets utgång utan att näringsidkaren får någon faktura, så ska tillgången beaktas när kapitalunderlaget beräknas, men utan att den skuld som är hänförlig till inköpet beaktas. Skulden ska beaktas först när fakturan erhållits. Se även Handledning för sambandet mellan redovisning och beskattning (SKV 305) när det gäller vad som ska tas upp i årsbokslutet.

Hur värderar man tillgångarna?

Vilka slags tillgångar som ingår i näringsverksamheten regleras i 13 kap. 1 och 7 §§ IL. Tillgångarna bör i princip tas upp till de värden som gäller vid beskattningen (prop. 1993/94:50 s. 231). Denna huvudregel framgår av 33 kap. 12 § IL, som anger att en tillgång ska tas upp till det skattemässiga värdet. Vad som avses med det skattemässiga värdet framgår av 2 kap. 31–33 §§ IL.

Vederlagsreverser vid förvärv genom arv eller gåva ska inte öka anskaffningsutgiften, i stället övertar mottagaren den förre ägarens skattemässiga anskaffningsutgift (prop. 1989/90:110 s. 585 och RÅ 1996 ref. 48).

För vissa slag av egendom finns specialbestämmelser.

Näringsfastigheter och näringsbostadsrätter

Näringsfastigheter och näringsbostadsrätter som är kapitaltillgångar och används i verksamheten ska ingå i kapitalunderlaget, trots att de beskattas i inkomstslaget kapital vid försäljning.

Med näringsbostadsrätt avses en andel i ett privatbostadsföretag som inte är en privatbostadsrätt (2 kap. 19 § IL). Med privatbostadsföretag avses exempelvis s.k. äkta bostadsrättsföreningar.

En andel i en s.k. oäkta bostadsrättsförening ska inte ingå i kapitalunderlaget, eftersom det är en andel i en ekonomisk förening. En sådan andel är inte en tillgång i näringsverksamheten (se även 13 kap. 1 och 7 §§ IL).

Om det finns en privatbostad på en jordbruksfastighet ska privatbostadsdelen, byggnad och tomt, inte ingå bland tillgångarna.

Det finns särskilda regler för hur man värderar fastigheter när man beräknar kapitalunderlaget för räntefördelning.

Likvida medel

Som tillgångar i näringsverksamheten räknas kontanta medel, banktillgodohavanden och dylikt, i svensk och utländsk valuta som används i verksamheten.

Specialinlåning till bank jämställs med bankkonto och kan ingå i kapitalunderlaget, vilket framgår av RÅ 1997 ref. 5 II.

Följande ska däremot inte räknas in i kapitalunderlaget:

  • insättning på Riksgäldskonto
  • realränteobligation
  • svensk marknadsnoterad fordran i form av kortfristiga papper, som t.ex. certifikat och växlar
  • privatobligation, som t.ex. diskonteringspapper
  • andel i räntefond.

Skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto

Medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto ska tas upp till halva beloppet eftersom de innehåller en latent skatteskuld (33 kap. 12 § andra stycket IL).

Värdepapper och liknande

Egendom som vid försäljning beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet får räknas in i kapitalunderlaget.

Som tillgång räknas däremot inte egendom så länge avkastning eller försäljning beskattas i inkomstslaget kapital. Hit hör egendom som aktier, konvertibla skuldebrev och liknande aktieanknutna värdepapper, räntebärande värdepapper, utländsk valuta eller annan lös egendom.

Eftersom även näringsbetingade värdepapper kapitalbeskattas ska de inte ingå i underlaget.

Råvaru- och valutaterminer som en lantbrukare tecknat för att säkra sig mot finansiella risker i näringsverksamheten ska inte heller ingå, vilket framgår av RÅ 2010 not. 107. Sådana terminer ska hänföras till inkomstslaget kapital, fastän de i och för sig har en stark anknytning till den bedrivna verksamheten.

Andel i och fordran på en kooperativ ekonomisk förening

En andel i en kooperativ ekonomisk förening som ingår i verksamheten ska räknas in i kapitalunderlaget. Detsamma gäller en fordran som näringsidkaren kan ha om han eller hon är medlem i en sådan förening.

Andelar i ekonomiska föreningar som ska tas med i kapitalunderlaget, och som är kapitaltillgångar, ska tas upp till ett värde av anskaffningsutgiften enligt genomsnittsmetoden.

En emissionsinsats får inte ingå i kapitalunderlaget eftersom det är fråga om obeskattat kapital i den enskilda näringsverksamheten. Det insatsemitterade beloppet ingår inte i anskaffningsutgiften för andelen. Om man däremot har förvärvat en sådan andel genom köp, byte eller liknande (oneröst fång) får ett belopp motsvarande det man betalat för andelen beaktas.

Andel i ett handelsbolag

En andel i ett handelsbolag räknas inte som någon tillgång, utan räntefördelningen görs separat.

Lager och kundfordringar

Lager och kundfordringar ska tas upp till de värden som gäller vid beskattningen. Kundfordringar ska, enligt Skatteverkets uppfattning, tas upp till värdet inklusive mervärdesskatt.

Utländsk valuta

Fordringar i utländsk valuta som ingår i näringsverksamheten ska tas upp till de värden som gäller vid beskattningen, d.v.s. värdet enligt god redovisningssed.

Avverkningsrätt till skog

En fordran på framtida ersättning vid upplåtelse av avverkningsrätt till skog, som redovisas enligt kontantmetoden i 21 kap. 2 § IL, ska enligt Skatteverket inte ingå i kapitalunderlaget. Endast den erhållna likviden ska räknas med. Samma ställningstagande har kammarrätten gjort i dom KRNJ 2002-12-04, mål nr 656-2000.

Inventarier och dylikt

Inventarier och andra tillgångar där avdrag medges enligt 18 kap. 13–22 §§ IL ska tas upp till det värde som de har vid beskattningen, d.v.s. efter värdeminskningsavdrag m.m. till och med föregående års beskattning.

Brandförsäkring

En brandförsäkring som tecknats mot en engångspremie får ingå i kapitalunderlaget till ett värde av de 95 % av premien som inte dragits av.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNJ 2002-12-04, mål nr 656-2000 [1]
  • RÅ 1996 ref. 48 [1]
  • RÅ 1997 ref. 5 [1]
  • RÅ 2010 not. 107 [1]

Handledningar

  • Handledning för sambandet mellan redovisning och beskattning 2013 (SKV 305) [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1989/90:110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning [1]
  • Proposition 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen [1]

Ställningstaganden

  • Hur påverkas kapitalunderlaget för räntefördelning och expansionsfond av reglerna om förenklat årsbokslut? [1]
  • Insatsemission och underlag för räntefördelning respektive expansionsfond [1]
  • Moms i inkomstdeklaration, kapitalunderlag för räntefördelning och koppling till företagets redovisning [1]

Övrigt

  • BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut (K1) [1]