OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Genom att göra en avsättning till en expansionsfond får enskilda näringsidkare och svenska dödsbon som driver näringsverksamhet samma möjlighet som aktiebolag att expandera sin verksamhet med lågbeskattade medel.

Vad är en expansionsfond?

Genom att göra en avsättning till en expansionsfond får enskilda näringsidkare och svenska dödsbon som driver näringsverksamhet samma möjlighet som aktiebolag att expandera sin verksamhet med lågbeskattade medel.

Avsättningen är avdragsgill när man beräknar resultatet av näringsverksamheten, men man betalar en särskild skatt på avsättningen, så kallad expansionsfondsskatt på 22 procent. Skatten motsvarar den skatt som ett aktiebolag betalar på sin vinst.

När avsättningen återförs till beskattning tas den upp som resultat av näringsverksamheten och den tidigare betalda expansionsfondskatten återbetalas. Vanligtvis betalar man då i stället vanlig inkomstskatt och egenavgifter eller särskild löneskatt på förvärvsinkomster på det återförda beloppet.

För fysiska personer och svenska dödsbon som är delägare i svenska handelsbolag finns motsvarande regler.

En expansionsfond kan i flera fall överlåtas till någon annan.

Förlustutjämning

En expansionsfond kan också användas till förlustutjämning bakåt i tiden genom att man ett förlustår helt eller delvis återför en tidigare avsatt expansionsfond till beskattning. På så sätt kan man redovisa ett 0-resultat i stället för en förlust, vilket medför att inga skatter eller avgifter behöver betalas på den återförda expansionsfonden. Dessutom får man en likviditetsförstärkning genom att expansionsfondsskatten på det återförda beloppet betalas tillbaka.

Avsättningarna är inte PGI-grundande och ska inte ingå i kapitalunderlag för räntefördelning

När avdrag för avsatta belopp till en expansionsfond medges så minskar den skattepliktiga inkomsten av näringsverksamheten. Det innebär att ett belopp motsvarande avsättningen inte blir pensionsgrundande det året avsättningen görs. Först när fonden återförs och beskattas som resultat av näringsverksamheten kommer beloppet att bli pensionsgrundande, förutsatt att verksamheten då är att betrakta som aktiv näringsverksamhet och att resultatet är positivt.

Avsättningar till en expansionsfond ingår inte heller i kapitalunderlaget för räntefördelning eftersom avsättningarna inte är beskattade fullt ut.

Vem får göra en avsättning?

För att få göra avsättningar måste man bedriva näringsverksamhet. Avsättningar får göras av fysisk person och dödsbo efter en person som vid sin död var obegränsat skattskyldig (34 kap. 1 § IL).

Reglerna tillämpas också på fysiska personer och dödsbon som är delägare i svenska handelsbolag och som av det skälet redovisar resultat av näringsverksamhet. Avsättning till expansionsfond görs av varje delägare för sig och inte för handelsbolaget som helhet (34 kap. 2 § IL).

Avsättning får däremot inte göras av personer som är delägare i utländska juridiska personer eller i Europeiska ekonomiska intressegrupperingar, EEIG (34 kap. 1 § andra stycket IL). Det innebär att ett utländskt dödsbo (dödsbo efter en person som vid sin död var begränsat skattskyldig) inte kan utnyttja bestämmelserna om avsättning till expansionsfond för senare beskattningsår än dödsåret, eftersom dödsboet därefter jämställs med utländskt bolag (4 kap. 3 § IL).

Med hänsyn till etableringsfriheten anser Skatteverket att en i Sverige obegränsat skattskyldig fysisk person, som är andelsägare med bestämmande inflytande i en delägarbeskattad juridisk person i en annan stat inom EES, kan få göra avdrag för belopp som sätts av till en expansionsfond. Kapitalunderlaget för en expansionsfond bör beräknas som för en delägare i ett svenskt handelsbolag.

Näringsinkomsten måste redovisas i Sverige

En förutsättning för att få göra avsättningar till en expansionsfond är att näringsinkomsten redovisas i Sverige.

Man får alltså göra avsättningar i en näringsverksamhet som bedrivs utomlands av en obegränsat skattskyldig person, om verksamheten bedrivs i ett land med vilket Sverige saknar skatteavtal eller som Sverige ingått ett skatteavtal med, men som föreskriver credit (avräkning) som metod för att undvika dubbelbeskattning av näringsinkomst.

Detta gäller oavsett om den utländska verksamheten är osjälvständig i förhållande till verksamhet i Sverige eller om verksamheten utomlands är självständig och därigenom bildar en egen näringsverksamhet (14 kap. 12 och 13 §§ IL).

Avsättning kan däremot inte göras i de fall den utländska inkomsten är undantagen från beskattning i Sverige genom en exemptbestämmelse (undantagandebestämmelse) i ett skatteavtal.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Periodiseringsfond, expansionsfond och räntefördelning för en obegränsat skattskyldig svensk fysisk person som är andelsägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person (utländskt handelsbolag) med fast driftställe i Sverige [1]