OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

När en överlåtelse uppfyller kraven för att vara en underprisöverlåtelse är grundtanken att beskattningen skjuts upp, inte att det ska bli några definitiva skattelättnader. I vissa fall ska beskattning ske omedelbart.

Undvika omedelbara skattekonsekvenser

Tanken då bestämmelserna om underprisöverlåtelser infördes var att reglerna skulle öka förutsebarheten för hur omstruktureringar kan genomföras, utan att några omedelbara skattekonsekvenser uppstår. Det ska inte uppstå några definitiva skattelättnader, utan reglerna ska endast ge uppskjuten beskattning.

Reglerna om underprisöverlåtelser bygger på en grundläggande tanke om kontinuitet i beskattningen. Därför finns det regler som styr hur de direkta beskattningskonsekvenserna som kan uppkomma i de olika leden – i en situation där huvudregeln är att uttagsbeskattning ska ske – ska undvikas och i stället skjutas upp.

Läs om huvudregeln – uttagsbeskattning – på sidan Uttag ur näringsverksamhet och om beskattningskonsekvenser för delägare vid en uttagsbeskattning.

Ingen uttagsbeskattning av överlåtaren

Överlåtaren ska inte uttagsbeskattas vid en underprisöverlåtelse (23 kap. 9 § IL).

Läs om definitionen av en underprisöverlåtelse.

Till vilket värde anses tillgången avyttrad och förvärvad?

Bestämmelsen i 23 kap. 10 § IL säger att om förvärvaren lämnar ersättning som är lägre än tillgångens skattemässiga värde, så ska man behandla överlåtelsen som om tillgången har avyttrats mot en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet. I ett sådant fall anser man att tillgången har förvärvats för motsvarande belopp (23 kap. 10 § IL).

Ersättningen motsvarar det skattemässiga värdet

Parterna i en underprisöverlåtelse bestämmer ofta ersättningen, d.v.s. priset, till de överlåtna tillgångarnas skattemässiga värden. För överlåtaren uppstår då skattemässigt varken en vinst eller en förlust vid överlåtelsen. Förvärvaren får tillgodoräkna sig ersättningen som anskaffningsvärde för tillgångarna. Beskattningen av tillgångens övervärde (mellanskillnaden mellan marknadsvärdet och det skattemässiga värdet) skjuts upp.

Exempel: försäljningspriset motsvarar det skattemässiga värdet

Aktiebolaget A överlåter tillgångar till aktiebolaget B. Försäljningspriset är 100 tkr, marknadsvärdet är 200 tkr och det skattemässiga värdet är 100 tkr. Bolaget A redovisar skattemässigt varken någon vinst eller förlust för transaktionen.

Under förutsättning att villkoren i 23 kap. IL är uppfyllda, d.v.s. att överlåtelsen är en underprisöverlåtelse, så ska bolag A inte uttagsbeskattas upp till marknadsvärdet enligt 22 kap. IL. Tillgångarna har avyttrats för ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet, d.v.s. för 100 tkr, vilket innebär att det är försäljningspriset som gäller vid beskattningen. Bolag B anses ha förvärvat tillgångarna för samma belopp.

Ersättningen understiger det skattemässiga värdet

Regeln i 23 kap. 10 § IL tar sikte på situationen då ersättningen understiger tillgångens skattemässiga värde. Innebörden av regeln är att det skattemässigt varken ska uppkomma en vinst eller en förlust, eftersom ersättningen i ett sådant fall ska anses motsvara tillgångens skattemässiga värde. Förvärvaren anses ha förvärvat tillgången för det skattemässiga värdet. Detta innebär att beskattningen av tillgångens övervärde (mellanskillnaden mellan marknadsvärdet och det skattemässiga värdet) skjuts upp.

Det är osäkert om man ska behandla beskattningen av skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen som uttagsbeskattning. Beskattningen sker som en följd av ett uttag ur näringsverksamheten. Oklarheten består i om en uttagsbeskattning endast avser den beskattning av skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som sker med stöd av 22 kap. IL, eller om uttagsbeskattning har en vidare betydelse (jämför SOU 1998:1 s. 174 och prop. 1989/99:15 s. 150).

Exempel: försäljningspriset understiger det skattemässiga värdet

Aktiebolaget A överlåter tillgångar till aktiebolaget B. Försäljningspriset är 50 tkr, marknadsvärdet är 200 tkr och det skattemässiga värdet är 100 tkr.

Under förutsättning att villkoren i 23 kap. IL är uppfyllda, d.v.s. att överlåtelsen är en underprisöverlåtelse, så ska bolag A inte uttagsbeskattas upp till marknadsvärdet enligt 22 kap. IL. Eftersom ersättningen understiger tillgångarnas skattemässiga värden, ska tillgångarna dock anses ha avyttrats för det skattemässiga värdet, d.v.s. för 100 tkr. Bolag A ska därför ta upp en intäkt på ytterligare 50 tkr (100 tkr – 50 tkr). Den förlust som bolag A har redovisat för överlåtelsen (- 50 tkr) motsvaras därmed av den ytterligare intäkt bolaget ska ta upp (50 tkr), d.v.s. beloppen kvittas mot varandra så att transaktionen som helhet inte medför någon beskattning.

Bolag B anses ha förvärvat tillgångarna för det skattemässiga värdet (100 tkr), trots att bolaget endast har betalat 50 tkr.

Ersättningen överstiger det skattemässiga värdet

Ersättningen måste understiga marknadsvärdet på tillgången för att det ska vara fråga om en underprisöverlåtelse. Situationen att man lämnar en ersättning vid en underprisöverlåtelse som ligger någonstans mellan det skattemässiga värdet och marknadsvärdet har inte reglerats. Av förarbetena framgår att skillnaden mellan ersättningen och det skattemässiga värdet kommer att beskattas i ett sådant fall (prop. 1998/99:15 s. 150). Förvärvaren får då enligt allmänna regler tillgodoräkna sig ersättningen som anskaffningsvärde för tillgångarna.

Exempel: försäljningspriset överstiger det skattemässiga värdet

Aktiebolaget A överlåter tillgångar till aktiebolaget B. Försäljningspriset är 150 tkr, marknadsvärdet är 200 tkr och det skattemässiga värdet är 100 tkr.

Under förutsättning att villkoren i 23 kap. IL är uppfyllda, d.v.s. att överlåtelsen är en underprisöverlåtelse, så ska bolag A inte uttagsbeskattas upp till marknadsvärdet enligt 22 kap. IL. Eftersom ersättningen överstiger tillgångarnas skattemässiga värden beskattas skillnaden mellan ersättningen och det skattemässiga värdet, d.v.s. 50 tkr. Bolag B får tillgodoräkna sig ersättningen (150 tkr) som anskaffningsvärde.

Ska någon utdelnings- eller tjänstebeskattas?

Bestämmelsen i 23 kap. 11 § IL reglerar hur de beskattningskonsekvenser som kan uppkomma enligt allmänna regler ska hanteras vid underprisöverlåtelser för delägare i det överlåtande respektive förvärvande företaget. Detsamma gäller beskattningskonsekvenserna då en fysisk person är förvärvare (23 kap. 11 § IL).

Bestämmelsen avser situationen att det är ett företag som överlåter tillgångar till underpris.

Regeln i 23 kap. 11 § IL kan även gälla i de fall då reglerna om skattefri kapitalvinst i 25 a kap. IL är tillämpliga på överlåtelsen, trots att en sådan överlåtelse inte omfattas av underprisreglerna.

Delägare i ett överlåtande företag ska inte utdelningsbeskattas

Direkta och indirekta delägare i ett överlåtande företag ska enligt 23 kap. 11 § första stycket första meningen IL inte utdelningsbeskattas för skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen när underprisreglerna är tillämpliga. Bestämmelsen omfattar både fysiska och juridiska personer som är ägare till ett överlåtande företag.

Av lagtexten framgår att medlemmar i en ideell förening som överlåter tillgångar till underpris inte ska beskattas (se även Skatteutskottets betänkande 2001/02:SkU13 s. 13).

Oklarhet vid överlåtelser inom en s.k. oäkta koncern då värdet understiger skattemässigt värde

Det finns en oklarhet när man jämför lagtexten med vissa uttalanden i förarbetena när det gäller beskattningen av en delägare i det överlåtande företaget. Det gäller situationen att en överlåtelse sker mellan två företag som ägs av samma fysiska person, en s.k. oäkta koncern, och överlåtelsen sker mot en ersättning som understiger det skattemässiga värdet. I den situationen ska det överlåtande företaget beskattas som om tillgången har överlåtits till det skattemässiga värdet. Frågan är om den fysiska personen ska utdelningsbeskattas för skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen, samt i så fall om hans eller hennes omkostnadsbelopp för andelarna i det förvärvande företaget ska ökas med motsvarande belopp.

I förarbetena säger man bl.a. att det i 14 och 15 §§ UPL (motsvaras i huvudsak av 23 kap. 11 och 12 §§ IL) finns en indirekt reglering på så sätt att man motsatsvis kan läsa ut att när uttagsbeskattning sker ska också utdelningsbeskattning ske, och omkostnadsbeloppet ökas i motsvarande mån (prop. 1998/99:15 s. 172, jämför också RÅ 2004 ref.1 och RÅ 2007 not. 161). I propositionen ovan framgår också att i ett fall då ersättningen understiger det skattemässiga värdet, ska en uttagsbeskattning ske motsvarande skillnadsbeloppet. I samma avsnitt framgår vidare att en värdeöverföring vid en underprisöverlåtelse mellan två bolag inte ska behandlas som en förbättringsutgift hos någon som direkt eller indirekt äger aktier i bolaget. Detta bör, säger man, ”dock inte gälla till den del överlåtelsen skett för ett pris under det skattemässiga värdet, eftersom skillnadsbeloppet beskattas hos överlåtaren.”, d.v.s. en form av uttagsbeskattning (prop. 1998/99:15 s. 150). En sådan ”uttagsbeskattning” skulle således kunna medföra utdelningsbeskattning. Förarbetsuttalandena är dock inte entydiga (jämför t.ex. prop. 1998/99:15 s. 272).

Lagtexten i 23 kap. 11 § IL talar mot att en ägare till det överlåtande företaget ska utdelningsbeskattas. Det enda undantag, där beskattning ska ske enligt paragrafens andra stycke, är om förvärvaren är en fysisk person och ersättningen understiger skattemässigt värde. Det fallet att en tillgång överlåts till underpris mellan två företag som ägs av en fysisk person regleras däremot inte.

Sammanfattningsvis talar lagtexten mot att man ska utdelningsbeskatta ägaren, medan vissa förarbetsuttalanden ger visst stöd för. Skatteverket anser att lagtexten bör följas, d.v.s. ägaren till företagen i s.k. oäkta koncern ska inte utdelningsbeskattas för skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen. Skatterättsnämnden har gjort en likartad bedömning i ett förhandsbesked när två bröder inte utdelningsbeskattades för skillnaden mellan skattemässigt värde och vederlaget vid en underprisöverlåtelse mellan bolag i en s.k. oäkta koncern (SRN 2003-06-26, se Riksskatteverkets rättsfallsprotokoll 24/03).

Delägare i ett förvärvande företag ska inte tjänstebeskattas

En delägare som äger kvalificerade andelar i ett förvärvande företag ska inte ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som intäkt i inkomstslaget tjänst. Detsamma gäller för en delägare som indirekt genom ett innehav av kvalificerade andelar äger en andel i ett förvärvande företag (23 kap. 11 § första stycket andra meningen IL).

Anställdas indirekta förvärv till underpris utan att sidovederlag anses ha lämnats

Det kan förekomma att anställda eller uppdragstagare eller deras närstående får tillfälle att – genom ett företag som de direkt eller indirekt äger andelar i – förvärva tillgångar från ett företag som de är eller har varit verksamma i, eller från någon som är i intressegemenskap med detta företag, till ett pris som understiger marknadsvärdet. Om det sker och underprissättningen inte beror på att den anställda, utöver överenskommen köpeskilling, även lämnar ett dolt sidovederlag, t.ex. i form av en arbetsinsats, kan det vara fråga om en underprisöverlåtelse enligt 23 kap. IL (se RÅ 2008 ref. 52 (I) och HFD 2011 ref. 19).

En underprisöverlåtelse innebär att marknadsvärdet på andelarna i det förvärvande företaget ökar. Överlåtelsen kan därmed medföra att den anställda eller uppdragstagaren, enligt allmänna regler, ska ta upp skillnaden mellan tillgångens marknadsvärde och ersättningen till beskattning som inkomst av tjänst, trots att man inte direkt kan påvisa att underpriset är en förtäckt lön. Om andelarna i det förvärvande företaget inte är kvalificerade, kommer andelsägaren endast att beskattas i inkomstslaget kapital när det förvärvande företaget realiserar övervärdet i de förvärvade tillgångarna. Enligt förarbeten ska den anställda då beskattas i inkomstslaget tjänst. Undantag från beskattning görs endast om andelarna i det förvärvande företaget är kvalificerade andelar (prop. 2001/02:46 s. 52-55).

Läs om situationen då ett dolt sidovederlag, t.ex. en arbetsinsats, har lämnats.

Läs Belopp som har tjänstebeskattats ska räknas in i omkostnadsbeloppet nedan.

När kan tjänstebeskattning ske vid en underprisöverlåtelse till ett företag?

När det är fråga om en underprisöverlåtelse enligt bestämmelserna i 23 kap. IL, d.v.s. det inte är fråga om att överlåtelsen till underpris är en förtäckt lön, kan beskattning i inkomstslaget tjänst bli aktuell – under följande förutsättningar.

  • Förvärvaren är ett företag.
  • En direkt eller indirekt ägare till förvärvaren är, eller har varit, anställd eller uppdragstagare hos det överlåtande företaget.
  • Ersättningen understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat, samtidigt som det är sannolikt att det inte finns något dolt sidovederlag.
  • Det direkta eller indirekta andelsinnehavet i det förvärvande företaget är inte kvalificerat.

Förvärvare som är en fysisk person ska inte tjänstebeskattas

En förvärvare som är en fysisk person ska inte beskattas för skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som intäkt i inkomstslaget tjänst om underprisreglerna är tillämpliga. Bestämmelsen avser situationen då ett företag överlåter tillgångar till underpris (23 kap. 11 § IL). Situationen när ersättningen understiger det skattemässiga värdet är ett undantag, se Förvärvare som är fysisk person ska beskattas när ersättningen understiger skattemässigt värde nedan.

En fysisk person som är förvärvare vid en underprisöverlåtelse kan vara, eller ha varit, anställd i eller uppdragstagare hos det överlåtande företaget, eller i ett företag som är i intressegemenskap med detta. En underprisöverlåtelse innebär att den fysiska personen övertar tillgångar med ett obeskattat övervärde. Överlåtelsen kan därmed medföra att den anställda enligt allmänna regler ska ta upp en viss del av skillnaden mellan tillgångens marknadsvärde och ersättningen till beskattning som inkomst av tjänst. Grundtanken är dock att en underprisöverlåtelse inte ska medföra några omedelbara beskattningskonsekvenser, varför lagstiftaren har undantagit fysiska personer som är förvärvare från beskattning i inkomstslaget tjänst. Beskattningen av övervärdet skjuts upp tills beskattning sker i den enskilda näringsverksamheten – en beskattning som är tänkt att motsvara dubbelbeskattningen för företag och dess delägare.

Förvärvare som är en fysisk person beskattas då ersättningen understiger skattemässigt värde

Om förvärvaren är en fysisk person och ingen ersättning lämnas, eller ersättningen understiger det skattemässiga värdet, gäller inte undantaget från omedelbar beskattning vid en underprisöverlåtelse. Om ingen ersättning lämnas ska ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet beskattas, och om ersättningen understiger det skattemässiga värdet är det i stället skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen som ska beskattas (23 kap. 11 § andra stycket IL). Innebörden av regeln är att det är möjligt att beskatta en förvärvare som är en fysisk person för utdelning och för en intäkt i inkomstslaget tjänst, se vidare En förvärvare som både är delägare och anställd i överlåtande företag nedan.

Bestämmelsen har införts för att motverka skatteplanering. Eftersom anskaffningsvärdet för den överlåtna tillgången hos förvärvaren är det skattemässiga värdet, enligt 23 kap 10 § IL, skulle en fysisk person haft möjlighet att ta ut den överlåtna tillgången ur den enskilda näringsverksamheten utan beskattning av värdet upp till det skattemässiga värdet. Man skulle därmed ha kunnat kringgå det andra ledet av dubbelbeskattningen (prop. 1998/99:15 s. 272).

En förvärvare som både är delägare och anställd i det överlåtande företaget

En förvärvare som är eller har varit anställd i, eller uppdragstagare hos, det överlåtande företaget kan beskattas för det skattemässiga värdet, alternativt för skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen, som intäkt i inkomstslaget tjänst. En förvärvare som direkt eller indirekt äger andelar i det överlåtande företaget kan utdelningsbeskattas för det skattemässiga värdet, alternativt för skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen. Är förvärvaren både anställd och delägare i det överlåtande företaget får man, mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet, ta ställning till om beskattning ska ske som lön eller som utdelning.

Ska ett tillskott öka omkostnadsbeloppet på andelarna i det förvärvande företaget?

Bestämmelserna i 23 kap. 11 och 12 §§ IL medför tillsammans att beskattningen av delägarna i ett förvärvande företag i regel kan skjutas upp tills delägarna får utdelning från, eller avyttrar andelarna i, det förvärvande företaget. Bestämmelsen i 23 kap. 12 § IL reglerar i vilken mån det tillskott som en underprisöverlåtelse i realiteten innebär ska räknas som en förbättring av andelen – och alltså få läggas till omkostnadsbeloppet för andelarna i det förvärvande företaget.

Bestämmelsen i 23 kap. 12 § IL avser situationen då ett företag förvärvar tillgångar till underpris.

Tillskott ska inte öka omkostnadsbeloppet

Vid en överlåtelse som är en underprisöverlåtelse ska skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen inte räknas som en utgift för förbättring av andelen för en delägare i det förvärvande företaget, d.v.s. skillnaden räknas inte som ett tillskott som ökar omkostnadsbeloppet. Detsamma gäller för andelar i ett företag som direkt eller indirekt äger andelar i det förvärvande företaget (23 kap. 12 § första stycket IL). Ett undantag finns för situationen när förvärvet sker från en andelsägare och ersättningen understiger det skattemässiga värdet, se Förvärv från en andelsägare mot en ersättning som understiger det skattemässiga värdet nedan.

Regeln i 23 kap. 12 § IL kan även gälla i de fall då reglerna om skattefri kapitalvinst i 25 a kap. IL är tillämpliga på överlåtelsen, trots att en sådan överlåtelse inte omfattas av underprisreglerna.

Förvärv från en andelsägare mot en ersättning som understiger det skattemässiga värdet

Om tillgångar förvärvas från en andelsägare i företaget, t.ex. från ett moder- till ett dotterföretag eller från en enskild näringsidkare vid en ombildning av näringsverksamheten till ett aktiebolag, och ersättningen understiger tillgångens skattemässiga värde gör man undantag från huvudregeln ovan. Detsamma gäller i motsvarande situation när ingen ersättning lämnas. I dessa fall ska ägarens omkostnadsbelopp för aktierna ökas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen. Man ska således behandla skillnadsbeloppet som ett tillskott. En sådan transaktion medför också att överlåtaren beskattas för skillnadsbeloppet enligt 23 kap 10 § IL.

Transaktionen behandlas på samma sätt som om andelsägaren först skjuter till ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet av tillgången och därefter säljer tillgången till företaget för det skattemässiga värdet (prop. 1998/99:15 s. 273).

Belopp som har tjänstebeskattats ska räknas in i omkostnadsbeloppet

När en tillgång har överlåtits genom en underprisöverlåtelse, och en delägare som äger andelar i det förvärvande företaget, eller i ett företag som direkt eller indirekt äger andelar i det förvärvande företaget, har beskattats i inkomstslaget tjänst vid överlåtelsen, så ska delägaren lägga det beskattade beloppet till omkostnadsbeloppet för andelarna (48 kap. 17 a § IL).

Läs om när beskattning i inkomstslaget tjänst kan bli aktuell vid Anställdas indirekta förvärv till underpris utan att sidovederlag anses ha lämnats och vid Förvärvare som är en fysisk person beskattas då ersättningen understiger skattemässigt värde ovan.

Ska avdrag för förbättrande reparationer, underhåll eller värdeminskningsavdrag återföras?

Nedan framgår vad som gäller vid överlåtelser av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter, där överlåtaren vid en avyttring enligt bestämmelserna i 26 kap. IL normalt ska återföra de avdrag för värdehöjande reparationer och underhåll samt värdeminskningsavdrag som denna tidigare fått.

Läs om återföring vid avyttring och karaktärsbyte.

Näringsfastighet som är en kapitaltillgång – värdehöjande reparationer och underhåll

De avdrag för värdehöjande reparationer och underhåll som en ägare av en näringsfastighet som är en kapitaltillgång har fått, ska inte återföras till beskattning enligt 26 kap. 2 § första stycket 5 IL när fastigheten överlåts genom en underprisöverlåtelse (23 kap. 13 § IL).

Näringsfastighet som är en kapitaltillgång – värdeminskningsavdrag

När en underprisöverlåtelse avser en näringsfastighet som är en kapitaltillgång kommer överlåtaren inte att återföra några gjorda värdeminskningsavdrag till beskattning. Detta finns inte uttryckligen reglerat i 23 kap. IL. Det följer i stället av att det skattemässiga värdet på kapitaltillgångar definieras som det omkostnadsbelopp som gäller vid kapitalvinstbeskattningen, reducerat med medgivna värdeminskningsavdrag (2 kap. 32 § IL).

Exempel: värdeminskningsavdrag återförs inte

En näringsfastighet har ett omkostnadsbelopp på 10 mnkr enligt kapitalvinstreglerna. Ägaren har vid beskattningen fått avdrag för värdeminskning med 2 mnkr. Detta innebär att det skattemässiga värdet är 8 mnkr.

Fastigheten överlåts mot en ersättning som understiger det skattemässiga värdet och villkoren för underprisöverlåtelser är uppfyllda. Enligt 23 kap. 10 § IL anses fastigheten överlåten till dess skattemässiga värde, d.v.s. 8 mnkr. Detta värde understiger omkostnadsbeloppet enligt kapitalvinstreglerna som är 10 mnkr, vilket leder till att man inte ska återföra de medgivna värdeminskningsavdragen till beskattning (26 kap. 5 § IL). I stället ska man reducera omkostnadsbeloppet (45 kap. 16 § första stycket IL). Detta innebär att omkostnadsbeloppet vid kapitalvinstberäkningen reduceras från 10 mnkr till 8 mnkr, d.v.s. det blir varken vinst eller förlust vid överlåtelsen, samtidigt som man inte återför några värdeminskningsavdrag. Förvärvaren tar över det skattemässiga värdet, d.v.s. 8 mnkr.

Näringsfastighet som är en lagertillgång – värdeminskningsavdrag och avdrag för värdehöjande reparationer och underhåll

När en underprisöverlåtelse avser en näringsfastighet som är en lagertillgång ska överlåtaren återföra de värdeminskningsavdrag som gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna till beskattning. Detsamma gäller för de avdrag för värdehöjande reparationer och underhåll som har gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna (26 kap. 12 § IL).

Enligt definitionen i 2 kap. 31 § IL tar man när det gäller lagerfastigheter hänsyn till värdeminskningsavdrag som fastighetsägaren har gjort vid beskattningen, men inte i räkenskaperna, när man beräknar det skattemässiga värdet på fastigheten. En lagerfastighet anses