OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Underskott av näringsverksamhet fastställs vid beskattningen. Underskott från ett år ska rullas vidare till nästa år med vissa begränsningar.

Varje näringsverksamhet för sig

Underskott av näringsverksamhet fastställs för varje näringsverksamhet för sig.

Rullning av underskott

Om resultat av näringsverksamheten blir ett underskott ska näringsidkaren enligt huvudregeln göra avdrag för underskottet när han eller hon beräknar resultatet närmast följande beskattningsår (40 kap. 2 § IL). Kan underskottet inte utnyttjas då förs det vidare till nästa år, och så vidare tills det blir möjligt att utnyttja det.

Hela underskottet ska rullas vidare. Det är inte möjligt att endast redovisa en del av underskottet och ta fram så mycket vinst att grundavdraget kan utnyttjas.

Ingen tidsbegränsning gäller för underskottsavdrag. Rullning av underskotten görs normalt så länge näringsverksamheten bedrivs av den skattskyldige.

Dödsbo

Dödsåret beskattas ett dödsbo så som om den avlidne var i livet (4 kap. 1 § IL). Detta innebär att man vid beskattningen för dödsåret tar hänsyn till de underskott den avlidne haft i sin näringsverksamhet.

Dödsbon inträder, med vissa undantag, i den dödes skattemässiga situation (jfr prop. 1999/2000:2 s. 65). Detta torde medföra att underskott i den avlidnes näringsverksamhet tas över av dödsboet i den mån verksamheten fortsätter där. Rullning av underskottet görs normalt så länge näringsverksamheten bedrivs av dödsboet.

Begränsad avdragsrätt vid konkurs och ackord m.m.

Genom bestämmelserna i 40 kap. IL om underskott från tidigare år begränsas rätten till avdrag för underskott vid konkurs, ackord och skuldsanering (40 kap. 20–21 §§ IL).

Begränsad avdragsrätt vid underprisöverlåtelser

Om det finns ett underskott från tidigare år är bestämmelserna i 23 kap. IL om underprisöverlåtelser inte tillämpliga, såvida inte den som förvärvar en tillgång till underpris avstår från att utnyttja hela underskottet (23 kap. 29 § IL).

En eller flera näringsverksamheter

Reglerna om hur man avgränsar vissa näringsverksamheter från varandra har betydelse för kvittning av underskott. Ett underskott av en näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott av en annan näringsverksamhet.

All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare eller ett dödsbo räknas som en enda näringsverksamhet (14 kap. 12 § IL).

Kvittningsrätten blir därmed beroende av om verksamheterna ingår i samma näringsverksamhet.

Självständig verksamhet utomlands räknas enligt lagtexten som en egen näringsverksamhet (14 kap. 12 § IL). Skatteverket anser att om en enskild näringsidkare bedriver självständig verksamhet i annat EES-land har han eller hon med stöd i EU rätten en rätt att bli beskattad för dess resultat på samma sätt som när verksamheten bedrivs i Sverige.

Som en egen näringsverksamhet räknas även kapitalvinst som enligt 49 a kap. IL ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet när en fysisk person avyttrar en andel i skalbolag (14 kap. 13 a § IL). När en person är delägare i ett eller flera handelsbolag räknas verksamheten i varje handelsbolag som en egen näringsverksamhet (14 kap. 13 §).

Exempel: flera verksamheter

A bedriver skomakeri och försäljning av begagnade bildelar i form av enskild firma. Han är aktiv i bägge verksamheterna. Han är också aktiv delägare i ett handelsbolag som bedriver jordbruksverksamhet. Dessutom äger han en hyresfastighet (näringsfastighet). Sistnämnda verksamhet är passiv.

Verksamheterna visar följande resultat:

Beskattningsåret 2014

Skomakeri

+ 60 000

Försäljning bildelar

- 50 000

Hyresfastighet

- 30 000

Jordbruk

- 15 000

Beskattningsåret 2015

Skomakeri

+ 40 000

Försäljning bildelar

- 50 000

Hyresfastighet

+ 10 000

Jordbruk

+ 5 000

Beskattningen 2015

Skomakeriet, försäljningen av bildelar och fastighetsinnehavet bildar en enda näringsverksamhet (14 kap. 12 § IL), inom vilken kvittning av vinst mot förlust ska ske. Näringsverksamheten anses i exemplet som aktiv. Resultatet av näringsverksamheten är negativt (60 000 -50 000 - 30 000 =) -20 000 och ska rullas vidare.

Inkomst från handelsbolag hänförs alltid till en särskild näringsverksamhet (14 kap. 13 § första stycket IL). Underskottet av jordbruket (15 000 kr) får därför inte räknas samman med övriga poster. Det ska i stället dras av efterföljande beskattningsår (2015) under förutsättning att det inte finns några begränsningar (40 kap. 2 § IL).

Beskattningen 2016

Underskottet av bildelsförsäljningen kvittar A mot överskottet från skomakeriet och hyresfastigheten. Resultatet blir 0 kr och underskottet från beskattningen 2014 om 20 000 kr rullas vidare. Av ackumulerat underskott av jordbruksverksamheten i handelsbolaget kvittar A 5 000 kr mot årets överskott. Resterande 10 000 kr rullas vidare till nästa år.

Överlåtelse av näringsverksamheten

Den som övertar driften av en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet saknar rätt att överta underskott från den tidigare ägaren. Detta gäller oavsett om förvärvet sker genom köp, byte, etc. (så kallat oneröst fång) eller genom arv, gåva, testamente, bodelning eller på liknande sätt (så kallat benefikt fång). Det saknar även betydelse om skattemässig kontinuitet i övrigt gäller för den benefika överlåtelsen av tillgångarna i näringsverksamheten, överföring av periodiseringsfonder eller expansionsfond. Det finns inte någon särskild regel om rätt till avdrag för underskott som uppkommit hos en annan person. En sådan rätt kan inte anses följa av 40 kap. 2 § IL och inte heller av en oreglerad generell kontinuitetsprincip (jfr. RÅ 2001 not. 196 och RÅ 2008 ref. 25).

En dödsbodelägare som tagit över tillgångar från ett dödsbo inom ramen för ett skifte har inte ansetts ha rätt att ta över underskott från dödsboet. Detta trots att näringsverksamheten skulle drivas vidare av dödsbodelägaren (RÅ 2008 ref. 25).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2008 ref. 25 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1999/00:2 Inkomstskattelagen del 2 [1]

Ställningstaganden

  • Självständig näringsverksamhet utomlands - EG-rättsliga frågor [1]