OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Om en skattskyldig försätts i konkurs, får ackord eller skuldsanering, finns det begränsningar i avdragsrätten för tidigare års underskott.

Konkurs

En skattskyldig som är eller har varit försatt i konkurs får inte dra av underskott som uppkommit före konkursen. Om konkursen läggs ned på grund av att borgenärerna har fått full betalning, ska den skattskyldige göra avdrag för underskott som inte kunnat dras av tidigare (40 kap. 20 § IL).

Det är konkursårets ingående underskott som inte får dras av (prop. 1999/2000:2, del 2, s. 477–478). Bestämmelsen innebär att det ingående underskottet inte får rullas framåt eftersom den skattskyldige då förlorar rätten till avdrag för underskottet. Avdragsförbudet gäller underskott i alla näringsverksamheter som den skattskyldige har i inkomstslaget näringsverksamhet. Den skattskyldige kan bara återfå rätten till avdrag för konkursårets ingående underskott om konkursen läggs ned på grund av att borgenärerna har fått full betalning. Avdrag får då göras det beskattningsår konkursen lagts ned.

Ett underskott som uppkommer under beskattningsåret fram till konkursutbrottet omfattas inte av avdragsbegränsningen i 40 kap. 20 § IL. Om konkursen pågår under flera beskattningsår ska ett sådant underskott rullas framåt enligt huvudregeln. En förutsättning för detta är att underskottet fastställs för varje beskattningsår.

Läs om inkomstbeskattning vid konkurs.

När ett handelsbolag försätts i konkurs

Om ett handelsbolag försätts i konkurs begränsas inte handelsbolagsdelägarnas rätt att göra avdrag för underskott som uppkommit i bolaget. Skälet till detta är att borgenärerna kan kräva att delägarna tar sitt personliga ansvar för handelsbolagets åtaganden (jämför 2 kap. 20 § HBL). Delägarna får då bära sin andel av bolagets förlust och det har därför inte varit nödvändigt att begränsa rätten till avdrag för underskott hos delägarna.

För att delägarens rätt till avdrag för underskott ska begränsas krävs att delägaren själv är försatt i konkurs.

Rättsfall: frivillig avveckling

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat frågan om det vid en frivillig avveckling av en rörelse, s.k. underhandskonkurs, fanns något hinder för att förlustavdrag skulle medges. Av Kammarrättens motivering framgår att den fysiska personen Å hade ställt in betalningarna, att han realiserat sina tillgångar och att influtna belopp hade delats ut till borgenärerna efter samma normer som vid en konkurs. Borgenärernas fordringar fanns kvar till den del borgenärerna inte fått betalt genom utdelningen. Kammarrätten uttalade att Å varken hade fått ackord utan konkurs eller försatts i konkurs, varför domstolen ansåg att det inte fanns något hinder mot avdrag för förlusten. Högsta förvaltningsdomstolen gjorde ingen ändring (RÅ 1968 ref.60, jämför även RÅ 1968 Fi 1773).

Ackord och skuldsanering

När skulder faller bort genom ackord innebär detta att motsvarande kostnader och förluster inte bärs av den skattskyldige utan av ackordsgivaren. I stället för att göra ackordsvinsten skattepliktig har lagstiftaren valt att begränsa rätten till avdrag för underskott i de fall ackord har medgivits.

En skattskyldig som får ackord utan att försättas i konkurs, eller som får skuldsanering, ska minska sitt avdrag för tidigare års underskott med ett lika stort belopp som summan av de skulder som fallit bort (40 kap. 21 § IL).

Regleringen innebär att det är ackordsårets ingående underskott som ska begränsas på grund av ackordet (prop. 1999/2000:2, del 2, s. 478). Underskott som uppkommer under ackordsåret eller därefter påverkas inte av ackordet.

Läs om inkomstbeskattning vid ackord.

Exempel: begränsning av avdraget för ingående underskott

En skattskyldig person har fått ackord år 2, vilket innebär att skulder på 150 tkr har fallit bort. Vid beskattningen för år 1 har underskottet fastställts till 100 tkr. Det innebär att ingående underskott år 2 är 100 tkr. Vid beskattningen för år 2 begränsas det ingående underskottet med 100 tkr. De återstående 50 tkr av det medgivna ackordet kommer inte att påverka ackordsårets underskott och inte heller något senare uppkommet underskott.

Ska spärrat eller ospärrat underskott reduceras vid ackord?

Ett företag som får ackord kan ha underskott från tidigare år som är spärrat på grund av koncernbidragsspärren eller fusionsspärren. Företaget kan samtidigt ha underskott som uppkommit efter tidpunkten då någon av dessa spärrar trädde in, s.k. ospärrat underskott. Skatteverkets uppfattning är att den skattskyldige får välja vilket av underskotten, det spärrade eller det ospärrade, som först ska minskas med summan av de skulder som fallit bort genom ackord (Skatteverkets ställningstagande Ackord och reducering av underskott).

Ägarförändring och ackord samma beskattningsår

En skattskyldig som är med om en ägarförändring, och som får ackord under samma beskattningsår, måste beakta bestämmelserna om begränsning av avdragsrätten för tidigare års underskott, både vid ägarförändringen (beloppsspärren) och vid ackordet. Skatteverkets uppfattning är att dessa båda begränsningsregler ska tillämpas parallellt och oberoende av varandra, oavsett i vilken ordning ägarförändringen och ackordsuppgörelsen sker (Skatteverkets ställningstagande Beloppsspärr och ackord vid underskott).

Exempel: tillämpning vid ägarförändring och ackord samma beskattningsår

Ett företag har underskott från tidigare år med 3 500 tkr. Företaget har under året varit med om en ägarförändring och beloppsspärren har beräknats till 1 200 tkr, vilket innebär att 2 300 tkr av underskottet inte får dras av (3 500 tkr - 1 200 tkr). Under samma år har företaget fått ackord och skulder på 1 400 tkr har fallit bort. Detta innebär att tidigare års underskott ska minskas med 1 400 tkr. Den sammanlagda minskningen av underskottet uppgår till 3 700 tkr, vilket överstiger tidigare års underskott. Avdraget för tidigare års underskott minskas då till 0 kr.

Kapitaltillskott i form av eftergift av fordran då marknadsvärdet understiger det nominella beloppet

Skatteverket anser att kapitaltillskott till ett underskottsföretag som sker i form av en eftergift av en fordran på det mottagande företaget, ska värderas till marknadsvärdet på fordran vid tillskottstillfället. Underskottsföretaget ska behandla skillnaden mellan fordrans marknadsvärde och dess nominella belopp som ackord och minska avdraget för underskott från tidigare beskattningsår med skillnadsbeloppet.

Rättsfall: villkorade tillskott har bedömts som ackord

Kammarrätten har ansett att ett avtal som utformats som ett villkorat aktieägartillskott har varit ett underhandsackord. Av den anledningen skulle aktiebolaget som fått ackordet minska sitt avdrag för tidigare års underskott. Av omständigheterna framgår att aktiebolaget var på obestånd och att en bank överlät sin fordran på bolaget till aktieägaren. Villkoret för detta var att aktieägaren betalade ett visst belopp till banken och därefter sköt till fordringen till aktiebolaget genom ett villkorat aktieägartillskott (se KRNJ 2002-09-05, mål nr 2355-2356-00).

Kammarrätten gjorde i princip samma bedömning avseende ett ”villkorat borgenärstillskott” från en bank till ett aktiebolag som var på obestånd. Tillskottet var villkorat på så sätt att det i ett avtal hade angivits att banken i framtiden skulle ha rätt till återbetalning av beloppet ur disponibla vinstmedel i aktiebolaget (KRNJ 2002-09-13, mål nr 2013-00).

Ackord i handelsbolag och kommanditbolag

Om den skattskyldiga, eller ett svenskt handelsbolag eller kommanditbolag som denna är delägare i, får ackord utan att försättas i konkurs ska den skattskyldiga minska sitt avdrag för tidigare års underskott med ett lika stort belopp som summan av de skulder som fallit bort. Detsamma gäller om den skattskyldiga får skuldsanering (40 kap. 21 § IL).

Det är tidigare års underskott hos delägarna i handelsbolaget eller kommanditbolaget som ska minskas med delägarens andel av summan av de skulder som fallit bort (RÅ 2002 not. 143). Detta innebär att det inte blir aktuellt att minska något underskott om delägaren redovisat överskott året före ackordsåret (RÅ 2003 not. 80).

Läs vidare om handelsbolag som får ackord.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNJ 2002-09-05, mål nr 2355-2356-00 [1]
  • KRNJ 2002-09-13, mål nr 2013-00 [1]
  • RÅ 1968 Fi 1773 [1]
  • RÅ 1968 ref. 60 [1]
  • RÅ 2002 not. 143 [1]
  • RÅ 2003 not. 80 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2] [3]
  • Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag [1]

Propositioner

  • Proposition 1999/00:2 Inkomstskattelagen del 2 [1] [2]

Ställningstaganden

  • Ackord och reducering av underskott [1]
  • Beloppsspärr och ackord vid underskott [1]
  • Kapitaltillskott till underskottsföretag [1]