OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Jämförelsebeloppet beräknas utifrån ersättningen för andelarna. Om marknadsvärdet på de likvida tillgångarna i ett bolag överstiger jämförelsebeloppet är det ett skalbolag.

Hur beräknas jämförelsebeloppet?

Om de avyttrade delägarrätterna utgör samtliga delägarrätter som är utgivna av och hänförliga till företaget, är jäm­förelse­beloppet halva ersättningen. I annat fall är jämförelse­beloppet hälften av det sammanlagda värdet av samtliga delägarrätter som är utgivna av och hänförliga till företaget. Då beräknar man jämförelsebeloppet med utgångs­punkt i ersättningen för de avyttrade andelarna och aktiebaserade delägarrätterna (25 a kap. 17 § IL).

Exempel: jämförelsebeloppet visar att det inte är fråga om ett skalbolag

AB A avyttrar samtliga andelar i AB X för 1 000 000 kr. I bola­get finns likvida tillgångar med 500 000 kr. Är AB X ett skalbolag?

Jämförelsebeloppet = 1 000 000 x 50 % = 500 000 kr

Likvida tillgångar = 500 000 kr

Eftersom de likvida tillgångarna inte överstiger jämför­el­sebeloppet är det inte fråga om något skalbolag.

Exempel: jämförelsebeloppet visar att det är fråga om ett skalbolag

AB B avyttrar 75 av totalt 100 andelar i AB Y för 6 000 000 kr.

AB Y äger 80 % av AB Z.

De likvida tillgångarna i AB Y uppgår till 3 500 000 kr och i AB Z till 1 875 000 kr.

Är AB Y ett skalbolag?

Jämförelsebeloppet blir 6 000 000 kr x 100/75 x 50 % = 4 000 000 kr.

De likvida tillgångarna blir 3 500 000 kr + 1 875 000 kr x 80 % = 5 000 000 kr.

Eftersom de likvida tillgångarna 5 000 000 kr överstiger jäm­förelsebeloppet 4 000 000 kr är AB Y ett skal­bolag.

Om säljaren får en tilläggsköpeskilling i efterhand

Om säljaren får en tilläggsköpeskilling i efterhand, d.v.s. får betalt ytterligare för andelarna i efterhand (tillkommande ersättning) förändras förhållandet mellan ersätt­ningen (och där­med jämförelsebeloppet) och företagets likvida tillgångar. Den förändringen kan innebära att skalbolags­reglerna inte ska tilläm­pas. Om skalbolagsreglerna redan har tillämpats på en andels­avyttring så får den skatt­skyldige i så fall begära omprövning.

Om köpeskillingen sätts ned

Om det finns en klausul i köpekontraktet som inne­bär att köpeskillingen ska sättas ned om vissa förut­sättningar inte uppfylls, kan försäljningen av företaget (som vid kontraktsdagen inte var att betrakta som ett skalbolag) medföra att företaget blir ett skalbolag. Om köpeskillingen sätts ned kan ju jämförelsebeloppet bli lägre än de likvida tillgångarna.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]