OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Här finns information om hur reglerna om skattskyldighet och redovisningsskyldighet förhåller sig till varandra.

Sambandet mellan redovisning och mervärdesskatt

Inom mervärdesbeskattningen finns det två centrala begrepp, nämligen skattskyldighet och redovisningsskyldighet. Det ena begreppet reglerar vem som är skyldig att betala mervärdesskatten till staten, d.v.s. vem som är skattskyldig. Det andra begreppet reglerar när den skattskyldige ska ta upp den utgående och ingående skatten i sin mervärdesskattedeklaration, d.v.s. när redovisningsskyldigheten inträder. I båda fallen finns det en koppling till redovisningen.

Redovisningsskyldighet enligt mervärdesskattelagen kan inte inträda innan den aktuella omsättningen medfört skattskyldighet för den som omsätter varan eller tjänsten. Det är därför viktigt att först avgöra om skattskyldighet för en omsättning har inträtt.

Skattskyldighet

Information om skattskyldighetens inträde finns under Tidpunkten för skattskyldighetens inträde. Nedan finns bara en kortfattad information om detta samt en kommentar om redovisning.

Huvudregeln

Huvudregeln om skattskyldighetens inträde finns i 1 kap. 3 § ML och har i allt väsentligt varit oförändrad sedan mervärdesskattens införande. Skyldigheten att betala skatt för sådan omsättning i ekonomisk verksamhet som är skattepliktig enligt 1–2 §§ inträder:

  • när varan har levererats
  • när tjänsten tillhandahållits
  • när varan eller tjänsten tagits i anspråk genom uttag.

Skattskyldigheten inträder dock tidigare om ersättning helt eller delvis tas emot kontant för en beställd vara eller tjänst.

Som framgår ovan är huvudregeln att skattskyldighet inträder när prestationen är fullgjord. Inom redovisningsområdet är prestationstillfället också ett viktigt begrepp. Tidpunkten för prestationens fullgörande ligger som regel till grund för när intäktsredovisning ska ske. Exempelvis ska inkomst från försäljning av varor i de flesta fall intäktsredovisas när äganderätten eller det fysiska innehavet överförts till köparen, d.v.s. ungefär samma regler som inom mervärdesskatteområdet.

Bygg- och anläggningstjänster

Vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster och av varor som omsätts i samband med sådana tjänster finns en särskild reglering i 1 kap. 3 a § ML om skattskyldighetens inträde. I dessa fall inträder skattskyldigheten när fakturan utfärdats. Med begreppet ”utfärdas” menas det datum när fakturan har upprättats och i nära anslutning till upprättandet även sänts till köparen (prop. 2007/08:25 s. 206).

Unionsinterna förvärv av varor

Även för unionsinterna förvärv av varor finns en särskild reglering om skattskyldighetens inträde. Skattskyldigheten inträder vid tidpunkten för förvärvet, d.v.s. vid leveranstidpunkten (1 kap. 4 a § ML).

Redovisningsskyldighet

Reglerna om redovisningsskyldighetens inträde finns i 13 kap. ML. De centrala stadgandena för redovisning av utgående och ingående skatt finns i 6 respektive 16 §§. Huvudregeln är att skatt ska redovisas när en omsättning respektive ett förvärv enligt god redovisningssed bokförts eller borde ha bokförts.

Faktureringsskyldighet och faktura

Enligt ML finns vidare krav på faktureringsskyldighet i 11 kap. En förutsättning för avdrag för ingående skatt enligt 8 kap. ML är att avdragsrätten styrks genom en faktura. Med faktura förstås ett dokument eller meddelanden i pappersform eller i elektronisk form som uppfyller villkoren för fakturor i 11 kap. ML (1 kap. 17 och 17 a § ML). Detta innebär att det avgörande inte är själva dokumentet utan i stället innehållet. Underlaget kan bestå av flera dokument, som tillsammans uppfyller kraven i 11 kap. ML.

Bokföring

Redovisning av mervärdesskatten ska ske i takt med den löpande bokföringen enligt god redovisningssed. Andra affärshändelser än kontanta in- och utbetalningar ska bokföras så snart det kan ske (5 kap. 2 § BFL).

Vissa företag får dock dröja med att bokföra affärshändelserna till dess betalning sker (kontantmetoden). Bestämmelsen innebär att ett företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets slut ska dock samtliga obetalda fordringar och skulder bokföras.

Företag som omfattas av någon av de särskilda årsredovisningslagarna för finansiella företag eller är ett finansiellt holdingföretag som upprättar koncernredovisning enligt någon av dessa lagar får dock inte använda sig av kontantmetoden (5 kap. 2 § BFL).

Som en följd av detta finns två redovisningsmetoder för mervärdesskatten, nämligen faktureringsmetoden och bokslutsmetoden.

Senareläggning av bokföring

Alla regler om löpande bokföring, verifikationer, räkenskapsinformation m.m. finns i ett allmänt råd, BFNAR 2013:2 Bokföring, och finns kommenterad i den tillhörande vägledningen. Bokföringsnämnden har i det allmänna rådet förtydligat när bokföringen senast ska ske och när en senareläggning av bokföringen är förenlig med god redovisningssed.

Bokföringslagen ger i vissa fall en möjlighet att bokföra affärshändelser senare än huvudregeln i 5 kap. 1 § första stycket BFL. För mer information om möjlighet till senareläggning läs under tidpunkten för bokföring, senarelägga bokföring.

Det finns inget krav att företaget bokför löpande med samma periodicitet som företaget redovisar mervärdesskatt. Enligt Skatteverkets uppfattning påverkar bokföringsnämndens allmänna råd om senareläggning för bokföring inte tidpunkten för redovisning av utgående och ingående skatt enligt mervärdesskattelagen.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2007/08:25 Förlängd redovisningsperiod och vissa andra mervärdesskattefrågor [1]

Övrigt

  • BFNAR 2013:2 Bokföring [1]