OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

I de fall en oriktig uppgift inte kan rättas med normalt tillgängligt kontrollmaterial, men det av materialet framgår att uppgiften är oriktig, ska skattetillägg tas ut med en lägre procentsats än enligt huvudregeln.

När ska ett skattetillägg tas ut med den lägre procentsatsen?

För att ett skattetillägg ska tas ut med en lägre procentsats än enligt huvudregeln ska följande förutsättningar vara uppfyllda (49 kap. 12 § SFL):

  • Det ska finnas normalt tillgängligt kontrollmaterial.
  • Den oriktiga uppgiften ska framgå med ledning av kontrollmaterialet.
  • Kontrollmaterialet ska ha varit tillgängligt för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret.

Om den oriktiga uppgiften kan rättas med normalt tillgängligt kontrollmaterial ska något skattetillägg överhuvudtaget inte tas ut, (49 kap. 10 § 1 SFL). Innehållet i kontrollmaterialet är avgörande för vilken bestämmelse som är tillämplig. Om den oriktiga uppgiften kan rättas med ledning av kontrollmaterialet tar Skatteverket inte ut något skattetillägg. Om den oriktiga uppgiften framgår av materialet utan att den kan rättas, tar Skatteverket ut skattetillägg med den lägre procentsatsen.

Vilka procentsatser kan bli aktuella?

När felet framgår av normalt tillgängligt kontrollmaterial är skattetillägget på slutlig skatt 10 procent och skattetillägget på annan skatt 5 procent.

Vad avses med normalt tillgängligt kontrollmaterial?

Med normalt tillgängligt kontrollmaterial avses detsamma som i undantagsbestämmelsen i 49 kap. 10 § 1 SFL (prop. 2010/11:165 s. 945). Läs mer om vad som utgör normalt tillgängligt kontrollmaterial på sidan Rättelse av oriktig uppgift med ledning av normalt tillgängligt kontrollmaterial samt under exemplen nedan.

Oriktigheten ska klart framgå vid en jämförelse med kontrollmaterialet

För att den lägre procentsatsen ska bli aktuell måste uppgiftens oriktighet klart framgå vid en jämförelse med kontrollmaterialet. Det är inte tillräckligt att kontrollmaterialet ger Skatteverket anledning att misstänka att det finns en felaktighet i deklarationen. Om Skatteverket behöver göra en utredning för att kunna konstatera att det finns ett fel, kan den lägre procentsatsen inte tillämpas. Omfattningen på felet behöver däremot inte framgå av materialet, prop. 2010/11:165 s. 946. Den fortsatta utredningen får sedan visa på hur stort belopp som har undanhållits från beskattning.

Materialet ska ha varit tillgängligt för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret

För att den lägre procentsatsen ska bli aktuell krävs att kontrollmaterialet ska ha varit tillgängligt för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret. Med ett år avses en tolvmånadersperiod.

Kontrollmaterial som blir tillgängligt för Skatteverket senare än inom ett år från utgången av beskattningsåret kan visserligen användas som underlag för en utredning, men medför inte att reglerna om ett lägre procentuellt skattetillägg blir tillämpliga.

Beskattningsår är ett centralt begrepp i bestämmelsen. Vad som avses med beskattningsår för olika skatter och avgifter framgår av 3 kap. 4 och 5 §§ SFL.

Exempel: skatt enligt inkomstskattelagen

Om ett aktiebolag har ett beskattningsår som går ut den 30 juni 2015, ska kontrollmaterialet vara tillgängligt för Skatteverket senast den 30 juni 2016. Om beskattningsåret i stället är lika med kalenderåret 2015 ska kontrollmaterialet vara tillgängligt för Skatteverket senast den 31 december 2016.

Exempel: arbetsgivaravgifter och avdragen skatt

För arbetsgivaravgifter och avdragen skatt är beskattningsåret det kalenderår som avgiften och skatten ska betalas för. Beskattningsåret påverkas i dessa fall inte av att den uppgiftsskyldige har ett s.k. brutet räkenskapsår. Om beskattningsåret är lika med kalenderåret 2015 ska kontrollmaterialet vara tillgängligt för Skatteverket senast den 31 december 2016 för att den lägre procentsatsen ska kunna tillämpas.

Kontrollmaterial har inkommit först efter att en rättelse har gjorts

Den lägre procentsatsen är tillämplig även i situationer då kontrollmaterialet kommit in till Skatteverket först efter det att den oriktiga uppgiften har rättats. Skattetillägg som Skatteverket har tagit ut enligt huvudregeln ska på Skatteverkets initiativ reduceras till den lägre procentsatsen, om kontrollmaterialet lämnas in efter rättelsen men inom ett år från utgången av beskattningsåret. Den lägre procentsatsen ska även tillämpas i situationer då kontrollmaterialet kommer in först efter ett påpekande från Skatteverket.

Situationer då den oriktiga uppgiften framgår med ledning av normalt tillgängligt kontrollmaterial

Nedan följer några exempel på situationer där den oriktiga uppgiften framgår med normalt tillgängligt kontrollmaterial, och där ett skattetillägg ska tas ut med den lägre procentsatsen.

Försäljning av onoterade delägarrätter

En uppgiftsskyldig har inte redovisat försäljningen av onoterade delägarrätter, t.ex. aktier, i sin inkomstdeklaration. Skatteverket har inom ett år från utgången av beskattningsåret fått tillgång till en obligatorisk kontrolluppgift om avyttringen ifråga. Av kontrolluppgiften framgår aktieslag, antalet aktier och försäljningspris. Kontrolluppgiften saknar dock uppgift om anskaffningsutgift. Eftersom anskaffningsutgiften saknas och den schablonmetod i 48 kap. 15 § IL som får användas vid avyttring av marknadsnoterade delägarrätter inte är tillämplig på ifrågavarande värdepapper, kan kapitalvinsten inte beräknas. I denna situation kan den oriktiga uppgiften inte rättas med ledning av kontrolluppgiften men det framgår av uppgiften att det finns ett fel i deklarationen, d.v.s. att aktierna ifråga inte har redovisats. Ett skattetillägg ska därför tas ut med 10 procent.

Kontrolluppgifter som lämnas enligt avtal mellan olika länder

Uppgifter om betalning m.m. från utlandet som inte lämnas med stöd av skatteförfarandelagen, utan på grund av avtal mellan länder utgör normalt tillgängligt kontrollmaterial. Kontrolluppgifter från utlandet anses därför utgöra sådant normalt tillgängligt kontrollmaterial som kan medföra att något skattetillägg inte ska tas ut (49 kap. 10 § 1 SFL) eller att skattetillägg ska tas ut med en lägre procentsats (49 kap. 12 § SFL).

Bedömningen av om en oriktig uppgift kan rättas med ledning av sådana uppgifter, eller om felet endast framgår, måste göras utifrån de uppgifter som har lämnats i det enskilda fallet.

Om bedömningen innebär att Skatteverket har tillräcklig information för att kunna fatta ett riktigt beslut ska något skattetillägg inte tas ut. Om felet inte kan rättas men det framgår av uppgiften att det är ett fel i deklarationen, ska ett skattetillägg tas ut med 10 procent.

Inlösen av nollkupongare

En uppgiftsskyldig har inte redovisat inlösen av en nollkupongare i sin inkomstdeklaration. Skatteverket har inom ett år från utgången av beskattningsåret fått tillgång till en obligatorisk kontrolluppgift om att inlösen har skett. Om en kontrolluppgift som har lämnats vid inlösen av en nollkupongare inte innehåller någon uppgift om räntan, utan endast en uppgift om det utbetalda beloppet, krävs det ytterligare uppgifter för att Skatteverket ska kunna fatta ett korrekt beskattningsbeslut. I en sådan situation ska ett skattetillägg tas ut med 10 procent.

Om en uppgiftsskyldig avyttrar nollkupongare under dess löptid ska en obligatorisk kontrolluppgift lämnas. En sådan kontrolluppgift innehåller inte någon information om anskaffningsutgiften. Om den uppgiftsskyldige inte har redovisat avyttringen i sin deklaration kan Skatteverket inte rätta felet med kontrolluppgiften. Schablonmetoden kan inte användas på ett sådant värdepapper. Skattetillägg ska i en sådan situation tas ut med 10 procent eftersom man trots allt kan se att det finns en oredovisad försäljning i deklarationen.

Försäljning av en privatbostadsrätt

En uppgiftsskyldig har inte redovisat försäljningen av en privatbostadsrätt i sin inkomstdeklaration. Skatteverket har inom ett år från utgången av beskattningsåret fått tillgång till en obligatorisk kontrolluppgift om försäljningen ifråga. Om kontrolluppgiften inte innehåller de uppgifter som uppställs i 22 kap. 2 § SFL, utan t.ex. saknar uppgift om anskaffningsutgiften, krävs det ytterligare uppgifter för att Skatteverket ska kunna fatta ett beslut, som åtminstone inte är för lågt, om resultatet av försäljningen. Skattetillägg ska i en sådan situation tas ut med 10 procent eftersom man i en jämförelse mellan deklarationen och kontrolluppgiften kan se att avyttringen av privatbostadsrätten inte finns redovisad.

Försäljning av en fastighet

Uppgifterna om meddelad lagfart som lämnas från Lantmäteriet är normalt tillgängligt kontrollmaterial (RÅ 2002 ref. 75). En oredovisad fastighetsförsäljning kan inte rättas enbart med ledning av dessa uppgifter. Lantmäteriets uppgifter om försäljningstidpunkt utgår oftast från dagen för köpebrevet och inte från dagen för köpekontraktet. Skattskyldigheten inträder det år avyttringen sker, vilket är när köpekontraktet undertecknas. Skatteverket kan inte med uppgifterna om lagfart med säkerhet säga vilket beskattningsår som försäljningen ska hänföras till. Frågan måste utredas innan något beslut kan fattas. Undantagsregeln i 49 kap 10 § 1 SFL är inte tillämplig. Trots att en utredning måste göras för att kontrollera vilket som är det korrekta året att redovisa försäljningen, så anser Skatteverket att felet framgår av kontrollmaterialet och att skattetillägg i dessa situationer ska tas ut med den lägre procentsatsen 10 procent.

Varken fastighetsförsäljning eller uppskovsbelopp har redovisats

Skatteverket registrerar erhållna uppskovsbelopp i beskattningsdatabasen i syfte att kontrollera uppgifter i framtida deklarationer. Uppgiften om uppskovsbelopp är att betrakta som normalt tillgängligt kontrollmaterial.

Om den uppgiftsskyldige varken har redovisat fastighetsavyttringen som sådan eller återlagt uppskovsavdraget till beskattning kan felet med uppskovet inte rättas. I en sådan situation går det inte att utläsa av deklarationen att en fastighet har avyttrats. Skattetillägg ska i en sådan situation tas ut med 10 procent av skatten på kapitalvinsten från fastighetsavyttringen och på skatten på uppskovsbeloppet.

Förbjudet lån

En oren revisionsberättelse som innehåller uppgifter om förbjudna lån utgör normalt tillgängligt kontrollmaterial. En sådan revisionsberättelse ska enligt 9 kap. 37 § ABL lämnas till Skatteverket utan föreläggande med syfte att uppgifterna ska utgöra underlag för kontroll. Om ett sådant lån har utelämnats i deklarationen har en oriktig uppgift lämnats. Om revisionsberättelsen innehåller en uppgift om den namngiva låntagaren men däremot ingen uppgift om lånebeloppets storlek, kan deklarationen inte rättas på så sätt att något skattetillägg inte ska tas ut (49 kap. 10 § 1 SFL). Skatteverket kan dock med ledning av materialet identifiera den uppgiftsskyldige och kontrollera om denne har deklarerat lånebeloppet under inkomst av tjänst. Skattetillägg ska i en sådan situation tas ut med 10 procent. Om den orena revisionsberättelsen både innehåller uppgifter om den namngivna låntagaren och lånebeloppet ska något skattetillägg inte tas ut överhuvudtaget. Läs om när undantagsregeln bli tillämplig vid förbjudet lån.

Utdelning från ett fåmansaktiebolag till en fysisk person

En uppgiftsskyldig har inte redovisat någon utdelning från ett fåmansaktiebolag. Utdelning på kvalificerade andelar ska enligt 57 kap. 2 § IL hos fysiska personer tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital, i den omfattningen som anges i 57 kap. 20–20 d §§ IL. En kontrolluppgift som avser aktieutdelning innehåller enbart uppgift om utdelningens storlek. Skatteverket kan inte med ledning av kontrolluppgiften fatta ett beslut, eftersom den inte innehåller tillräckligt med information. Skatteverket ska i en sådan situation ta ut ett skattetillägg med 10 procent eftersom man i en jämförelse mellan deklarationen och kontrolluppgiften kan se att utdelningen inte finns redovisad.

Oredovisad kapitalvinst på en utfärdad option

En kontrolluppgift ska lämnas när optioner utfärdas (21 kap. 1 § 3 SFL). I vissa fall ska beskattning av kapitalvinst på grund av en utfärdad option ske först året efter det år som kontrolluppgiften har lämnats. Om en uppgiftsskyldig inte har redovisat kapitalvinst på en utfärdad option finns det grund för att ta ut ett skattetillägg. Om kontrolluppgiften på optionen i en sådan situation har lämnats året före det år som kapitalvinsten skulle ha deklarerats, ska skattetillägget beräknas med 10 procent. Skatteverket kan inte rätta felet med kontrolluppgiften eftersom schablonmetoden inte kan användas på ett sådant värdepapper. Däremot anser Skatteverket att man trots allt kan se att det finns en oredovisad försäljning i deklarationen, se Skatteverkets ställningstagande Skattetillägg när kontrolluppgift har lämnats året före taxeringsåret.

AIKU – avvikelse inkomstdeklaration, kontrolluppgift

När en uppgiftsskyldig i sin deklaration tar upp en lön som är högre än arbetsgivarens kontrolluppgift, skickas en AIKU (avvikelse inkomstdeklaration, kontrolluppgift) till det kontor som handlägger arbetsgivarens arbetsgivardeklarationer. Ett sådant material blir i förhållande till arbetsgivarens arbetsgivardeklarationer att anses som normalt tillgängligt kontrollmaterial.

Om en oriktig uppgift kan rättas med normalt tillgängligt kontrollmaterial som har varit tillgängligt i rätt tid ska något skattetillägg överhuvudtaget inte tas ut (49 kap. 10 § 1 SFL). Uppgiften som är normalt tillgängligt kontrollmaterial består i detta fall av information som ursprungligen kommer från tredjeman. Uppgifterna överensstämmer inte med den kontrolluppgift som arbetsgivaren har redovisat. I en sådan situation anser Skatteverket att det finns ett behov av att göra en utredning innan något beslut kan fattas. Av den anledningen kan inte undantagsbestämmelsen i 49 kap. 10 § 1 SFL tillämpas.

Trots att det i vissa fall krävs en utredning för att kunna härleda den oriktiga uppgiften till en specifik arbetsgivardeklaration anser Skatteverket att felet framgår vid en jämförelse mellan arbetsgivardeklarationen eller arbetsgivardeklarationerna och uppgifterna i AIKU. Skattetillägg ska därför tas ut med 5 procent i dessa situationer.

Skatteverket tar även ut skattetillägg på oredovisad avdragen skatt, enligt samma principer som redovisas ovan.

VIES – VAT Information Exchange System

Den som inom EU omsätter t.ex. varor till ett annat EU-land ska i en periodisk sammanställning ange bl.a. VAT-nummer för respektive köpare. Skatteverket anser att uppgifterna som är tillgängliga via VIES (VAT Information Exchange System) är normalt tillgängligt kontrollmaterial.

Skatteverket anser att oredovisad mervärdesskatt som är hänförlig till förvärv från andra EU-länder inte kan rättas enbart med ledning av uppgifterna i VIES. Att felet inte går att rätta utan utredning beror på att det krävs en utredning i ärendet eftersom uppgifterna i VIES ofta inte helt stämmer med de verkliga förvärven för perioden, bl.a. med anledning av eftersläpning i uppgiftslämnandet. Det är också oklart vilken procentsats som är aktuell. Skatteverket anser att felet inte går att rätta utan föregående utredning och att skattetillägg därför ska tas ut med 5 procent (49 kap. 12 § SFL).

Nedanstående exempel åskådliggör hur materialet används och påverkar uttaget av skattetillägg.

Exempel: varken utgående eller ingående mervärdesskatt har deklarerats för en leverans från ett annat EU-land

Uppgift finns i VIES från utländska leverantörer om att leverans av varor eller tjänster har skett till ett svenskt företag. Det svenska företaget har varken redovisat utgående eller ingående mervärdesskatt i sin deklaration. Genom att inte ha redovisat den utgående mervärdesskatten har företaget lämnat oriktig uppgift. Den ingående och utgående mervärdesskatten avser i detta fall samma fråga och samma period. Därmed kan kvittning ske enligt 49 kap. 19 § SFL, och något skattetillägg ska inte tas ut.

Exempel: utgående mervärdesskatt har inte deklarerats men ingående mervärdesskatt har dragits av

I VIES finns uppgift från utländska leverantörer om att leverans av varor eller tjänster har skett till ett svenskt företag. Det svenska företaget har redovisat avdrag för ingående mervärdesskatt men har utelämnat redovisning av den utgående mervärdesskatten i sin deklaration. Genom att den utgående mervärdesskatten inte har redovisats har oriktig uppgift lämnats. Vid avstämning mot VIES framgår det att den utgående mervärdesskatten i deklarationen, hänförlig till förvärv från andra EU-länder, inte stämmer överens mot uppgifterna i VIES. Den oriktiga uppgiften framgår därför vid avstämning mot normalt tillgängligt kontrollmaterial – d.v.s. VIES. Skatteverket anser att felet inte går att rätta utan utredning och ett skattetillägg ska därför tas ut med 5 procent.

Exempel: utgående och ingående mervärdesskatt har deklarerats för en leverans från annat EU-land

En uppgiftsskyldig har redovisat utgående och ingående mervärdesskatt för en leverans från annat EU-land.

Eftersom en utredning har visat att det inte har funnits avdragsrätt för den ingående mervärdesskatten, så har en oriktig uppgift lämnats. Anledningen till att det inte finns någon avdragsrätt kan vara att det är frågan om blandad verksamhet eller att mervärdesskatten är hänförlig till ett inköp av en personbil där avdragsrätt saknas. För att den lägre procentsatsen ska kunna tillämpas i denna situation måste felet framgå av uppgifterna i VIES. Normalt gör det inte det och därför ska ett skattetillägg tas ut med 20 procent av den felaktigt avdragna ingående mervärdesskatten.

Exempel: utgående och ingående mervärdesskatt har inte deklarerats för en leverans från annat EU-land

Skatteverket ställer en fråga till en uppgiftsskyldig om varför någon mervärdesskatt inte har redovisats för ett förvärv från ett annat EU-land. I svaret framkommer det att inköpet gäller en vara som det saknas avdragsrätt för, t.ex. en personbil. I denna situation ska ett skattetillägg tas ut med 5 procent på den oredovisade utgående mervärdesskatten. Skatteverket kan inte ta ut något skattetillägg på den ingående mervärdesskatten eftersom något avdrag aldrig har yrkats för den.

Exempel: utgående och ingående mervärdesskatt har ursprungligen inte deklarerats för en leverans från annat EU-land

Skatteverket ställer en fråga till en uppgiftsskyldig om varför någon mervärdesskatt inte har redovisats för ett förvärv från ett annat EU-land. Den uppgiftsskyldige svarar genom att lämna in en ny deklaration där den utgående och ingående mervärdesskatten deklareras. Av svaret framgår det inte att det saknas avdragsrätt för hela den ingående mervärdesskatten. Det får Skatteverket reda på när utredningen fortsätter. Skatteverket kan då konstatera att en oriktig uppgift har lämnats i den nya deklarationen, genom att ett avdrag felaktigt har yrkats. Ett skattetillägg tas ut med 5 procent på den utgående mervärdesskatten och med 20 procent på den ingående mervärdesskatten.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2002 ref. 75 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2] [3] [4]

Propositioner

  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1] [2]

Ställningstaganden

  • Skattetillägg när kontrolluppgift har lämnats året före taxeringsåret [1]

Referenser inom skattetillägg