OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Ett skattetillägg som tagits ut vid en skönsbeskattning på grund av att någon deklaration inte har lämnats ska i vissa situationer undanröjas om en deklaration kommer in.

Skattetillägget ska undanröjas om deklarationen kommer in inom vissa tidsfrister

Skattetillägg som tas ut vid skönsbeskattning på grund av att den uppgiftsskyldige inte lämnat någon deklaration utgör ett påtryckningsmedel för att en deklaration ska lämnas. Ett sådant skattetillägg ska därför undanröjas om en deklaration kommer in till Skatteverket eller till en allmän förvaltningsdomstol inom vissa tidsfrister (49 kap. 7 § SFL).

Till den del ett skönsbeskattningsbeslut på grund av att en deklaration inte har lämnats innehåller en rättelse av en oriktig uppgift, ska skattetillägget inte undanröjas om en ny deklaration kommer in. Detta gäller även om en deklaration kommer in inom de tidsfrister som anges i 49 kap. 7 § första stycket SFL.

Skatteverket ska självmant pröva om skattetillägget ska undanröjas

Bestämmelserna om att skattetillägget ska undanröjas ska tillämpas även utan något yrkande från den uppgiftsskyldiguppgiftsskyldige. Det innebär att när en deklaration kommer in ska Skatteverket självmant pröva om det föreligger förutsättning för att skattetillägget ska undanröjas. Om skattetillägget inte ska undanröjas ska alltid befrielsereglerna beaktas.

Huvudregeln för tidsfristerna

Ett beslut om skattetillägg på grund av att den uppgiftsskyldiguppgiftsskyldige inte har lämnat någon skattedeklaration eller inkomstdeklaration ska undanröjas om (49 kap. 7 § första stycket SFL)

  • en skattedeklaration lämnas inom två månader från utgången av den månad skattetilläggsbeslutet meddelades
  • en inkomstdeklaration lämnas inom fyra månader från utgången av den månad skattetilläggsbeslutet meddelades.

Deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket eller till en allmän förvaltningsdomstol inom den angivna tidsfristen.

För att skattetillägget ska undanröjas krävs det att en deklaration, som är upprättad i behörig ordning, har kommit in inom de angivna tidsfristerna. Skattetillägget ska därför inte tas bort om det t.ex. kommer in en deklaration som inte är undertecknad.

Det är den uppgiftsskyldiguppgiftsskyldige som ansvarar för att deklarationen kommer in i sådan tid att skattetilläggsbeslutet ska undanröjas. Detta gäller oavsett om den deklarationskyldige kan lastas för en försening eller inte. Om den uppgiftsskyldiguppgiftsskyldige inte kan lastas för förseningen ska Skatteverket bedöma om omständigheterna kring förseningen är sådana att de kan vara grund för befrielse från skattetillägget.

När är ett beslut meddelat?

Av RÅ 2004 ref. 105 framgår att ett beslut anses meddelat när det avsänts från myndigheten eller när det gjorts tillgängligt på ett sådant sätt att beslutet därigenom ska anses ha meddelats. Rättsfallet innebär att ett beslut om skattetillägg ska anses meddelat när något av följande har skett:

  • Beslutet tagits om hand för postbefordran av utomstående.
  • Beslutet lagts på en brevlåda.
  • Beslutet gjorts tillgängligt för avhämtning.

Exempel: när anses ett skönsbeskattningsbeslut meddelat?

Ett beslut om skattetillägg vid skönsbeskattning på grund av en utebliven skattedeklaration som dateras och skrivs under den 29 april 2015 och som hämtas av ett postbefordringsföretag eller läggs på en brevlåda den 2 maj 2015, anses meddelat den 2 maj.

När ska en deklaration senast ha kommit in?

Tvåmånadersfristen respektive fyramånadersfristen i 49 kap. 7 § första stycket SFL börjar löpa från och med det datum skattetilläggsbeslutet meddelades. Det innebär att deklarationen måste ha kommit in till Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol senast motsvarande datum den andra respektive fjärde månaden efter den månad skattetilläggsbeslutet meddelades. Om det motsvarande datumet inte finns i slutmånaden måste deklarationen i stället ha kommit in det sista datumet i slutmånaden (1 § lagen [1930:173] om beräkning av lagstadgad tid).

Om sista dagen för att lämna in en deklaration för att få skattetillägget undanröjt infaller på en söndag, någon annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton får deklarationen lämnas in följande vardag (2 § lagen om beräkning av lagstadgad tid).

Exempel: ett skattetilläggsbeslut meddelas den 31 juli 2015

En uppgiftsskyldiguppgiftsskyldig skönsbeskattas på grund av att han eller hon inte har lämnat någon inkomstdeklaration. Skatteverket meddelar skattetilläggsbeslutet den 31 juli 2015. Den uppgiftsskyldige kommer in med en inkomstdeklaration den 1 december 2015. Skatteverket ändrar beskattningen i enlighet med deklarationen, men undanröjer inte skattetilläggsbeslutet. För att skattetillägget skulle ha undanröjts måste deklarationen ha kommit in senast den 30 november 2015 (1 § lagen om beräkning av lagstadgad tid).

Exempel: ett skattetilläggsbeslut meddelas den 27 juli 2015

En uppgiftsskyldig skönsbeskattas för att han eller hon inte har lämnat någon skattedeklaration. Skatteverket meddelar skattetilläggsbeslutet den 27 juli 2015. Den uppgiftsskyldige kommer in med en skattedeklaration den 28 september 2015. Skatteverket ändrar beskattningen i enlighet med deklarationen och undanröjer beslutet om skattetillägg. Deklarationen har visserligen kommit in efter tvåmånadersfristen i 49 kap. 7 § första stycket 1 SFL, men eftersom den 27 september 2015 är en söndag förlängdes tvåmåndersfristen till omfatta även den 28 september 2015 (2 § lagen om beräkning av lagstadgad tid).

När anses en deklaration inkommen?

I 49 kap. 7 § SFL sägs inte när en deklaration ska anses ha kommit in till Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol.

Av 10 § FL framgår att en handling ska anses inkommen till en myndighet den dag då handlingen anländer till myndigheten eller kommer en behörig tjänsteman tillhanda. Vidare framgår att en handling, som kan antas ha lämnats på en postanstalt en viss dag eller lämnats i myndighetens lokal en viss dag, ska anses ha kommit in den dagen, om handlingen kommer en behörig tjänsteman till handa närmast följande arbetsdag. Det sistnämnda innebär att t.ex. deklarationer som finns i Skatteverkets brevlåda på morgonen, ska anses ha kommit in till verket föregående dag om inget talar emot det. Om deklarationen har skickats till en förvaltningsdomstol tillämpas motsvarande regler (FPL 44 §).

Alternativregeln – om den skattskyldige inte fått kännedom om skattetillägget

Alternativregeln innebär att beslutet om skattetillägg ska undanröjas om (49 kap. 7 § andra och tredje stycket SFL)

  • den uppgiftsskyldiguppgiftsskyldige gör sannolikt att han eller hon inte fått kännedom om skattetillägget före utgången av den månad beslutet meddelades
  • en skatte-eller inkomstdeklaration kommer in till Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol inom två respektive fyra månader från den dag den uppgiftsskyldiguppgiftsskyldige fick sådan kännedom

Enbart ett påstående från den uppgiftsskyldiguppgiftsskyldige om att han eller hon inte har fått kännedom om skattetillägget är i de flesta fall inte tillräckligt för att det ska anses sannolikt.

Vid bedömningen av om deklarationen kommit in i rätt tid enligt alternativregeln ska lagen om beräkning av lagstadgad tid tillämpas. Det är den uppgiftsskyldiguppgiftsskyldige som ansvarar för att inkomstdeklarationen eller skattedeklarationen kommer in i sådan tid att skattetilläggsbeslutet ska undanröjas. Detta gäller oavsett om den deklarationskyldige kan lastas för förseningen eller inte. Om den uppgiftsskyldiguppgiftsskyldige inte kan lastas för förseningen ska Skatteverket bedöma om omständigheterna kring förseningen är sådana att de kan vara grund för befrielse från skattetillägget.

Deklarationen kommer in inom tidsfristen

Om en deklaration kommer in inom tidsfristerna i 49 kap. 7 § SFL ska beslutet om skattetillägg undanröjas. Den uppgiftsskyldiguppgiftsskyldiges deklaration ses nämligen som en begäran om omprövning.

Om Skatteverket inte följer deklarationen kan det bli aktuellt att ta ut ett nytt skattetillägg i ett omprövningsbeslut på initiativ av Skatteverket. Skatteverket kan avvika från den lämnade deklarationen genom att t.ex.

  • inte ändra ett tidigare beslut trots att den uppgiftsskyldiguppgiftsskyldige yrkat ett lägre belopp i deklarationen
  • höja beskattningen utöver vad som beslutats i skönsbeskattningsbeslutet.

Det finns ingen tidsgräns för när Skatteverket måste fatta ett omprövningsbeslut vid en begäran om omprövning. Däremot finns det bestämmelser om när ett beslut om skattetillägg senast får meddelas.

Exempel: den uppgiftsskyldiguppgiftsskyldige yrkar ett lägre belopp men Skatteverket ändrar inte skönsbeskattningsbeslutet

Ett aktiebolag har på grund av utebliven inkomstdeklaration skönsbeskattats för 100 000 kr i näringsverksamhet. Skattetillägg har tagits ut på den skatt som tas ut på skönsbeskattningen. Bolaget har lämnat in en deklaration inom tidsfristen där de yrkar att beskattningen ska bestämmas till 80 000 kr. Bolaget får därmed anses ha begärt omprövning av det tidigare skönsbeskattningsbeslutet. Någon tidsfrist inom vilket Skatteverket måste meddela omprövningsbeslutet finns då inte.

Eftersom deklarationen har kommit in inom tidsfristen i 49 kap. 7 § första stycket 2 SFL ska beslutet om skattetillägg undanröjas. Skatteverket anser dock att det finns grund för att skönsmässigt avvika från den lämnade deklarationen och att beskattningen om 100 000 kr ska kvarstå. Skatteverket godkänner därför inte bolagets begäran om omprövning. Eftersom Skatteverket skönsmässigt avviker från deklarationen tas ett skattetillägg ut på avvikelsen 20 000 kr på Skatteverkets initiativ (49 kap. 6 § SFL). Beslutet om skattetillägg måste meddelas inom tvåårsfristen eller ettårsfristen (52 kap. 3 resp. 4 § SFL).

Exempel: den uppgiftsskyldiguppgiftsskyldige yrkar ett lägre belopp men Skatteverket beslutar att höja beskattningen

Skatteverket har skönsbeskattat ett aktiebolag för 100 000 kr på grund av att bolaget inte har lämnat någon deklaration. Skatteverket har också tagit ut skattetillägg på den skatt som tas ut på skönsbeskattningen. Aktiebolaget kommer inom tidsfristen in med en deklaration. Bolaget yrkar att beskattningen ska bestämmas till 80 000 kr.

Eftersom deklarationen har kommit in inom tidsfristen i 49 kap. 7 § första stycket 2 SFL ska beslutet om skattetillägg undanröjas. Skatteverket anser dock att deklarationen innehåller sådana brister att det finns grund för att skönsmässig avvika från den. Skatteverket anser att beskattningen bör höjas till 150 000 kr och beslutar därför att inte ändra beskattningen med anledning av bolagets begäran om omprövning.

Samtidigt får Skatteverket på eget initiativ besluta att skönsmässigt avvika från deklarationen och höja beskattningen till 150 000 kr, under förutsättning att beslutet meddelas inom de tidsfrister som gäller enligt 66 kap. 21 resp. 22 § SFL. Vidare får Skatteverket inom tidsfristerna i 52 kap. 3 resp. 4 § SFL meddela beslut om skattetillägg på den skatt som tas ut på den skönsmässiga avvikelsen från deklarationen, d.v.s. 70 000 kr.

Deklarationen kommer in efter tidsfristen

När en deklaration kommer in efter att tidsfristen i 49 kap. 7 § första stycket SFL gått ut ska skattetillägget kvarstå och i vissa fall ska även ett nytt skattetillägg tas ut. Storleken på skattetillägget eller skattetilläggen påverkas av olika situationer t.ex. om

  • deklarationen följs
  • skönsbeskattningen ska kvarstå
  • skönsbeskattningen ska höjas
  • skönsbeskattning ska ske genom efterbeskattning
  • beskattningen ska höjas p.g.a. oriktig uppgift
  • dubbla skattetillägg uppkommer.

Deklarationen följs

Om en deklaration kommer in och Skatteverket helt eller delvis följer uppgifterna i deklarationen ska det uttagna skattetillägget justeras i motsvarande mån.

Tidigare fanns det en regel i 5 kap. 19 § TL som innebar att om ett taxeringsbeslut sänktes i en fråga som föranlett skattetillägg skulle underlaget för skattetillägget sänkas i motsvarande mån. En liknande bestämmelse för beskattningsbeslut fanns i 15 kap. 14 SBL. I SFL finns ingen motsvarighet till dessa bestämmelser. Trots det ska skattetillägget ändras på samma sätt som tidigare när ett beskattningsbeslut som föranlett skattetillägget sänks, SOU 2009:58 s. 1292. Varje skatt i det nya beslutet ska jämföras med skatten i det ursprungliga beslutet.

Exempel: inkomstbeskattning (1)

En uppgiftsskyldiguppgiftsskyldig har skönsbeskattats för en fastighetsförsäljning och påförts skattetillägg för att hon inte lämnat någon inkomstdeklaration. Eftersom den uppgiftsskyldiguppgiftsskyldige kommer in med en deklaration efter tidsfristen i 49 kap. 7 § första stycket 2 SFL ska skattetillägget inte undanröjas.

Om Skatteverket beslutar att följa deklarationen och skatten på kapitalvinsten enligt deklarationen blir lägre än skatten enligt skönsbeskattningen, ska skattetillägget räknas om med den nya skatten som underlag. Detta gäller även om den uppgiftsskyldiguppgiftsskyldige redovisar fastighetsförsäljningen i deklarationen och samtidigt yrkar och medges uppskovsavdrag för hela eller delar av kapitalvinsten. Det blir i den sistnämnda situationen inte aktuellt att tillämpa 49 kap. 19 § SFL, eftersom hela skönsbeskattningen får anses utgöra saken och yrkandet om uppskovsavdrag därför är en s.k. oäkta kvittningsinvändning.

Om den uppgiftsskyldiguppgiftsskyldige medges uppskovsavdrag med hela kapitalvinsten undanröjs skattetillägget eftersom hela underlaget för skattetillägget bortfaller. Om uppskovsavdrag ska medges med endast en del av kapitalvinsten räknas skattetillägget om på den nya lägre kapitalskatten.

Exempel: inkomstbeskattning (2)

Skatteverket skönsbeskattar en uppgiftsskyldiguppgiftsskyldig i tjänst med 110 000 kr på grund av att han inte har lämnat någon deklaration. Eftersom det inte finns någon kontrolluppgift eller några andra uppgifter till ledning för beskattningen tar Skatteverket ut ett skattetillägg på den skatt som tas ut på skönsbeskattningen.

Efter tidsfristen i 49 kap. 7 § första stycket 2 SFL lämnar den uppgiftsskyldige deklaration till Skatteverket. I deklarationen redovisar han endast inkomst av näringsverksamhet med 110 000 kr. Skatteverket godtar deklarationen, men låter beslutet om skattetillägg stå kvar oförändrat eftersom deklarationen kom in efter tidsfristen i 49 kap. 7 § första stycket 2 SFL.

Skönsbeskattningen gjordes utan något konkret underlag. Hela skönsbeskattningen blir då sakfrågan. Att Skatteverket följer den uppgiftsskyldiguppgiftsskyldiges deklaration innebär alltså inte en sänkning av den sakfråga som föranlett skattetillägget. Skattetilläggsbeslutet ska därför inte ändras.

Exempel: mervärdesskatt

En upplysningsskyldig har på grund av utebliven mervärdesskattedeklaration beskattats skönsmässigt till 50 000 kr och Skatteverket har tagit ut ett skattetillägg En deklaration efter tidsfristen i 49 kap. 7 § första stycket 1 SFL. I deklarationen redovisar hon mervärdesskatt att få tillbaka med 10 000 kr.

Skatteverket godtar uppgifterna i deklarationen och bestämmer därför mervärdesskatt att få tillbaka till 10 000 kr (en sänkning med 60 000 kr) Deklarationen har kommit in för sent för att beslutet om skattetillägg ska kunna undanröjas. Eftersom någon mervärdesskatt inte längre ska betalas ska dock skattetillägget tas bort.

Exempel: arbetsgivaravgifter

En uppgiftsskyldig har på grund av utebliven arbetsgivardeklaration beskattats skönsmässigt. Skatteverket har bestämt arbetsgivaravgifterna till 20 000 kr och tagit ut ett skattetillägg. En deklaration efter tidsfristen i 49 kap. 7 § första stycket 1 SFL. I deklarationen redovisas arbetsgivaravgifter att betala med 25 000 kr. Skatteverket godtar uppgifterna i deklarationen och bestämmer arbetsgivaravgifter att betala till 25 000 kr (en höjning med 5 000 kr).

Deklarationen har kommit in för sent för att beslutet om skattetillägg ska kunna undanröjas. Arbetsgivaravgifterna bestäms till ett högre belopp jämfört med tidigare. Något skattetillägg kan inte tas ut på denna höjning eftersom rättelsen skett på den uppgiftsskyldiges eget initiativ. Tidigare beslut om skattetillägg ska därför stå kvar med oförändrat belopp.

Skönbeskattningen ska kvarstå

Om en deklaration kommer in till Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol efter tidsfristerna i 49 kap. 7 § första stycket SFL ska skattetilläggsbeslutet kvarstå. Beslutar Skatteverket att inte ändra skönsbeskattningen kan det finnas grund för att ta ut ytterligare ett skattetillägg. Eftersom det får anses oskäligt att ta ut två skattetillägg på samma underlag ska emellertid befrielse medges från det ytterligare skattetillägget.

Exempel: inkomstbeskattning

Ett aktiebolag har på grund av utebliven deklaration skönsbeskattats för 100 000 kr i näringsverksamhet. Skatteverket har tagit ut ett skattetillägg på den skatt som tas ut på skönsbeskattningen.

Bolaget lämnar in en deklaration efter tidsfristen där de yrkar att beskattningen ska bestämmas till 80 000 kr. Skatteverket anser att det finns sådana brister i deklarationen att det finns grund för att skönsmässigt avvika från den. Skatteverket anser att beskattningen skönsmässigt bör bestämmas till 100 000 kr och ändrar därför inte den tidigare skönsbeskattningen. Deklarationen kom in efter tidsfristen i 49 kap. 7 § första stycket 2 SFL och Skatteverket undanröjer därför inte skattetillägget.

Eftersom en skönsmässig avvikelse sker från deklarationen finns det grund för att ta ut ett nytt skattetillägg på skillnaden mellan det deklarerade beloppet och det belopp som beslutas, dvs. 20 000 kr (49 kap. 6 § SFL). Det innebär att två skattetillägg kan tas ut på samma underlag (20 000 kr). Dubbla skattetillägg anses dock vara oskäligt och ska därför inte tas ut. Befrielse från det skattetillägg som avser den skönsmässiga avvikelsen ska ske (prop. 2010/11:165 s. 965).

Exempel: mervärdesskatt

En uppgiftsskyldig har skönsbeskattats på grund av utebliven mervärdesskattedeklaration. Skatteverket har bestämt skatt att betala till 100 000 kr och skattetillägg har tagits ut på detta belopp.

Deklarationen kommer in för sent för att beslutet om skattetillägg ska kunna undanröjas med stöd av 49 kap. 7 § första stycket 1 SFL. I dekla­ra­tionen redovisar den uppgiftsskyldige skatt att betala med 80 000 kr. Skattever­ket anser att deklarationen innehåller sådana brister att man skönsmässigt kan avvika från den och ändrar därför inte beskattningsbeslutet om 100 000 kr. Beslutet om skattetillägget stå kvar.

Eftersom Skatteverket skönsmässigt avviker från deklarationen kan ett skattetillägg även tas ut på ett underlag på 20 000 kr, d.v.s. skillnaden mellan det deklarerade beloppet och det belopp som beslutas (49 kap. 6 § SFL). Dubbla skattetillägg anses oskäligt och ska därför inte tas ut. Befrielse från det skattetillägg som avser den skönsmässiga avvikelsen ska därför ske (prop. 2010/11:165 s. 965).

Skönsbeskattningen ska höjas genom ordinarie omprövning

Om en deklaration kommer in till Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol efter tidsfristerna i 49 kap. 7 § första stycket SFL ska skattetilläggsbeslutet inte undanröjas

Om deklarationen innebär en lägre beskattning än skönsbeskattningen men Skatteverket avser att höja beskattningen utöver den ursprungliga skönsbeskattningen kan det bli aktuellt att ta ut dubbla skattetillägg. Det innebär att det ursprungliga skattetillägget kvarstår. Dessutom tas skattetillägg ut på den skönsmässiga höjningen utöver tidigare beslut. Dubbelt skattetillägg tas ut på den skatt som tas ut på skillnaden mellan den inkomna deklarationen och ursprungliga skönsbeskattningen. Eftersom det får anses oskäligt att ta ut två skattetillägg på samma underlag ska emellertid befrielse medges från det ytterligare skattetillägget.

Exempel: inkomstbeskattning

En uppgiftsskyldig skönsbeskattas på grund av utebliven inkomstdeklaration till 100 000 kr och skattetillägg tas ut på den skatt som tas ut (100 000 kr En deklaration kommer in efter att tidsfristen gått ut. Den uppgiftsskyldige yrkar att beskattningen ska sättas ned till 75 000 kr. Skatteverket anser att deklarationen innehåller sådana brister att beskattningen ska bestämmas skönsmässigt till 500 000 kr. Begäran om omprövning lämnas därför utan bifall.

Skattetillägg bestäms enligt följande:

  • Eftersom deklarationen kommit in efter tidsfristen i 49 kap. 7 § första stycket 2 SFL, ska det skattetillägg som tagits ut på underlaget 100 000 kr inte undanröjas.
  • Ett nytt skattetillägg tas ut på Skatteverkets initiativ på skatten som tas ut på den del av den skönsmässiga avvikelsen från deklarationen som innebär en höjning av den tidigare skönsbeskattningen (d.v.s. 400 000 kr). Detta under förutsättning att besluten meddelas inom tidsfristerna i 52 kap. 3 § alternativt 52 kap. 4 § SFL. Om Skatteverket fattar beslut efter dessa tidsfrister kan skattetillägg endast tas ut om förutsättningarna för skönsmässig efterbeskattning föreligger.
  • Även på den skönsmässiga avvikelsen upp till den tidigare skönsbeskattningen (d.v.s. 25 000 kr) finns det grund för att ta ut ett skattetillägg (49 kap. 6 § SFL) Det skulle innebära att två skattetillägg tas ut på samma underlag. Dubbla skattetillägg anses oskäligt och ska därför inte tas ut. Befrielse från skattetilägget ska därför ske i denna del.

Exempel: mervärdesskatt

En uppgiftssskyldig har inte lämnat mervärdesskattedeklaration för en tremånadersperiod. På grund av utebliven deklaration fattar Skatteverket ett beslut om skönsbeskattning och uppskattar mervärdesskatt att betala till 100 000 kr. Skattetillägg tas ut på ett underlag om 100 000 kr. En deklaration kommer in efter tidsfristen där den uppgiftsskyldige yrkar att skatt att betala ska sättas ned till 75 000 kr. Skattever­ket anser att deklarationen innehåller sådana brister att det finns grund för sköns­beskatt­ning och bestämmer skatt att betala till 150 000 kr. Begäran om omprövning lämnas därför utan bifall.

Skattetillägg bestäms enligt följande:

  • Eftersom deklarationen kommit in efter tidsfristen i 49 kap. 7 § första stycket 1 SFL, ska det skattetillägg som tagits ut på underlaget 100 000 kr inte undanröjas.
  • Ett nytt skattetillägg tas ut på Skatteverkets initiativ på skatten som tas ut på den del av den skönsmässiga avvikelsen från deklarationen som innebär en höjning av den tidigare skönsbeskattningen (d.v.s. 50 000 kr). Detta under förutsättning att besluten meddelas inom tidsfristerna i 52 kap. 3 § alternativt 52 kap. 4 § SFL. Om Skatteverket fattar beslut efter dessa tidsfrister kan skattetillägg endast tas ut om förutsättningarna för skönsmässig efterbeskattning föreligger.
  • Även på den skönsmässiga avvikelsen upp till den tidigare skönsbeskattningen (25 000 kr) finns det grund för att ta ut ett skattetillägg (49 kap. 6 § SFL). Det skulle innebära att två skattetillägg tas ut på samma underlag. Dubbla skattetillägg anses dock vara oskäligt och ska därför inte tas ut. Befrielse från skattetillägget ska därför ske i denna del.

Dubbla skattetillägg

I undantagsfall kan bestämmelserna om skattetillägg innebära att två skattetillägg ska tas ut på samma underlag s.k. dubbla skattetillägg. Det får dock anses oskäligt att ta ut dubbla skattetillägg, varför befrielse från det andra skattetillägg ska medges när det finns grund för dubbla skattetillägg (prop. 2010/11:165 s. 965).

Exempel: mervärdesskatt

En uppgiftsskyldig lämnar inte in sin mervärdesskattedeklaration. Skatteverket skönsbeskattar mervärdesskatt att betala med 100 000 kr. Den uppgiftsskyldige kommer in med en deklaration efter tidsfristen och redovisar utgående mervärdesskatt med 100 000 kr och ingående mervärdesskatt med 120 000 kr. Skatteverket utreder och finner att oriktig uppgift har lämnats med 100 000 kr för den ingående mervärdesskatten.

Skatteverket lämnar den uppgiftsskyldiges begäran om omprövning utan bifall och beslutar på eget initiativ mervärdesskatt att betala med 80 000 kr. Eftersom deklarationen kom in efter tidsfristen i 49 kap. 7 § första stycket 1 SFL ska det gamla skattetillägget stå kvar, men sätts ned till 80 000 kr. 

Den uppgiftsskyldige har lämnat en oriktig uppgift avseende 100 000 kr i sin begäran om omprövning. Det finns därför grund för att ta ut skattetillägg på detta belopp (49 kap. 4 § SFL). För att inte två skattetillägg ska tas ut på samma underlag ska skattetillägg på den oriktiga uppgiften endast tas ut på 20 000 kr (100 000 - 80 000).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1] [2] [3]