OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Om Skatteverket avviker från uppgifter som den uppgiftsskyldige lämnat på en deklarationsblankett som inte är undertecknad eller i en annan handling kan det bli aktuellt både med ett skönsskattetillägg och ett skattetillägg på grund av oriktig uppgift.

Hela skattebeslutet är ett beslut om skönsbeskattning när endast uppgifter har lämnats men ingen deklaration

När en uppgiftsskyldig inte har lämnat någon deklaration blir hela skattebeslutet ett beslut om skönsbeskattning. Detta innebär t.ex. att även om beskattningen sker helt i enlighet med en inlämnad deklarationsblankett som inte är behörigen undertecknad blir hela beslutet ett skönsbeskattningsbeslut i avsaknad av deklaration.

En förutsättning för att Skatteverket ska kunna fatta ett skönsbeskattningsbeslut i avsaknad av deklaration vid inkomstbeskattningen är att ett föreläggande att lämna deklaration har sänts ut till den uppgiftsskyldige.

Om skönsbeskattningen innefattar en rättelse av en oriktig uppgift

Trots att hela beslutet är ett skönsbeskattningsbeslut på grund av att en deklaration inte har lämnats kan skattetillägget delvis komma att beräknas enligt bestämmelserna om skattetillägg vid oriktig uppgift (49 kap. 15 § andra stycket SFL). Detta blir aktuellt om skönsbeskattningen innefattar en rättelse av en oriktig uppgift.

Uppgifterna måste komma från den uppgiftsskyldige

För att skattetillägget ska beräknas enligt bestämmelserna om skattetillägg vid oriktig uppgift måste någonting tyda på att den handling där den oriktiga uppgiften lämnats kommer från den uppgiftsskyldige (prop. 1977/78:136 s. 201). Det måste alltså saknas anledning att anta att uppgifterna kommer från någon annan person. Vad som mer konkret krävs i bevishänseende får avgöras från fall till fall. Erfarenhetsmässigt får det anses vara ytterst ovanligt att någon lämnar uppgifter för någon annan utan dennes vetskap och vilja.

Om det vid granskningen av uppgifterna kan slås fast att flertalet sakupplysningar om den uppgiftsskyldiges personliga och ekonomiska förhållanden är korrekta, talar detta givetvis starkt för att uppgifterna kommer från honom eller henne. Föregående års deklaration kan också utgöra en viktig upplysningskälla i frågan om vem som lämnat uppgifterna. Om den uppgiftsskyldige inte har tagit avstånd från uppgifterna sedan han eller hon har beretts tillfälle att yttra sig över dem, får denna omständighet anses styrka antagandet att de kommer från den uppgiftsskyldige. Skulle den uppgiftsskyldige påstå att uppgifterna lämnats utan hans eller hennes vetskap eller vilja får påståendets sannolikhet bedömas mot bakgrunden av de omständigheter som lämnats till stöd för detta.

Olika procentsatser för olika skatter

Skattetillägg ska tas ut med 40 procent på slutlig skatt och med 20 procent på annan skatt vid skönsbeskattning.

Vilket underlag ska skattetillägget beräknas på?

Skattetillägg ska inte tas ut på den del av skatten som bestäms enligt de uppgifter den uppgiftsskyldige lämnat till ledning för sin beskattning på annat sätt än muntligen (49 kap. 15 § första stycket 1 a SFL). Detta gäller dock inte uppgifter som kommer in efter att Skatteverket påbörjat en utredning.

Skattetillägg ska inte heller tas ut på den del av skatten som bestäms med ledning av normalt tillgängligt kontrollmaterial som varit tillgängligt för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret (49 kap. 15 § första stycket 1 b SFL).

Skattetillägg ska beräknas på den skatt som till följd av skönsbeskattningen inte ska tillgodoräknas den uppgiftsskyldige, (49 kap. 15 § första stycket 2 SFL).

Exempel: skattetillägg på tillgodoräknad skatt

En näringsidkare kommer in med en mervärdesskattedeklaration som inte är undertecknad och som endast innehåller ingående mervärdesskatt på 20 000 kr. Om Skatteverket beslutar att skönsmässigt bestämma skatt att betala till 30 000 kr ska skattetillägget beräknas på 50 000 kr (20 000 + 30 000).

Skattetillägg enligt olika bestämmelser

Eftersom skattetillägg kan komma att beräknas enligt olika bestämmelser är det viktigt att dela upp skönsbeskattningen på

  • rättelse av oriktig uppgift – d.v.s. när skönsbeskattningen innefattar rättelse av en oriktig uppgift.
  • ren skönsbeskattning – d.v.s. när skönsbeskattningen inte innefattar rättelse av oriktig uppgift

Skönsbeskattning som innefattar rättelse av oriktig uppgift

Av 49 kap. 15 § andra stycket SFL framgår att i den utsträckning en skönsbeskattning innefattar rättelse av en oriktig uppgift ska skattetillägg beräknas enligt 49 kap. 11–14 §§ SFL.

Vid rättelse av oriktig uppgift är huvudregeln att skattetillägg tas ut med 40  procent på slutlig skatt och med 20 procent på annan skatt (49 kap. 11 § SFL). Även andra procentsatser kan bli tillämpliga i motsats till vad som gäller vid en skönsbeskattning som inte innehåller en oriktig uppgift.

Skattetillägg tas ut med 10 procent på slutlig skatt och 5 procent på annan skatt om den oriktiga uppgiften visserligen framgår av normalt tillgängligt kontrollmaterial som varit tillgängligt för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret, men inte kan rättas med ledning av materialet (49 kap. 12 § SFL).

Skattetillägg tas ut med 10, 5 eller 2 procent vid periodiseringsfel bl.a. beroende på om det är fråga om slutlig skatt eller annan skatt och, vid annan skatt, redovisningsperiodens längd (49 kap. 13 § SFL).

Skattetillägget beräknas på en fjärdedel av underskottsminskningen, om rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört att ett underskott minskat i en näringsverksamhet eller tjänst som inte utnyttjats under beskattningsåret (49 kap. 14 § SFL).

Observera att om underskottet i stället minskar genom ett skönsbeskattningsbeslut som inte innefattar rättelse av en oriktig uppgift beräknas skattetillägg på en fjärdedel av minskningen enligt 49 kap. 16 § första stycket SFL.

”Ren” skönsbeskattning

Skönsbeskattning som inte innefattar någon rättelse av oriktig uppgift kallas för ”ren” skönsbeskattning. Vid den rena skönsbeskattningen tas skattetillägg ut med 40 procent på slutlig skatt och 20 procent på annan skatt (49 kap. 15 § första stycket SFL). Observera att inga andra procentsatser ska tillämpas på den rena skönsbeskattningen.

Skattetillägg ska även tas ut när ett underskott som fastställts vid ett tidigare beskattningsår minskar till följd av en skönsbeskattning på grund av utebliven inkomstdeklaration. Skattetillägget ska beräknas på en fjärdedel av den del av underskottet som utnyttjas (49 kap. 16 § andra stycket SFL).

Skattetillägg ska inte tas ut när skatten kan bestämmas med ledning av normalt tillgängligt kontrollmaterial. Materialet ska ha varit tillgängligt för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret (49 kap. 15 § första stycket 2 SFL).

Exempel: skönsbeskattning och rättelse med stöd av normalt tillgängligt kontrollmaterial

En uppgiftsskyldig har endast redovisat tjänsteinkomster i en deklarationsblankett som inte är undertecknad. Vid deklarationsgranskningen framgår att han eller hon inte tagit med en tjänsteinkomst på 35 000 kr. Den utelämnade tjänsteinkomsten framgår av en obligatorisk kontrolluppgift.

Eftersom den uppgiftsskyldige, trots ett föreläggande, inte kommit in med en undertecknad inkomstdeklaration skönsbeskattas hanhon. Skönsbeskattningen bestäms dels utifrån lämnade uppgifter, dels uppgifterna i kontrolluppgiften. Dessutom skönsbeskattas den uppgiftsskyldige för överskott av näringsverksamhet med 150 000 kr efter avdrag för avsättning till egenavgifter.

Skattetillägg ska inte tas ut på den skatt som tas ut enligt de uppgifter som den uppgiftsskyldige har lämnat. Skattetillägg ska inte heller tas ut på den skatt som tas ut på den oriktiga uppgiften, eftersom den kan rättas med ledning av normalt tillgängligt kontrollmaterial. Däremot ska skattetillägg tas ut med 40 procent av den skatt som tas ut på det skönsmässigt uppskattade överskottet av näringsverksamheten

Exempel: skönsbeskattning och underskott

En uppgiftsskyldig har redovisat underskott av näringsverksamhet med 100 000 kr i en deklarationsblankett som inte är undertecknad. Skatteverket bestämmer beskattningen skönsmässigt till 150 000 kr efter avdrag för egenavgifter. Skattetillägg tas ut med 40 procent dels på en fjärdedel av 100 000 kr (49 kap. 16 § första stycket SFL), dels på skatten på 150 000 kr (49 kap. 15 § SFL).

Exempel: skönsbeskattning och underskott föregående år

Ett aktiebolag har i en inte undertecknad deklarationsblankett redovisat ett överskott av näringsverksamhet med 50 000 kr utan att ta hänsyn till ett fastställt underskott om 75 000 kr från föregående år. Den skönsmässigt uppskattade höjningen uppgår till 225 000 kr.

Skatteverket rätträknar först deklarationen varvid ett underskott på 25 000 kr uppkommer. Skatteverket bestämmer därefter beskattningen skönsmässigt till 200 000 kr. Skattetillägg tas ut på skatten i intervallet -25 000 till +200 000 kr varav 25 000 kr avser minskning av underskott. Skattetillägg beräknas med 40 procent dels på en fjärdedel av 25 000 kr dels på den skatt som tas ut på 200 000 kr (49 kap. 16 § andra stycket SFL) .

Exempel: skönsbeskattning inget underskott föregående år

Om förutsättningarna varit desamma som i föregående exempel förutom att det inte fanns något underskott föregående år skulle Skatteverket ha bestämt skönsbeskattningen till 275 000 kr. Skattetillägg skulle då ha tagits ut på skatten i intervallet 50 000–275 000 kr.

Skattetillägg tas inte ut för obetydliga belopp

Skattetillägg får inte tas ut när den undandragna skatten avser ett obetydligt belopp (49 kap. 10 § första stycket 3 SFL).

Ska skattetillägget tas bort om en deklaration kommer in?

Skattetillägget på den rena skönsbeskattningen ska undanröjas om en deklaration kommer in till Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol inom vissa tidsfrister (49 kap. 7 § första stycket SFL). Skattetillägg som har tagits ut på grund av oriktig uppgift ska däremot inte undanröjas.

Om en deklaration kommer in efter de tidsfrister som innebär att skattetillägget ska undanröjas och deklarationen innebär att Skatteverket beslutar att sänka skatten ska skattetillägget räknas om utifrån den sänkta skatten.

Skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut

Vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut på grund av att någon inkomstdeklaration inte har lämnats finns särskilda bestämmelser.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Referenser inom skattetillägg