OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Den avlidnes arvingar kallas för dödsbodelägare. Dödsbodelägarkretsen kan i vissa fall ändras. Om någon ska ärva först efter en efterlevande make eller maka kallas han eller hon för efterarvinge. Även genom ett testamente kan en person bli efterarvinge.

Dödsbodelägare

En efterlevande make, maka eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Om bodelningen har gjorts efter arvlåtarens död eller om någon bodelning inte ska göras är den efterlevande maken, makan eller sambon dödsbodelägare endast om han eller hon är legal arvinge eller universell testamentstagare.

Om ett mål om äktenskapsskillnad pågår är den efterlevande maken eller makan delägare i boet.

I vissa fall kan en frånskild make eller maka eller sambo vara delägare i boet om någon bodelning inte har skett.

En legatarie är inte dödsbodelägare.

Förändringar i dödsbodelägarkretsen

Vilka som är dödsbodelägare, d.v.s. ingår i dödsbodelägarkretsen, kan förändras efter dödsfallet och påverka vilka som ska kallas till förrättningen.

Efterarvinge

Ett arv som tillfaller en arvinge enligt lag eller genom testamente kan under vissa förutsättningar omfattas av en rätt till efterarv.

Om någon ska ärva först efter en efterlevande makes eller makas död är han eller hon efterarvinge i den först avlidne makens dödsbo. Den som enligt ett testamente får en rätt till efterarv är efterarvinge i testators dödsbo (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Ärvdabalk (1958:637) [1]

Referenser inom bouppteckning