OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Till en bouppteckningsförrättning ska arvsberättigade släktingar, testamentstagare och efterarvingar kallas. Även en make eller maka och sambo ska kallas till förrättningen. Efteråt ska det framgå av bouppteckningen vilka som varit närvarande.

Innehållsförteckning

Vad är en förrättning?

En förrättning är ett sammanträde där man bl.a. går igenom den avlidnes, och i förekommande fall den efterlevande makens eller makans, tillgångar och skulder.

Rätt datum vid flera förrättningsdagar

Om man har haft flera förrättningsdagar anser Skatteverket att det är den sista förrättningsdagen som ska antecknas i bouppteckningen. Det är den förrättningen som alla ska ha kallats till eller varit närvarande vid (Skatteverkets ställningstagande Kallelser till och godkännande av bouppteckning).

Vilka ska vara kallade till en förrättning?

Följande personer ska kallas till bouppteckningsförrättningen (20 kap. 2 § första stycket ÄB):

  • efterlevande make, maka eller efterlevande sambo, även om maken, makan eller sambon inte är dödsbodelägare
  • dödsbodelägare
  • efterarvingar (både legala och testamentariska).

I vissa fall ska en frånskild make, maka eller tidigare sambo kallas till förrättningen. Om ett mål om äktenskapsskillnad pågår ska efterlevande make eller maka alltid kallas till förrättningen.

Om den avlidne var skild

Om den avlidne var skild är den efterlevande frånskilda maken eller makan som huvudregel inte dödsbodelägare. Men om en bodelning ska göras med anledning av äktenskapsskillnaden kan den frånskilda maken eller makan ha del i den avlidnes dödsbo.

Skatteverkets uppfattning är att rättsläget i den situationen är oklart, men att den frånskilda maken eller makan borde ha rätt att ta del av förvaltningen av dödsboet på samma sätt som en efterlevande make eller maka (18 kap. 1§ ÄB). Den frånskilda maken eller makan ska alltså betraktas som dödsbodelägare och därmed kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen (Walin del II sid 20, fjärde upplagan och Walin & Lind, Ärvdabalken Del II [1 februari 2015, Zeteo], kommentaren till 18 kap. 1 § ÄB) samt lagrådets yttrande i prop. 1986/87:1, s. 352–353).

Om ett mål om äktenskapsskillnad pågår vid dödsfallet

Makar ärver inte varandra om det pågår ett mål om äktenskapsskillnad vid dödsfallet, eftersom bestämmelserna om en makes eller makas arvsrätt inte gäller då (3 kap. 10 § ÄB). Däremot gäller bestämmelserna om makar i 20 kap. ÄB, eftersom makarna räknas som gifta under tiden som målet pågår. Den efterlevande maken eller makan ska alltså kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen.

Om en bodelning ska göras är den efterlevande maken eller makan dödsbodelägare.

Om någon av makarna dör medan ett mål om äktenskapsskillnad pågår, räknas äktenskapet som upplöst genom dödsfall, inte genom äktenskapsskillnad (Tottie & Teleman, Äktenskapsbalken [15 februari 2015, Zeteo] kommentar till 5 kap. 6 § ÄktB).

När ett mål om äktenskapsskillnad ska anses pågå framgår av 9 kap. 12 § ÄktB.

Upplöst samboförhållande

En efterlevande sambo kan vara dödsbodelägare genom sin rätt till bodelning.

Om samboförhållandet var upplöst vid dödsfallet och om en bodelning därför ska göras, kan den tidigare sambon ha del i den avlidnes dödsbo. Skatteverkets uppfattning är att rättsläget i den situationen är oklart, men att den tidigare sambon borde ha rätt att ta del av förvaltningen av dödsboet på samma sätt som en efterlevande sambo. Om en bodelning ska göras, och om någon bodelning med anledning av att samboförhållandet upplösts inte har gjorts före förrättningen, ska alltså den tidigare sambon betraktas som dödsbodelägare och därför kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen (Walin & Lind, Ärvdabalken Del II, [1 februari 2015, Zeteo] kommentaren till 18 kap. 1 § ÄB) samt lagrådets yttrande i prop. 1986/87:1, s. 352–353).

Oklar dödsbodelägarkrets

Om det vid tiden för kallelsen eller förrättningen är oklart vem som är dödsbodelägare kan samtliga eventuella dödsbodelägare (hela dödsbodelägarkretsen) kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen (KRSU 2004-12-06, mål nr 2701-03).

Förändringar i dödsbodelägarkretsen

Dödsbodelägarkretsen kan ändras beroende på olika rättshandlingar. En förändring ska i vissa fall framgå av bouppteckningen.

Förändring före förrättningen

En förändring i dödsbodelägarkretsen mellan dödsfallet och bouppteckningsförrättningen påverkar vem som ska kallas till förrättningen.

Den som är dödsbodelägare vid dagen för förrättningen ska ha varit kallad till förrättningen. Om en arvinge t.ex. avstår hela sitt arv före förrättningen, så är han eller hon inte dödsbodelägare vid förrättningen och behöver alltså inte kallas. Om en arvinge i stället avstår endast en del av sitt arv blir både arvingen och den som avståendet gjorts till dödsbodelägare, och båda ska kallas till förrättningen.

Om en ny dödsbodelägare tillkommit efter det att en kallelse till bouppteckningsförrättningen har skickats ut, ska en särskild kallelse skickas till den nya dödsbodelägaren. Även om någon kallelse inte har skickats ut kan bouppteckningen registreras, om den nya dödsbodelägaren varit närvarande vid förrättningen.

Förändring under förrättningen

Om en förändring i dödsbodelägarkretsen skett under själva förrättningen, och någon som tillkommit som dödsbodelägare inte varit kallad eller närvarande, ska en ny förrättning hållas.

Förändring efter förrättningen

En förändring efter förrättningen påverkar inte vem som skulle ha kallats till förrättningen.

Kallelsetid

Kallelsen ska göras i god tid före förrättningen (20 kap. 2 § första stycket ÄB). Vad som är god tid får bedömas från fall till fall. Skulle tiden vara för kort kan detta utgöra ett hinder mot att registrera bouppteckningen.

Bevis om kallelse

Om någon som ska vara kallad inte har varit närvarande vid förrättningen ska ett bevis om kallelse bifogas bouppteckningen (20 kap. 3 § andra stycket ÄB). Som bevis godtas en bekräftelse av att personen har blivit kallad (underskriven av den kallade) eller ett kvitto på att ett rekommenderat brev sänts till den som kallats. Det krävs inte att den som har kallats har tagit del av det rekommenderade brevet, utan det är tillräckligt att det har skickats (RÅ 2007 ref. 63).

E-post ersätter inte kvitto eller bekräftelse

En kallelse per e-post kan inte ersätta ett kvitto på ett rekommenderat brev. En bekräftelse per e-post av att kallelsen mottagits kan heller inte ersätta en underskriven bekräftelse.

Bouppteckningen kan inte godkännas i efterhand

Om någon inte har blivit kallad och inte heller har varit närvarande vid förrättningen kan detta fel inte rättas till genom att vederbörande godkänner bouppteckningen i efterhand (Skatteverkets ställningstagande Kallelser till och godkännande av bouppteckning).

Omyndig dödsbodelägare eller efterarvinge

Om en dödsbodelägare är omyndig ska han eller hon företrädas av sin förmyndare, och det är alltså förmyndaren som ska kallas till förrättningen.

Föräldrar med gemensam vårdnad om ett barn

Om båda föräldrarna har vårdnaden om ett barn är båda föräldrarna förmyndare (10 kap. 2 § FB). Om båda föräldrarna är förmyndare utövas förmyndarskapet av dem gemensamt och båda ska därför kallas till förrättningen.

Förälder med ensam vårdnad om ett barn

Om endast en av föräldrarna har vårdnaden om ett barn är han eller hon ensam förmyndare (10 kap. 2 § FB).

Förordnad vårdnadshavare till ett barn

Om ingen av föräldrarna har vårdnaden om barnet är de inte heller förmyndare. Den som har förordnats till vårdnadshavare är då också förmyndare (10 kap. 3 § första stycket FB).

Förmyndaren får inte avstå från arv eller godkänna testamente

En förmyndare får inte avstå från ett arv eller testamente för barnets räkning (15 kap. 6 § första stycket FB). Förmyndaren får inte heller godkänna ett testamente för barnets räkning (RH 2005:41).

Avstå från arv enligt 3:9 ÄB

Om en förmyndare vill göra ett avstående, för barnets räkning, till en efterlevande make enligt 3 kap. 9 § ÄB, kan det ske efter överförmyndarens samtycke (15 kap. 6 § andra stycket FB).

Om förmyndaren är delägare i samma dödsbo som barnet

Om en förmyndare eller en förmyndares make, maka eller sambo är delägare i samma dödsbo som barnet, får förmyndaren inte företräda barnet under boutredningen (11 kap. 2 § första stycket FB). Det innebär att förmyndaren inte kan företräda barnet vid bouppteckningsförrättningen. Anledningen till det är att förmyndaren och barnet i detta fall kan ha motstående intressen. Barnet ska i stället representeras av en god man.

Bestämmelserna i 11 kap. 2 § första stycket FB reglerar inte en situation där barnets båda föräldrar är förmyndare, men varken är gifta eller sambo med varandra. Om ett barn i en sådan situation är delägare i samma dödsbo som en av föräldrarna, kan den andra föräldern ensam företräda barnet vid förrättningen.

En god man ska ha varit förordnad innan bouppteckningsförrättningen

Om en god man behövs ska han eller hon ha varit förordnad innan bouppteckningsförrättningen, och ha varit kallad till eller närvarande vid förrättningen i egenskap av god man för barnet, för att bouppteckningen ska kunna registreras.

Om förmyndaren eller barnet är efterarvinge

Om förmyndaren och barnet båda är efterarvingar, eller om en av dem är efterarvinge och den andre är dödsbodelägare, kan förmyndaren företräda barnet.

Förordna en god man eller förvaltare

En god man kan förordnas när en person (huvudmannen) behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person (11 kap. 4 § första stycket FB).

Huvudmannen har kvar sin rättsliga handlingsförmåga även avseende det som godmanskapet omfattar.

En förvaltare kan förordnas när en person (huvudmannen) är ur stånd att vårda sig eller sin egendom (11 kap. 7 § första stycket FB). En förvaltare företräder huvudmannen i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget (11 kap. 9 § första stycket FB). Huvudmannen är således fråntagen sin rättsliga handlingsförmåga i dessa hänseenden.

Vem kallas till förrättningen när en person har en god man?

När en person har en god man eller förvaltare är det den gode mannen eller förvaltaren som ska kallas till förrättningen. Om en god man är utsedd bör huvudmannen underrättas om kallelsen (Walin Lind, Ärvdabalken, Del II [1 februari 2015, Zeteo], kommentaren till 20 kap. 2 § ÄB).

Den gode mannen eller förvaltaren får inte avstå från arv eller godkänna testamente

En god man eller förvaltare får inte avstå från ett arv eller testa-mente för huvudmannens räkning (15 kap. 6 § första stycket FB). Den gode mannen eller förvaltaren får inte heller godkänna ett testamente för huvudmannens räkning (RH 2005:41).

Avstå från arv enligt 3:9 ÄB

Om en god man eller förvaltare vill göra ett avstående för sin huvudmans räkning till den efterlevande maken eller makan enligt 3 kap. 9 § ÄB kan detta ske efter överförmyndarens samtycke (15 kap. 6 § andra stycket FB).

Om en god man eller förvaltare har del i samma dödsbo

Om en god man eller förvaltare har del i samma dödsbo som sin huvudman, kan den gode mannen eller förvaltaren inte företräda huvudmannen vid bouppteckningsförrättningen. Detsamma gäller om en god mans eller förvaltares make, maka eller sambo, eller någon som den gode mannen eller förvaltaren företräder, har del i samma dödsbo som huvudmannen (12 kap. 8 § andra stycket FB). En tillfällig god man ska då utses för att företräda huvudmannen vid förrättningen (11 kap. 2 § andra stycket FB).

En tillfällig god man ska ha varit förordnad före bouppteckningsförrättningen

När en tillfällig god man behövs ska han eller hon ha varit förordnad innan bouppteckningsförrättningen och varit kallad till eller närvarande vid förrättningen i egenskap av god man för huvudmannen för att bouppteckningen ska kunna registreras.

Om den gode mannen, förvaltaren eller huvudmannen är efterarvinge

Om en god man eller förvaltare och huvudmannen båda är efterarvingar, eller om en av dem är efterarvinge och den andre är dödsbodelägare, kan den gode mannen eller förvaltaren företräda huvudmannen.

Arvinge på okänd ort eller okänd arvinge

En god man ska förordnas i följande fall (11 kap. 3 § första stycket 1−4 FB):

om en till namnet känd arvinge vistas på okänd eller avlägsen ort

om det är ovisst om den döde har efterlämnat någon arvinge som har rätt till arv före Allmänna arvsfonden, eller före eller tillsammans med en känd arvinge

om det är känt att det finns en arvinge, men både namn och vistelseort är okända

om en testamentstagare vistas på okänd eller avlägsen ort, eller är okänd till namnet

Om det i annat fall behövs för att bevaka den frånvarandes rätt.

Om den okända personen eller den person som finns på okänd ort är efterarvinge

Om den okända personen eller den person som finns på okänd ort är efterarvinge ska någon god man inte utses. En sådan efterarvinge kommer därför inte att kunna kallas till förrättningen men han eller hon ska ändå antecknas i bouppteckningen.

Juridisk person kan vara dödsbodelägare eller efterarvinge

En juridisk person, t.ex. en välgörenhetsorganisation eller ett trossamfund, kan vara dödsbodelägare eller efterarvinge genom ett förordnande i ett testamente. Den juridiska personen ska då kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen. Vem som är behörig att företräda den juridiska personen framgår normalt av stadgar, styrelseprotokoll eller liknande handlingar.

Blivande ägare enligt ett testamente

Om det enligt ett testamente beror på en framtida händelse vem som ska ärva den avlidne, ska en god man förordnas om det krävs för att bevaka den blivande ägarens rätt, eller för att förvalta egendomen för den blivande ägarens räkning. Detsamma gäller om egendomen först senare ska tillfalla någon med äganderätt (11 kap. 3 § 5 FB).

När ska Allmänna arvsfonden kallas till förrättningen?

Om den avlidne inte var gift och saknar släktarvingar är Allmänna arvsfonden legal arvinge och dödsbodelägare i den avlidnes dödsbo (5 kap. 1 § ÄB). Allmänna arvsfonden ska då kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen.

En god man kan förordnas att företräda Allmänna arvsfonden. Om en god man förordnats ska han eller hon kallas till förrättningen, i annat fall ska Kammarkollegiet kallas.

Närvarande vid förrättningen

Det ska framgå av bouppteckningen vilka som var närvarande vid förrättningen (20 kap. 3 § andra stycket ÄB). För dem som varit närvarande krävs inget bevis på att någon kallelse till bouppteckningen har skett.

Närvarande genom ombud

Om någon har varit närvarande genom ombud ska en fullmakt som styrker ombudets behörighet bifogas bouppteckningen.

Närvarande genom god man och förvaltare

Om någon varit närvarande genom god man eller förvaltare ska en handling som styrker hans eller hennes behörighet bifogas bouppteckningen.

Om en juridisk person har varit närvarande

Om en juridisk person har varit närvarande ska stadgar, styrelse-protokoll eller en liknande handling som styrker den närvarande företrädarens behörighet bifogas bouppteckningen.

Närvaro behöver inte bekräftas med underskrift

Det finns inget krav på att de som varit närvarande vid förrättningen ska bekräfta sin närvaro genom att skriva under bouppteckningen.

Referenser på sidan

Dom från underinstans

  • KRSU 204-12-04, mål nr 2701-03 [1]
  • RH 2005:41 [1]

Högsta förvaltningsdomstolen

  • RÅ 2007 ref. 63 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1986/87:1 om äktenskapsbalk m.m. [1]

Ställningstaganden

  • Kallelser till och godkännande av bouppteckning [1]
  • Kallelser till och godkännande av