OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Den avlidnes tillgångar och skulder ska antecknas i bouppteckningen. Om den avlidne var gift ska även den efterlevande makans eller makens tillgångar och skulder antecknas. Den avlidnes och den efterlevande makans eller makens försäkringar ska antecknas i bouppteckningen, ibland som tillgångar och ibland som upplysningar.

Den avlidnes tillgångar

Den avlidnes tillgångar på dödsdagen ska antecknas i bouppteckningen (20 kap. 4 § första stycket ÄB).

Den efterlevande makans eller makens tillgångar

Om den avlidne var gift ska båda makarnas tillgångar antecknas och värderas var för sig (20 kap. 4 § andra stycket ÄB och KRNJ 2009-10-01, mål nr 1491-09). Det är den efterlevande makans eller makens tillgångar på den avlidnes dödsdag som ska antecknas.

Om det finns enskild egendom m.m.

Om den avlidne eller den efterlevande makan eller maken hade enskild egendom ska den antecknas för sig i bouppteckningen. Det ska framgå att egendomen är enskild och på vilken grund (20 kap. 4 § andra stycket ÄB). Om det finns ett äktenskapsförord ska det alltid bifogas bouppteckningen. Om egendomen är enskild på någon annan grund än ett äktenskapsförord, bör den handlingen skickas in till Skatteverket tillsammans med bouppteckningen, men det är inget krav.

Om det finns en sådan rättighet som enligt 10 kap. 3 § ÄktB ska vara undantagen från bodelning ska detta antecknas i bouppteckningen (20 kap. 4 § andra stycket ÄB).

Om den avlidne inte har några andra arvingar än den efterlevande

Om den avlidne inte har några andra arvingar än den efterlevande makan eller maken behöver man inte särskilt anteckna vilka av tillgångarna som är gifträttsgods, enskild egendom respektive rättighet enligt 10 kap. 3 § ÄktB. Det räcker att respektive makes tillgångar antecknas var för sig utan uppdelning. Skälet till det är att den efterlevande makan eller maken ärver all den avlidnes egendom med full äganderätt (20 kap. 4 § andra stycket ÄB och prop. 1986/87:1 s. 247).

Den efterlevande sambons tillgångar

Om den efterlevande sambon begär bodelning ska hans eller hennes tillgångar som ska ingå i bodelningen antecknas i bouppteckningen. Dessa tillgångar kallas samboegendom.

Om sambon begär skuldtäckning ur den avlidnes egendom ska alla sambons tillgångar antecknas (20 kap. 4 § tredje stycket ÄB).

Värdering och anteckning av vissa tillgångar

Det värde som ska användas är tillgångarnas marknadsvärde på dödsdagen (20 kap. 4 § första stycket ÄB). Skatteverket anser ändå att vissa tillgångar får tas upp till ett annat värde.

Fast egendom

Fast egendom ska tas upp till marknadsvärdet. Som ett alternativ kan man använda taxeringsvärdet året före dödsfallet. Om taxeringsvärdet har använts ska detta framgå av bouppteckningen.

Fast egendom bör antecknas med fastighetens officiella fastighetsbeteckning, inklusive kommunens namn, t.ex. Kalmar Björnen 2:3. Det finns inget krav på att fastigheten ska antecknas på det sättet i bouppteckningen. Men för att dödsboet eller någon annan ska kunna få lagfart krävs att den officiella fastighetsbeteckningen inklusive kommunens namn antecknas i bouppteckningen.

Byggnad på mark med tomträtt

En byggnad på mark med tomträtt ska tas upp till marknadsvärdet. Som ett alternativ kan man använda det taxerade byggnadsvärdet året före dödsfallet. Om man använt det taxerade byggnadsvärdet ska detta framgå av bouppteckningen.

En tomträtt bör antecknas med fastighetens officiella fastighetsbeteckning, inklusive kommunens namn, t.ex. Härnösand Äpplet 1:3. Det finns inget krav på att tomträtten ska antecknas på det sättet i bouppteckningen. Men för att tomträtten ska kunna skrivas in i fastighetsregistret krävs att man antecknar den officiella fastighetsbeteckningen, inklusive kommunens namn, samt att det är en tomträtt i bouppteckningen.

Byggnad på ofri grund

En byggnad på ofri grund ska tas upp till marknadsvärdet. Som ett alternativ kan man använda det taxerade byggnadsvärdet året före dödsfallet. Om det taxerade byggnadsvärdet har använts ska detta framgå av bouppteckningen.

Bostadsrätt

En bostadsrätt ska tas upp till marknadsvärdet.

Värdepapper

Aktier och andra värdepapper ska tas upp till marknadsvärdet.

Utländsk valuta

Utländsk valuta ska tas upp till värdet enligt växelkursen på dödsdagen.

Den avlidnes del i ett oskiftat dödsbo

Om den avlidne hade en del i ett oskiftat dödsbo är det en tillgång som ska redovisas i bouppteckningen.

Näringsverksamhet

En näringsverksamhet ska tas upp till marknadsvärdet. Som ett alternativ till marknadsvärdet kan man använda substansvärdet. Om substansvärdet har använts ska detta framgå av bouppteckningen.

Den avlidnes försäkringar

Den avlidnes försäkringar som faller ut med anledning av dödsfallet kan ibland vara en tillgång som ska antecknas i bouppteckningen. I vissa fall ska ett utfallande försäkringsbelopp bara antecknas som en upplysning.

Försäkringar med förmånstagare

Om den avlidne hade en livförsäkring med förmånstagare ska försäkringens värde inte ingå i den avlidnes kvarlåtenskap och därför inte tas upp bland den avlidnes tillgångar. Däremot ska man anteckna försäkringen och vem som är förmånstagare i bouppteckningen (20 kap. 5 § andra stycket ÄB och 14 kap. 7 § första stycket FAL). Även värdet bör antecknas.

IPS med förmånstagare

Tillgångar på ett individuellt pensionssparkonto (IPS) med förmånstagare ska antecknas i bouppteckningen (20 kap. 5 § andra stycket ÄB).

Försäkring med dödsboet som förmånstagare

Om dödsboet är förmånstagare i en försäkring ska försäkrings-beloppet ingå i kvarlåtenskapen och försäkringsbeloppet ska tas upp bland den avlidnes tillgångar (RÅ 2004 ref. 12).

Försäkringar utan förmånstagare

Om den avlidne hade en försäkring utan förmånstagare ingår värdet i kvarlåtenskapen och försäkringsbeloppet ska tas upp bland den avlidnes tillgångar. Även en försäkring utan förmånstagare som avser begravningshjälp ska ingå i den avlidnes kvarlåtenskap och tas upp som en tillgång (NJA 2001 s. 401).

Försäkringar kan påverka ett efterarv

I och med att en förmånstagare satts in betalas kapitalet ut till förmånstagaren och inte till dödsboet. Skälet till att en försäkring med förmånstagare ändå ska antecknas i bouppteckningen är att den kan påverka beräkningen av ett eventuellt efterarv.

Om en förmånstagare har avlidit före den försäkrade

Om en förmånstagare har avlidit före den försäkrade tillfaller försäkringsbeloppet förmånstagarens avkomlingar, d.v.s. barn, barnbarn o.s.v., om de haft rätt att träda i förmånstagarens ställe i fråga om arv efter försäkringstagaren eller den försäkrade (14 kap. 5 § tredje stycket FAL). Om en sådan avkomling saknas tillfaller hela försäkringen andra förmånstagare, om sådana finns.

Den efterlevande makens försäkringar

En efterlevande makes försäkring som har ett ekonomiskt värde ska värderas och antecknas i bouppteckningen som hans eller hennes tillgång, oavsett om ett förmånstagarförordnande har gjorts eller inte.

Rena riskförsäkringar, t.ex. tjänstegrupplivförsäkringar, saknar ekonomiskt värde och behöver därför inte antecknas i bouppteckningen.

Den avlidnes skulder

De skulder som den avlidne hade på dödsdagen ska antecknas i bouppteckningen. Det är skuldernas belopp på dödsdagen som ska användas (20 kap. 4 § första stycket ÄB).

Kostnader för begravning och bouppteckning

Kostnaderna för begravningen och bouppteckningen får också tas upp i bouppteckningen som den avlidnes skulder. De skulderna fanns ju inte på dödsdagen, men man har ansett att de är så nära förknippade med dödsfallet att de ändå får tas upp (Skatteverkets ställningstagande Värdering av tillgångar m.m. i en bouppteckning avseende dödsfall efter 31 december 2004). Kostnaderna för gravsten och sorgkläder till make och barn som var beroende av den avlidne för sin försörjning räknas också in i kostnaderna för begravningen och får alltså tas upp i bouppteckningen som den avlidnes skulder. Skatteverket anser däremot att kostnader för framtida gravskötsel inte får tas upp i bouppteckningen.

Den efterlevande makens skulder

Om den avlidne var gift ska den efterlevande makans eller makens skulder antecknas i bouppteckningen. Den avlidnes skulder och den efterlevandes skulder ska antecknas var för sig. Det är skuldernas belopp på den avlidnes dödsdag som ska användas (20 kap. 4 § första och andra stycket ÄB).

Ibland behöver man inte dela upp makarnas egendom i giftorättsgods och enskild egendom, se Om den avlidne inte har några andra arvingar än den efterlevande. Det gäller även skulderna.

Den efterlevande sambons skulder

Om den efterlevande sambon begär bodelning ska hans eller hennes skulder som ska ingå i bodelningen antecknas i bouppteckningen. Det handlar alltså om de skulder som är att hänföra till samboegendomen. Beloppet som ska användas är skuldernas belopp på den avlidnes dödsdag.

Om sambon begär skuldtäckning ur den avlidnes egendom ska alla sambons skulder antecknas (20 kap. 4 § tredje stycket ÄB).

Vem ansvarar för värderingen och att allt är riktigt antecknat?

Det är förrättningsmännen som gör en uppskattning av tillgångarnas marknadsvärde och intygar att tillgångarna värderats efter bästa förstånd och är riktigt antecknade i bouppteckningen.

Det är även förrättningsmännen som intygar att skulderna är riktigt antecknade i bouppteckningen.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNJ 2009-10-01, mål nr 1491-09 [1]
  • NJA 2001 s. 401 [1]
  • RÅ 2004 ref. 12 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1986/87:1 om äktenskapsbalk m.m. [1]

Ställningstaganden

  • Framtida gravskötsel [1]
  • Värdering av tillgångar m.m. i en bouppteckning avseende dödsfall efter den 31 december 2004 [1] [2]

Referenser inom bouppteckning