OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

En efterarvsrätt kan följa både av lag och av ett testamente. Vem eller vilka som är efterarvingar enligt lag bestäms slutligen vid den efterlevande makans eller makens död och vid efterarv enligt testamente, vid den förste testamentstagarens död.

Efterarv enligt lag

Om den avlidne var gift kan den efterlevande makan eller makens arv omfattas av en efterarvsrätt. Det innebär att den efterlevande makan eller maken ärver vid dödsfallet och att den avlidnes andra arvingar får vänta på sitt arv till dess att den efterlevande makan eller maken också avlidit (3 kap. 1 § första stycket och 2 § första stycket ÄB).

Vilka arvingar har rätt till efterarv?

De arvingar som har rätt till efterarv enligt lag är

  • makarnas gemensamma bröstarvingar (första arvsklassen)
  • arvlåtarens föräldrar, syskon och deras avkomlingar (andra arvsklassen).

Arvlåtarens far- och morföräldrar och deras barn (tredje arvsklassen) har inte rätt till efterarv enligt lag.

Ett särkullbarn kan i vissa fall ha rätt till efterarv om han eller hon avstår sitt arv till den efterlevande makan eller maken, eller om basbeloppsregeln är aktuell.

Rätten till efterarv följer samma modell som gäller för arv i all­män­het: om det saknas gemensamma bröstarvingar ärver arvlåtarens föräldrar, syskon och deras avkomlingar.

När bestäms rätten till efterarv?

Vem som verkligen har rätt till efterarv bestäms slutligen vid den efterlevande makans eller makens död (1 kap. 1 § ÄB).

Den som har rätt till efterarv är den som enligt arvsordningen är närmast till arv efter den först avlidna makan eller maken, vid tidpunkten för den efterlevande makans eller makens död. Information om arvsordningen hittar du under Vilka ärver enligt lag.

För att ärva måste efterarvingen alltså antingen ha överlevt den efterlevande makan eller maken, eller vid den efterlevande makans eller makens död ha varit avlad och sedan fötts vid liv.

Hur påverkas en bouppteckning?

Den som har rätt till efterarv är efterarvinge i den först avlidne makans eller makens dödsbo och dödsbodelägare i den sist avlidne makans eller makens dödsbo. Arvingen ska alltså kallas till båda förrättningarna och antecknas i båda bouppteckningarna.

Efterarv enligt testamente

Rätten till efterarv kan också följa av ett testamente. Testator kan i ett testamente bestämma vem eller vilka som ska ha rätt till efterarv.

När bestäms rätten till efterarv?

Vem som verkligen har rätt till efterarv enligt ett testamente bestäms slutligen vid den förste testamentstagarens död.

Ett testamente till förmån för någon som inte är född vid testators död är utan verkan. Däremot är testamentet verksamt om en testamentstagare är avlad vid testatorns död och sedan föds med liv (9 kap. 2 § första stycket ÄB).

Hur påverkas en bouppteckning?

Ett testa­mentariskt efterarv behandlas i boupptecknings­sammanhang på samma sätt som ett efterarv enligt lag.

Den som har rätt till efterarv är efterarvinge i testators dödsbo och dödsbodelägare i den förste testamentstagarens dödsbo. Den andre testamentstagaren ska alltså kallas till båda förrättningarna och antecknas i båda bouppteckningarna.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Referenser inom bouppteckning