OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Sambolagen gäller endast sambors gemensamma bostad och bohag.

Samboegendom – sambors gemensamma bostad och bohag

Det är endast sambors gemensamma bostad och bohag som omfattas av sambolagen (2003:376). Lagen innehåller definitioner av vad som är ett samboförhållande (1 § sambolagen) och när ett samboförhållande ska anses ha upphört (2 § sambolagen).

Samboegendom är sambors gemensamma bohag om egendomen har förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Om bostaden eller bohaget inte har förvärvats för gemensam användning ingår egendomen inte i samboegendomen.

Om en bodelning enligt sambolagen ska ske, ingår endast samboegendom i bodelningen.

Exempel: egendom som inte är samboegendom

En bostadsrätt som båda samborna bor i, men som den ena av dem ägde redan innan samboförhållandet uppstod är inte samboegendom.

Samboavtal om bodelningen

Sambor, eller blivande sambor, kan avtala om att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen (9 § första stycket sambolagen). Avtalet ska vara skriftligt och undertecknat av båda samborna. Ett samboavtal kan inte lämnas till någon myndighet för registrering. Om avtalet innebär att bodelning inte ska ske, kan den efterlevande sambon inte begära bodelning vid dödsfallet.

Begära bodelning

När en sambo avlider ska en bodelning göras om den efterlevande sambon begär det, förutsatt att sambolagen inte avtalats bort (8 § första stycket sambolagen). En begäran om bodelning ska framställas senast vid bouppteckningsförrättningen (8 § andra stycket sambolagen). Det innebär att en efterlevande sambo som har rätt till bodelning i vart fall fram till bouppteckningsförrättningen anses vara dödsbodelägare. Om sambon begär bodelning är han eller hon dödsbodelägare även fortsättningsvis. Om den efterlevande sambon har begärt bodelning ska hans eller hennes samboegendom antecknas i bouppteckningen (20 kap. 4 § tredje stycket ÄB).

Det är endast den efterlevande sambon som kan begära bodelning. Den avlidnes arvingar kan inte begära bodelning (18 första stycket sambolagen).

Förverkad rätt att begära bodelning

Om den ena sambon genom brott uppsåtligen orsakat den andra sambons död, har den efterlevande sambon förverkat sin rätt att begära bodelning (18 § tredje stycket sambolagen).

Lilla basbeloppsregeln – en bodelningsregel

Den s.k. lilla basbeloppsregeln finns i 18 § andra stycket sambolagen. Regeln gäller endast vid en sambos död. Den innebär att den efterlevande sambon ska få så mycket av samboegendomen att det motsvarar två prisbasbelopp. Man tar inte hänsyn till sambons övriga egendom.

Lilla basbeloppsregeln gäller endast till förmån för den efterlevande sambon. Regeln är tvingande och behöver inte åberopas av den efterlevande sambon för att tillämpas. Däremot krävs det att en bodelning ska göras, vilket innebär att den efterlevande sambon måste begära bodelning.

Lilla basbeloppsregeln är inte tillämplig om en av samborna avlider efter det att samboförhållandet upphört, men innan bodelningen ägt rum.

Lilla basbeloppsregeln är en bodelningsregel. Det innebär att den efterlevande sambon får egendomen med full äganderätt.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Referenser inom bouppteckning