OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Skattetillägget ska normalt beräknas på ett underlag som motsvarar den ytterligare skatt eller avgift som Skatteverket tar ut med anledning av den oriktiga uppgiften. Beräkning av skattetillägg kan inte göras för alla skatter och avgifter.

När kan skattetillägg vid oriktig uppgift tas ut?

För att Skatteverket ska kunna ta ut skattetillägg på grund av oriktig uppgift förutsätts som huvudregel att den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, skulle ha lett till lägre skatt eller att skatt felaktigt skulle ha tillgodoräknats den uppgiftsskyldige (49 kap. 11 § SFL).

Läs mer om vilka uppgiftslämnanden som kan leda till skattetillägg.

Direkt samband måste finnas mellan den oriktiga uppgiften och skatteuttaget

För att skattetillägg ska kunna tas ut måste det alltså finnas ett direkt samband mellan den oriktiga uppgiften och skatteuttaget. Detta innebär att det bara blir aktuellt att ta ut ett skattetillägg om den oriktiga uppgiften har eller hade kunnat ha en direkt påverkan på skatteuttaget: skatten har blivit för låg eller också har skatten som den uppgiftsskyldige ska få tillbaka blivit för hög.

Om den oriktiga uppgiften inte har någon inverkan på skatteuttaget det aktuella beskattningsåret eller den aktuella redovisningsperioden, kan Skatteverket inte ta ut något skattetillägg.

Uppgiftslämnanden som inte kan leda till skattetillägg

Vissa oriktiga uppgifter som lämnas leder, på grund av kravet på direkt samband, till att Skatteverket inte tar ut något skattetillägg. I följande typer av uppgiftslämnande leder den oriktiga uppgiften inte till något skattetillägg:

  • anmälan om registrering
  • skalbolagsdeklaration
  • preliminär inkomstdeklaration
  • ansökan om godkännande för F-skatt
  • periodisk sammanställning.

Lär mer om uppgiftslämnanden som inte kan leda till skattetillägg.

På vilket underlag ska skattetillägget beräknas?

När det gäller slutlig skatt beräknas skattetillägget normalt sett på skatten på den inkomst som inte redovisats, eller på det avdrag som inte medgivits, d.v.s. på beskattningshöjningen.

Vid annan skatt, t.ex. mervärdeskatt eller arbetsgivaravgifter, beräknas skattetillägget normalt på den skatt eller avgift som inte redovisats eller som redovisats med för högt belopp, d.v.s. på höjningar av skatt att betala eller på minskning av skatt att få tillbaka, 49 kap 11 § SFL.

Skattetillägget beräknas efter en viss procentsats av sådana skatter eller avgifter.

Innan skattetillägget beräknas ska deklarationen rätträknas

Innan man beräknar det skattetilläggsgrundande beloppet ska deklarationen i vissa fall rätträknas ( 49 kap. 20 § SFL).

Vad kan den undandragna skatten bestå av?

I vissa situationer ska skattetillägget beräknas på ett annat underlag än på beskattningshöjningen. Nedan exemplifieras vad detta underlag kan bestå av.

Underskott i kapital

En uppgiftsskyldig har lämnat en oriktig uppgift genom att inte redovisa en kapitalvinst. Om resultatet av inkomsterna inom inkomstslaget kapital uppgår till ett underskott, medför rättelsen av den oriktiga uppgiften inte att den uppgiftsskyldige får betala ytterligare statlig inkomstskatt. Rättelsen av den oriktiga uppgiften medför i stället att den uppgiftsskyldige får en lägre skattereduktion. Skattetillägget beräknas i en sådan situation på den skattereduktion som bortfaller.

En förutsättning för att ta ut skattetillägg är att den uppgiftsskyldige verkligen kan nyttja skattereduktionen. Om bara en del av underskottet kan utnyttjas som skattereduktion, kan skattetillägg bara tas ut på den delen. Det är bara den verkliga skatteminskningen på grund av skattereduktionen som utgör underlag för skattetillägget, och som skattetillägget alltså ska beräknas på.

Felaktig ingående mervärdesskatt

I en mervärdesskattedeklaration redovisar den uppgiftsskyldige utgående mervärdesskatt med 50 000 kr och ingående mervärdesskatt med 100 000 kr. Mervärdesskatt att få tillbaka uppgår till 50 000 kr.

Den uppgiftsskyldige har lämnat en oriktig uppgift genom att yrka avdrag för ingående mervärdesskatt med ett för högt belopp om 60 000 kr. I detta fall tar Skatteverket ut ett skattetillägg på den skatt om 50 000 kr som felaktigt har tillgogoräknats den uppgiftsskyldige, samt på den skatt om 10 000 kr som felaktigt inte har bestämts för den uppgiftsskyldige.

Underskott av näringsverksamhet eller tjänst som inte påverkar skatten samma år

Utgångspunkten när skattetillägg tas ut är att skattetillägget ska beräknas på faktisk skatt. I den situationen då en oriktig uppgift, om den hade följts, skulle ha lett till ett underskott eller en ökning av ett underskott i näringsverksamheten eller i tjänst, som inte kan nyttjas det aktuella året, kan skattetillägget inte beräknas på någon faktiskt undandragen skatt. Skattetillägget ska då i stället beräknas på ett underlag som är en fjärdedel av det underskott som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, felaktigt skulle ha tillgodoräknats den uppgiftsskyldige, 49 kap. 14 § SFL.

Exempel: underskott av näringsverksamhet

Ett aktiebolag har redovisat ett underskott av näringsverksamhet om 800 000 kr. Skatteverket har efter en utredning kommit fram till att bolaget har lämnat en oriktig uppgift genom att utelämna inkomster om 1 miljon kr. Efter ändringen uppgår resultatet till ett överskott om 200 000 kr.

Skatteverket får i detta fall beräkna skattetillägget i två delar: dels på en fjärdedel av minskningen av underskottet, dels på den undandragna skatten som uppkommer på överskottet.

Underskott i inkomstslaget näringsverksamhet som påverkar skatten samma år

Beräkningsregeln i 49 kap. 14 § SFL ska inte tillämpas när underskottet i inkomstslaget näringsverksamhet påverkar skatten samma år. I dessa situationer beräknas skattetillägget i stället på den faktiskt undandragna skatten. Skatten påverkas samma år t.ex. när underskott av aktiv nystartad näringsverksamhet eller litterär eller konstnärlig verksamhet dras av som ett allmänt avdrag enligt reglerna i 62 kap. 2–4 §§ IL, eller när underskottet dras av mot en vinst som uppkommit vid avyttring av näringsfastighet eller bostadsrätt enligt reglerna i 45 kap. 32 § IL och 46 kap. 17 § IL.

Beräkning av skattetillägg när den uppgiftsskyldige gör en invändning

Den uppgiftsskyldige kan mot en övervägd höjning av beskattningen komma in med ett yrkande som innebär att den skatt som tas ut blir lägre, eller att det inte blir någon höjning av skatten alls. I de situationer Skatteverket inte kan rätträkna deklarationen, eller bara kan rätträkna den till en viss del, kommer skattetillägget helt eller delvis att beräknas på en fiktiv skatt.

I vissa fall ska underlaget för skattetillägget påverkas av den uppgiftsskyldiges yrkande. Läs om detta under Kvittning.

Exempel: slutligt uppskovsavdrag med kapitalvinst

Vid deklarationsgranskningen upptäcker Skatteverket att den uppgiftsskyldige har lämnat en oriktig uppgift genom att inte redovisa kapitalvinsten av en fastighetsförsäljning. Den uppgiftsskyldige yrkar på och får också ett slutligt uppskov med kapitalvinsten i enlighet med reglerna i 47 kap. IL. Invändningen påverkar inte underlaget för skattetillägg, och Skatteverket kan i denna situation inte heller rätträkna deklarationen. Invändningen påverkar skatten som den uppgiftsskyldige ska betala. I denna situation finns det ingen faktisk skatt att beräkna skattetillägget på, utan beräkningen får i stället göras helt på en fiktiv skatt.

På vilka skatter och avgifter ska skattetillägg beräknas?

Skattetillägg ska tas ut på skatter som omfattas av skatteförfarandelagen, 49 kap. 2 § SFL. Skatteförfarandelagen är tillämplig på alla skatter utom på de skatter som särskilt undantas (2 kap. 1 §, 3 och 4 §§ SFL).

Vilka skatter som ett skattetillägg ska beräknas på kan därför inte utläsas av någon särskild bestämmelse, utan får sökas på flera ställen i skatteförfarandelagen.

Skatter och avgifter som avser slutlig skatt

Skatteverket ska beräkna skattetillägg på slutlig skatt, dvs. på skatter och avgifter vars underlag som redovisas i inkomstdeklarationen. Vilka skatter och avgifter som omfattas framgår av 56 kap. 3 § 1–4 och 6 §§ SFL, (49 kap. 11 § SFL). Av bestämmelsen kan man utläsa att skatterna och avgifterna som omfattas är

  • kommunal och statlig inkomstskatt
  • expansionsfondsskatt
  • fastighetsskatt
  • avkastningsskatt på pensionsmedel (med ett undantag)
  • särskild löneskatt på pensionskostnader
  • kommunal fastighetsavgift.

Inget skattetillägg på egenavgifter eller på särskild löneskatt som den uppgiftsskyldige själv ska betala

En inkomstdeklaration ska lämnas till ledning för att bestämma underlag för att ta ut ett antal olika skatter och avgifter (29 kap. 1 SFL). Egenavgifter som ska beräknas på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt på förvärvsinkomst som ska beräknas på passiv näringsverksamhet är exempel på sådana skatter och avgifter.

Skattetillägg får inte tas ut på egenavgifter som uppkommer på grund av en skattetilläggsgrundande höjning av inkomst av näringsverksamhet. Detta kan utläsas genom att avgiften inte finns med i uppräkningen i 49 kap. 3 § SFL. Särskild löneskatt som den enskilde själv ska betala, t.ex. på överskott av passiv näringsverksamhet, omfattas av skatteförfarandelagen. Trots det ska något skattetillägg inte beräknas i dessa situationer (49 kap. 2 § SFL).

Andra skatter enligt skatteförfarandelagen

Skatteverket ska även beräkna skattetillägg på övriga skatter som omfattas av skatteförfarandelagen (49 kap. 2 § SFL). De skatter som omfattas av skatteförfarandelagen är bl.a. sådana skatter som redovisas i en skattedeklaration, såsom

  • mervärdesskatt
  • punktskatt
  • avdragen skatt.

Avgifter enligt skatteförfarandelagen

Skatteverket kan bara ta ut skattetillägg på de avgifter som finns uppräknade i 49 kap. 3 § SFL. Om avgiften inte finns med i uppräkningen i denna bestämmelse kan något skattetillägg inte tas ut. Allt det som sägs om skatt i 49 kap. SFL gäller även för dessa avgifter. Avgifter som finns med i uppräkningen är

  • arbetsgivaravgifter
  • allmän löneavgift
  • kommunal fastighetsavgift.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Referenser inom skattetillägg