OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Det är endast vissa överlåtelser och upplåtelser av rättigheter till upphovsrättsskyddade verk som omfattas av den lägre skattesatsen.

Skillnaden mellan överlåtelse och upplåtelse

Överlåtelse av en upphovsrättighet är en obegränsad rätt till ekonomiskt nyttjande, medan en upplåtelse är en begränsad rättighet som endast omfattar det som framgår av avtalet.

Det är endast de ekonomiska rättigheterna enligt upphovsrättslagen (URL) som kan överlåtas eller upplåtas. Ersättningen för sådan överlåtelse eller upplåtelse är skattepliktig. För vissa upplåtelser och överlåtelser av rättigheter till litterära och konstnärliga verk är skattesatsen är 6 procent enligt 7 kap. 1 § tredje stycket 8 ML.

Villkor för att omfattas av skattesatsen 6 procent

Följande tre villkor måste vara uppfyllda för att skattesatsen 6 procent ska gälla:

Den lägre skattesatsen gäller samtliga led där en sådan rättighet till ett upphovsrättsligt skyddat verk överlåts eller upplåts. Det innebär att den lägre skattesatsen också gäller vid överlåtelser eller upplåtelser som görs av juridiska personer eller av andra fysiska personer än upphovsmannen.

Mervärdesbeskattning, och därmed frågan om vilken skattesats som ska användas, gäller endast om upplåtelsen eller överlåtelsen av rättigheten görs av en beskattningsbar person i en ekonomisk verksamhet.

Rättigheter till litterära verk

Litterära verk kan enligt upphovsrättslagen delas in i skönlitterära verk, beskrivande verk, kartor och datorprogram.

För omsättning av böcker, tidskrifter, kartor, notblad m.m. är skattesatsen 6 procent. Vid sådan varuomsättning saknar upphovsrätten betydelse för att bedöma beskattningen. Däremot har upphovsrätten en avgörande betydelse för att bedöma om en upplåtelse eller överlåtelse av rättigheten till ett litterärt verk omfattas av den reducerade skattesatsen enlig 7 kap. 1 tredje stycket 8 ML. Nedan finns några exempel på rättigheter till litterära verk och vad som omfattas av den lägre skattesatsen.

Skönlitterära verk

Skönlitterära verk är t.ex. romaner, noveller och dikter. Denna typ av verk är i princip alltid skyddade enligt upphovsrättslagen. Författararvodet som en beskattningsbar person får från förlaget ska därför beskattas med 6 procent.

Beskrivande verk

Beskrivande verk är t.ex. vetenskapliga arbeten, handböcker och tidningsartiklar. Beskrivande verk är ofta upphovsrättsligt skyddade. Ersättningen för publiceringen av en tidningsartikel eller författararvodet från förlaget för en handbok beskattas därför hos en beskattningsbar person med skattesatsen 6 procent.

Rättsfall: artiklar och kortare notiser var inte litterära verk

Kammarrätten har i ett mål bedömt att artiklar i form av korta notiser och reportage som ett bolag sammanställde utifrån tillgängliga fakta såsom korta nyhetsreportage, sportresultat, diverse korta ekonomiska notiser m.m. inte hade sådan originalitet att artiklarna kunde hänföras till litterära verk enligt 1 kap. 1 § URL. Domen överklagades men Högsta förvaltningsdomstolen medgav inte prövningstillstånd (KRNS 2006-05-19, mål nr 3866-70-05).

Kartor

Överlåtelse eller upplåtelse av rättigheterna till en karta omfattas av den lägre skattesatsen eftersom kartor i allmänhet har upphovsrättsligt skydd. Vanlig varuförsäljning av kartor beskattas också med skattesatsen 6 procent förusatt att kartan huvudsakligen inte är ägnad åt reklam.

Översättningar

Om originalverket är upphovsrättsligt skyddat är i allmänhet översättningen också det. Det gäller inte bara översättningar av skrivna texter utan även översättningar av talat ord. Översättningar till ett annat språk av skönlitterära och beskrivande verk är i allmänhet sådana rättighetsupplåtelser där skattesatsen 6 procent är tillämplig. Översättningar av affärskontrakt, bruksanvisningar eller betyg är däremot exempel på översättningar när denna skattesats inte är tillämplig.

Det är endast överlåtelsen eller upplåtelsen av rättigheten till ett andrahandsverk som omfattas av skattesatsen 6 procent. Den lägre skattesatsen gäller inte om rättigheten avser ett andrahandsverk som utgör reklamalster.

Grafisk formgivning får oftast inte upphovsrättsskydd

Grafisk formgivning, t.ex. layout och redigering av böcker, tidskrifter och broschyrer, utformning av etiketter och liknande tjänster anses i allmänhet inte vara en sådan bearbetning som får upphovsrättsligt skydd enligt upphovsrättslagen. De beskattas därför enligt normalskattesatsen.

Rättigheter till konstnärliga verk

Konstnärliga verk delas in i musikaliska verk, sceniska verk, filmverk och konstverk. Till konstverk räknas bildkonstverk, byggnadskonst och brukskonst. Nedan finns några exempel på rättigheter till konstnärliga verk och vad som omfattas och inte omfattas av den lägre skattesatsen.

Bildkonstverk

Upphovsrättslagens defintion av bildkonstverk är vidare än ML:s definition av begreppet konstverk. Hur beskattningen ska ske vid omsättningen av själva konstverket regleras i ML utifrån definitionen i 9 a kap. 5 § ML. Däremot hänvisar inte bestämmelsen i 7 kap. 1 § tredje stycket 8 ML till ML:s defintion utan endast till upphovsrättslagen. Det är därför endast vid upplåtelse eller överlåtelse av upphovsrättigheten till ett konstverk som bedömningen av skydd enligt upphovsrättslagen har betydelse för mervärdesbeskattningen.

Ett exempel på sådan rättighetsupplåtelse är när konstnären upplåter rätten att reproducera konstverket till ett kortförlag. Den lägre skattesatsen gäller inte om det är frågan om rättigheter till ett bildkonstverk som utgör ett reklamalster.

Byggnadskonst

Försäljning av ett byggnadskonstverk, d.v.s. byggnaden som sådan, innebär normalt inte någon överlåtelse av rättigheten. Normalt innebär inte heller ett tillhandahållanden av ritningar eller andra tjänster för en fastighet en rättighetsupplåtelse även om tjänsterna utmynnar i vad som utgör byggnadskonst. Till exempel när en arkitekt tillhandahåller ritningar vid en byggnation.

En konstnärs utförande av en väggmålning eller andra utsmyckningar av själva byggnaden ses inte som en rättighetsupplåtelse enligt ML och är inte heller omsättning av ett konstverk enligt ML. Det bör i stället, trots sitt konstnärliga värde, ses som en omsättning av en tjänst på en fastighet.

Brukskonst

Produkter som utformats för att ha en praktisk funktion räknas till brukskonst, t.ex. glas, porslin, möbler, keramik, armatur, mattor, textilier, tapetmönster, bilar och telefoner.

Vid försäljning av brukskonst är det viktigt att avgöra om överlåtelsen gäller rätten att tillverka föremålet eller försäljning av föremålet. I det förstnämnda fallet beskattas transaktionen efter skattesatsen 6 procent, förutsatt att föremålet har sådan verkshöjd att det omfattas av upphovsrättslagen. Vid försäljning av själva föremålet gäller däremot skattesatsen 25 procent.

Ersättningar för konstverk som inte beskattas

Upphovsmannen till ett konstverk har enligt 26 n § URL rätt till en särskild ersättning vid vidareförsäljning av verket, s.k. följerätt (eller droit de suite). Sådan ersättning utgör inte någon omsättning och beskattas därför inte.

Individuell visningsersättning (IV) betalas ut till konstnärer för den offentliga visningen av konstverk som ägs av staten, landstingen och kommunerna. IV är en kompensationsordning som fördelas via BUS (den ideella föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige) och som ges i form av ett årligt statligt budgetanslag. Bestämmelser om IV finns i förordningen (1996:1605) om individuell visningsersättning. Av förordningen framgår att ersättning får betalas till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på något annat allmännyttigt sätt. Vidare anges att ersättningen syftar till att ge yrkesverksamma konstnärer ekonomisk och arbetsmässig trygghet.

I upphovsrättslagen finns en inskränkning som innebäratt ett konstverk får visas offentligt när konstnären överlåtit konstverket (20 § URL). Bestämmelserna medför att den offentligt ägda konsten får visas offentligt oavsett om konstnären erhåller IV eller inte. På samma sätt som biblioteksersättning betraktas IV som ett oberoende bidrag och utgör därför ingen omsättning. Därmed kan den inte beskattas enligt ML.

Musikaliska verk

För överlåtelse eller upplåtelse av rättigheter till musikaliska verk gäller skattesatsen 6 procent, under förutsättning att verket inte är ett reklamalster. Att ett musikaliskt verk används i reklam-sammanhang innebär inte att detta automatiskt ska betraktas som ett reklamalster. Avgörande är i stället verkets karaktär.

Ersättning från STIM

En upphovsman till ett musikaliskt verk som är medlem i STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) skyddas över hela världen. De s.k. STIM-pengar som en upphovsman får beskattas med 6 procent enligt 7 kap. 1 § tredje stycket 8 ML.

Musik on-line

Försäljning av musik endast för avlyssning på elektronisk väg t.ex. genom streaming eller nedladdning av filer är en elektronisk tjänst. Sådan försäljning innebär inte någon upplåtelse av upphovsrätt utan det som tillhandahålls motsvarar en försäljning av en CD-skiva i digitaliserad form. Försäljning av tjänsten omfattas därför av skattesatsen 25 procent.

Filmverk

Med filmverk avses t.ex. spelfilmer, tv-filmer samt ibland kortfilmer, journalfilmer, reportagefilmer m.m. Överlåtelse eller upplåtelse av en eller flera rättigheter till ett filmverk, t.ex. visningsrätt eller spridningsrätt, beskattas med skattesatsen 6 procent. Reklamfilm och informationsfilm beskattas däremot med 25 procent.

Upplåtelse eller överlåtelse av rättigheterna till en film på beställning av en reklamfinansierad tv-kanal innebär inte att det är fråga om ett reklamalster om inte filmen i sig är att betrakta som ett reklamalster, d.v.s. en reklamfilm.

Uthyrning av dvd-filmer till privatpersoner

Uthyrning av dvd:er med filmverk, t.ex. spelfilm, för enskilt bruk betraktas inte som upplåtelse av någon upphovsrätt utan som uthyrning av en vara.

Tillhandahållande av masterkopia m.m. i samband med rättighetsupplåtelsen

Om den som upplåter visningsrätten till en film också tillhandahåller kopior av filmen får detta ses som ett enda tillhandahållande som huvudsakligen avser en rättighetsupplåtelse. Även när hela äganderätten till filmen överlåts bör tyngdpunkten läggas på den immateriella rättigheten som ingår i överlåtelsen. Utan en sådan rättighet har de materiella objekten såsom originalnegativ, masterkopia m.m. inte något särskilt värde.

Filmfotografer

En filmfotograf kan överlåta eller upplåta rättigheterna till fotografier. I sådant fall är skattesatsen 6 procent inte tillämplig. Om det däremot är fråga om en upplåtelse eller överlåtelse av rättigheterna för en del i ett filmverk kan den lägre skattesatsen vara tillämplig.

Rättsfall: fotografen ansågs vara en av upphovsmännen till ett filmverk

Kammarrätten har i två mål ansett att ett visst program hade verkshöjd och därmed utgjorde ett filmverk och att fotografen genom sin medverkan ansågs som en av upphovsmännen till verket (KRNS 2004 -11-15, mål nr 2293-03 och KRNS 2004-11-15, mål nr 3932–3933-03).

Rättsfall: fotografens tjänster var inte upphovsrättsskapande

Kammarrätten har däremot i tre andra avgöranden samma dag bedömt att det var fråga om ett rent tillhandahållande av tjänster som avsåg sådan filminspelning som inte var upphovsrättskapande. Domarna överklagades men Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att inte meddela prövningstillstånd (KRNS 2004-11-15, mål nr 744-03, KRNS 2004-11-15, mål nr 863-03, 866-03 och KRNS 2004-11-15, mål nr 928–929-03 m.fl.).

Förhandsbesked: filminspelning av intervjuer

Skatterättsnämnden har ansett att en filminspelning av intervjuer inte var överlåtelse av upphovsrätt till filmverk utan en skattepliktig tjänst och att skattesatsen 25 procent var tillämplig. I det aktuella fallet filmade en fotograf intervjuer som en reporter gjorde. Efter instruktion av reportern tog fotografen även vissa bilder, som sedan skulle redigeras in i materialet. När intervjun var avslutad lämnade fotografen videokassetterna till reportern för redigering och klippning för att framställa det färdiga tv-inslaget (SRN 1997-06-19).

Regissörer, scenografer m.fl.

Manusförfattare, manusbearbetare, animatörer, översättare och tonsättare har i regel upphovsrätt till vad de gjort. Även de som arbetar med filminspelningen indirekt såsom regissörer, koreografer, scenografer och i vissa fall producenter, bildproducenter och filmfotografer kan ha upphovsrätt om deras insatser är sådana att de kan anses ha skapat ett verk. Om det är fråga om tillhandahållande av upphovsrätt är skattesatsen 6 procent tillämplig förutsatt att det inte är fråga om en reklamfilm eller informationsfilm.

Rättsfall: scenografiska tjänster var upplåtelse av rättighet

Kammarrätten har ansett att tillhandahållande av scenografiska tjänster till SVT (Sveriges Television) för olika tv-program utgjorde överlåtelse av rättigheter till upphovsrättsskyddade verk. Tjänsterna bestod i att utforma och göra dekor till nyhets- och sportprogram samt till program om nationaldagsfirandet på Skansen, Nobelprisutdelningen och en välgörenhetsgala i samband med tsunamikatastrofen. Kammarrätten ansåg att mot bakgrund av att kravet på verkshöjd och originalitet fick anses vara måttligt i svensk rätt samt med beaktande av vad som framkommit i målet om de aktuella tjänsterna, att det klart framstod att tjänsterna omfattades av 1 § URL (KRNS 2008 05 05, mål nr 8795−97-07).

Programledare, kommentatorer och bisittare

Skatteverket anser att tillhandahållande av tjänster som innebär att en person ska agera som programledare, kommentator, bisittare etc. i radio eller tv ska beskattas med 25 procent. Den som tillhandahåller sådana tjänster måste i varje enskilt fall avgöra om det utöver deltagandet i programmet även finns en överlåtelse av rättigheter såsom upphovsrätt till manus eller till det program som personen deltar i. Om så är fallet ska den del av ersättningen som avser rättigheten beskattas med skattesatsen 6 procent. Även om det överlåts vissa upphovsrätter i samband med ett uppdrag som programledare, kommentator, bisittare etc. så kan denna rättighetsöverlåtelse aldrig vara det huvudsakliga tillhandahållandet. Det innebär att överlåtelsen av upphovsrätten till programmet eller manuset normalt inte överstiger 10 procent av det totala värdet av uppdraget.

Rättsfall: programledar- och producenttjänster

Högsta förvaltningsdomstolen har ändrat ett förhandsbesked och ansett att sökandens tillhandahållande endast till en mindre del avsåg överlåtelse av upphovsrätt medan en betydande del avsåg producent- och programledartjänster som skulle beskattas med 25 procent.

Programledar- och producenttjänsterna som sökanden utförde till ett tv-bolag omfattade redaktionellt och förberedande arbete i samråd med tv-bolagets projektledare och redaktionschef. Uppdraget omfattade också att inom ramen för anvisade budgetramar vidareutveckla och finna nya former för programmen. Tv-bolaget fick genom avtalet fri förfoganderätt för de utförda prestationerna och en exklusiv rätt att utan inskränkning fritt förfoga över manus och program (RÅ 1999 ref. 9).

Tekniker, attributörer m.fl.

Normalt uppkommer inte någon upphovsrätt till medarbetare som tekniker, produktionsledare, elektriker, rekvisitör, scriptor, kostymörer, attributörer, kameramän, ljudupptagare, inspicienter, grafiker, perukmakare, hattmakare, sminkörer, skräddare, skomakare, stylister, arkitekter och dekoratörer. Om det skulle finnas någon upphovsrätt gäller även i dessa fall den lägre skattesatsen, förutsatt att det inte är fråga om reklamfilm eller informationsfilm.

Klippning av film m.m.

Tillhandahållande av tjänster som avser framställning, kopiering eller annan efterbehandling av filmverk omfattas inte av den reducerade skattesatsen. Sådana tjänster innebär inte att det är frågan om överlåtelse eller upplåtelse av några rättigheter. Skattesatsen är 25 procent oavsett vilken typ av film tjänsten avser. Exempel på sådana tjänster är mixning, textsättning, klippning, framkallning, kopiering, synkronisering och musikläggning.

Sceniska verk

Sceniska verk kännetecknas av en kombination av olika uttrycksmedel. I allmänhet är ett sceniskt verk ett resultat av flera upphovsmäns och utövande konstnärers arbete. Det ingår ofta flera olika självständiga verk, t. ex. musik, scenografi och dräkter. Exempel på sceniska verk är teaterpjäser, baletter, marionetteater, pantomimer, iscensättningar och koreografi. Skattesatsen 6 procent är tillämplig för upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter till sceniska verk.

Rättigheter som inte omfattas av den lägre skattesatsen

Eftersom den lägre skattesatsen endast gäller för överlåtelse eller upplåtelse av rättigheter till verk som är upphovsrättsligt skyddade innebär det en gränsdragning mot andra verk för vilka rättigheterna beskattas med skattesatsen 25 procent. Den lägre skattesatsen gäller heller inte för upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter till sådana verk som särskilt anges undantagna i 7 kap. 1 § tredje stycket 8 ML även om de omfattas av upphovsrättslagen, d.v.s. rättigheter till fotografier, reklamalster, system och prog­ram för ADB eller film, videogram eller annan jämförlig upp­tag­ning som avser information.

Fotografier

För all omsättning av fotografier gäller skattesatsen 25 procent. Det gäller rättighetsupplåtelse av t.ex. enstaka fotografier för publicering i en tidskrift, framställning av vykort eller kalendrar och även film när fotografens tjänster inte utgör en del i det konstnärliga skapandet av filmverket.

Reklamalster

Begreppet reklam är inte definierat vare sig i ML eller i förarbetena till ML. Viss vägledning kan hämtas i 1 § andra stycket lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. Där definieras reklam som ett meddelande som har till syfte att åstadkomma eller främja avsättningen i kommersiell verksamhet av en vara, fastighet, nyttighet eller tjänst.

Meddelanden som allmänt sett inte framstår som reklam anses utgöra reklam om de tillkommit i syfte att verka avsättningsfrämjande för varor och tjänster i en kommersiell verksamhet. Meddelanden är t.ex. tekniska eller vetenskapliga beskrivningar, prisuppgifter, varudeklarationer, varumärken och symboler och avbildningar av..

Exempel på meddelanden som anses vara reklamalster är logotyper vilka ska användas i kommersiell verksamhet. Däremot logotyper som används av t.ex. statliga verk utgör inte reklamalster.

Det är alstrets karaktär som är avgörande för om det ska vara fråga om reklamalster eller inte, d.v.s. om det har kommit till i ett avsättningsfrämjande syfte eller inte. Att alstret används i en reklamprodukt är oväsentligt så länge alstret i sig inte kan sägas vara av reklamkaraktär. T.ex. en bildkonstnär som låter sin befintliga tavla få avbildas i en annons medför inte att det blir fråga om en upplåtelse av rättigheten till ett reklamalster utan upplåtelsen omfattas av den lägre skattesatsen.

System eller program för ADB

Förkortningen ADB står för allmän databehandling men är numer mera känt som informationsteknik (IT). Skattesatsen 6 procent gäller inte överlåtelser eller upplåtelser av rättigheterna till system eller program för IT. Med hänsyn till teknikutvecklingen sedan upphovsrättslagens tillkomst finns det i dag gränsdragningsproblem mellan vad som ses som datorprogram respektive filmverk när det gäller dataspel och videospel.

Informationsfilm

Vid upplåtelse eller överlåtelse av rättigheterna till en informationsfilm gäller inte skattesatsen 6 procent utan där gäller skattesatsen 25 procent. Informationsfilm är film som är avsedd för att just informera, t.ex. filmer för internt bruk på företag. En informationsfilm kan även vara avsedd för externt bruk, t.ex. samhällsinformation i form av de inslag som visas i tv-programmet Anslagstavlan i SVT.

För att betraktas som informationsfilm ska det bakomliggande syftet vara att informera och inte att rapportera eller liknande. Exempel på sådan informationsfilm är Boverkets information om bostadsbidrag. Normala inslag i nyhetsprogram, som t.ex. Rapport och Aktuellt i SVT, betraktas däremot inte som informationsfilm eftersom syftet med dessa är att rapportera. Som informationsfilm anses inte heller dokumentärfilm, reportage eller liknande. Att fakta presenteras i en film innebär inte att det är fråga om en informationsfilm.

Översättningar och bearbetningar

För upplåtelse eller överlåtelse av rättigheterna till andrahandsverk som utgör alster av fotografier, reklam, system och program för ADB eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information gäller också normalskattesatsen. Exempel på sådana andrahandsverk är översättningar av t.ex. filmtext till reklamfilmer eller informationsfilmer och reklambroschyrer eller informationsbroschyrer.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNS 2004-11-15, mål nr 2293-03 [1]
  • KRNS 2004-11-15, mål nr 3932-3933-03 [1]
  • KRNS 2004-11-15, mål nr 744-03 [1]
  • KRNS 2004-11-15, mål nr 863-03, 866-03 [1]
  • KRNS 2004-11-15, mål nr 928–929-03 m.fl. [1]
  • KRNS 2006-05-19, mål nr 3866­-70-05 [1]
  • KRNS 2008 05 05, mål nr 8795−97-07 [1]
  • RÅ 1999 ref. 9 [1]

Lagar & förordningar

  • Förordning (1996:1605) om individuell visningsersättning [1]
  • Lag (1972:266) om skatt på annonser och reklam [1]
  • Mervärdesskattelag (1994:200) [1] [2] [3] [4] [5]

Skatterättsnämnden

  • SRN 1997-06-19 [1]

Ställningstaganden

  • Tjänst som programledare, kommentator, bisittare etc. - skattesats för mervärdesskatt [1]

Referens