OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

En bolagsman kan ha invändningar mot ett betalningsansvar. Det kan handla om bolagsmannen och dennes utträde men det kan även vara invändningar mot fordringen som ligger till grund för ansvaret.

En bolagsman kan göra samma invändningar som bolaget

De invändningar som en borgenär med fog kan göra gällande mot bolaget kan borgenären också göra gällande mot bolagsmännen. Å andra sidan kan bolagsmännen göra gällande alla invändningar som bolaget kunnat göra mot en eventuell skuld.

Bolagsmännen kan t.ex. invända att det inte uppkommit någon förpliktelse, att ett avtal är ogiltigt, att borgenären inte fullgjort sin del av avtalet eller att en fordran inte förfallit till betalning.

Vidare kan en fordran ha upphört genom betalning, kvittning, preskription, preklusion, offentligt ackord eller genom underhandsackord eller någon annan frivillig eftergift av borgenären.

Bolagsmannen kan också göra en invändning som grundar sig på att bolagsmannen personligen har en kvittningsgill motfordran mot borgenären. Å andra sidan har även borgenären rätt att kvitta en privat skuld till bolagsmannen mot den egna fordringen mot bolaget.

Invändningar mot skattefordringen

Bolagsmannen kan invända att det inte finns någon fordran och anföra att skattebeslutet mot bolaget är felaktigt. Beslutet om skatt har dock en allmän bevisverkan även mot bolags­mannen.

Om beslutet är lagakraftvunnet får det i princip också anses bindan­de gentemot bolagsmännen, se RH 1994:135. Visst utrymme för att beakta t.ex. klara felaktigheter i beslutet torde dock finnas.

Om bolaget fortfarande har talerätt mot det underliggande beslutet om skatt och om bolagsmannen har rätt att företräda bolaget, kan bolagsmannens invändningar som regel tas upp som en begäran om omprövning eller överklagande av beslutet om skatt. Parallellt med ansvarsärendet kommer då ett ompröv­ningsärende eller överklagandeärende att löpa för bolaget. I det samman­hanget kan bolaget begära anstånd med betalningen. Medges bolaget anstånd gäller detta även mot bolagsmannen.

Har bolagsmannen ingen rätt att företräda bolaget kan det finnas anledning för bolagsmannen att förmå bolaget att begära omprövning eller överklaga beslutet om skatt, eftersom bolagsmannen har regressrätt mot bolaget för vad han eller hon personligen tvingas betala.

Betalningsansvaret är accessoriskt

En bolagsmans betalningsansvar är accessoriskt. Det innebär att om en fordran av någon anledning inte längre kan göras gällande mot bolaget kan den heller inte göras gällande mot bolags­mannen. Detta gäller även om bolagsmannens betal­nings­skyldighet fastställts genom en lagakraftvunnen dom. Vad gäller skatte­­fordringar och beräkningen av preskriptionstid finns dock ett undantag från accessoriteten.

Principen om ansvarsidentitet har ansetts ta över bestämmelsen i dåvarande 21 § ackordslagen (1970:847) om fortsatt medansvar efter offentligt ackord (NJA 1989 s. 92). Motsvarande bestämmelser finns numera i 3 kap. 9 § FrekL och 12 kap. 22 § KL. Dessa bestämmelser gäller alltså inte bolagsmans ansvar enligt 2 kap. 20 § HBL. När bolagets betalningsskyldighet sätts ned genom offentligt ackord faller alltså bolagsmännens ansvar bort i motsvarande mån. Läs mer ansvarsidentitet (kopplingen mellan bolagets och bolagsmännens ansvar) under Solidaransvarets begränsningar.

Ansvarsidentiteten gör att det inte går att jämka en bolagsmans ansvar för bolagets skuld på grund av omständigheter som inte är hänförliga till bolaget (NJA 1989 s. 519).

Vilken verkan får en dom eller ett beslut?

Om borgenären fört talan endast mot bolaget har ett laga­kraft­vunnet avgörande mot bolaget verkan även vid en senare process mot en bolagsman. Om bolaget har friats från en tvistig skuld gäller avgörandet således även för bolagsmannen. Har å andra sidan bolaget blivit förpliktigat är ett lagakraft­vunnet avgörande i princip bindande även för bolagsmannen (se HD:s uttalanden i NJA 1985 s. 466 och NJA 1989 s. 519). Om den aktuella bolagsmannen har företrätt bolaget i samband med tvisten mot bolaget har bolagsmannen också haft skyldighet att tillvarata bolagets intressen genom att åberopa alla relevanta omstän­dig­heter i fråga om bolagets förpliktelse. Vinner avgörandet laga kraft gäller det följaktligen också i en senare process mot bolagsmannen.

Undantag från bundenheten torde dock gälla för en bolagsman som avgått ur bolaget eller som av annan anledning saknat möjlighet att företräda bolaget i tvisten och som kan visa att den som företrätt bolaget gjort medgivanden som gått utöver dennes befogenhet eller i övrigt inte tagit tillvara bolagets intressen med tillräcklig omsorg.

Beslutet är inte bindande innan det vunnit laga kraft

Innan ett beslut om skatt om skatt mot bolaget vunnit laga kraft är det heller inte bindande mot bolagsmännen (NJA 1989 s. 519). I ett ansvarsärende mot en bolagsman kan denne då få prövat de invändningar han eller hon kan ha om att bolaget inte haft någon skattskyldighet. Om bolagsmannen fortfarande har rätt att företräda bolaget torde i praktiken detta komma att ske genom en parallell omprövning av beslutet om skatt mot bolaget.

Bolagsmannen kan göra egna invändningar

Bolagsmän har alltid full frihet att anföra egna grunder för att de inte är bundna av bolagets förpliktelse. De kan t.ex. invända att de inte har varit bolagsmän därför att det inte har förelegat ett giltigt bolagsavtal eller därför att de utträtt när förpliktelsen uppkom.

Ett avtal med borgenären kan befria bolagsmannen

En bolagsman kan också åberopa att det finns ett avtal mellan bolagsmannen och borgenären att bolagsmannen inte ska vara bunden av bolagets för­pliktelse. Om avtalet har godkänts av övriga bolags­män är det giltigt och medför då att borgenären har att hålla sig till bolaget och övriga bolagsmän. Dessa får då betala en större del av skulden eftersom de inte har regressrätt mot bolagsmannen.

Ansvaret upphör om bolagsmannen avgår

Bolagsmannen kan åberopa att han eller hon utträtt ur handels­bolaget. En bolagsman som avgår svarar inte för de avtal som bolaget ingår efter avgången om bolagets avtalspart kände till eller borde känt till att bolagsmannen avgått (20 kap. 22 § HBL). Det som har införts i handelsregistret och publicerats i PoIT förutsätts ha kommit till tredje mans kännedom (19 § HRL).

Hur dessa bestämmelser ska tolkas när staten är skatteborgenär har varit föremål för skilda uppfattningar, se t.ex. RÅ 1990 ref. 50 (nedan). Vid beslut enligt 59 kap. 11 § SFL får det anses vara den faktiska tidpunkten för avgången som är avgörande för omfattningen av bolagsmannens ansvar.

Det är bolagsmannen som har att inge bevisning om den faktiska avgången.

Rättsfall: bolagsmannen ansvarade inte för skatt och avgifter som uppkommit efter han avgått men innan avgången registrerats

HFD fann i RÅ 1990 ref. 50 att bolagsmannen inte hade arbetsgivaransvar enligt 77 § UBL och 10§ USAL eftersom skattefordringarna uppkommit efter att bolagsmannen faktiskt avgått ur bolaget. Bolagsmannen hade av beskattnings­myndigheten påförts ansvar för bolagets källskatt och arbets­givaravgifter som uppkommit efter att han avgått, men innan avgången registrerades i handelsregistret. I HFD:s moti­vering angavs:

Lokala skattemyndigheten kan visserligen inte anses ha känt till eller ha bort känna till C…S… avgång ur bolaget innan denna registrerats. Skattemyndighetens krav är emeller­tid oberoende av vem som är bolagsman och kan inte liknas vid de anspråk som en godtroende kontrahent till bolaget kan ha att ställa på fullgörandet av en avtalsförpliktelse.

HFD ansåg därför att staten i sin roll som skatteborgenär – på liknande grunder som HD tidigare anfört i NJA 1989 s. 519 rörande tillämpningen av 2 kap. 18 § HBL – inte är att likställa med en sedvanligt rättshandlande medkontrahent till bolaget. Vad som anges i 2 kap. 22 § andra meningen HBL ansågs därför inte tillämpligt på skattefordringar.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

Lagar & förordningar

  • Ackordslagen (1970:847) [1]
  • Konkurslag (1987:672) [1]
  • Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag [1] [2] [3] [4]
  • Lag (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare [1]
  • Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]
  • Uppbördslag (1953:272) [1]