OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 4 nov 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

I en deklaration måste den uppgiftsskyldige ibland lämna uppgifter som grundar sig på en uppskattning. Även om en sådan uppskattning visar sig vara felaktig behöver det inte innebära att en oriktig uppgift har lämnats.

Bedöma värdet av förmåner och tillgångar

I ett ärende om beskattning kan man behöva utreda om en deklarationsskyldig fått en förmån från sin arbetsgivare och hur denna förmån i så fall ska värderas. Det kan också vara så att den deklarationsskyldige redovisat en förmån i sin deklaration, men att Skatteverket anser att det uppgivna värdet kan ifrågasättas. Utrymmet för att göra olika bedömningar av t.ex. ett marknadsvärde på en tillgång, eller dispositionsrätten till en fritidsbåt, kan ibland vara betydande. I andra fall kan dock detta utrymme vara högst begränsat på grund av att det finns fastställda schabloner som anger hur värdet ska beräknas.

Värderingsfrågor är inte enbart aktuella när det gäller förmåner. Motsvarande bedömningar kan behöva göras när t.ex. tillgångar överlåtits mellan företag i intressegemenskap, eller när en avsättning gjorts för framtida förväntade kostnader. Vidare kan sådana bedömningar t.ex. behöva göras när det ska prövas om en fördelning av mervärdesskatt vid blandad verksamhet kan godtas.

Skatteverket och den deklarationsskyldige åberopar ofta olika former av bevisning när värdet av t.ex. en förmån ska fastställas.

Kan en oriktig värdering vara en oriktig uppgift?

Med en oriktig uppgift avses bl.a. en felaktig sakuppgift, däremot inte en oriktig värdering som grundar sig på den deklarationsskyldiges subjektiva uppfattning. Skillnaden mellan ett uppgivet värde och det riktiga värdet kan dock vara så stor att den lämnade uppgiften på ett felaktigt sätt karaktäriserar en förmån. En oriktig värdering kan i ett sådant fall utgöra en felaktig sakuppgift (RÅ 1999 ref. 17 och prop. 1971:10 s. 269).

Hur stor skillnaden ska vara för att man ska kunna säga att en förmån har karaktäriserats felaktigt är beroende av hur svårt det är att bestämma ett marknadsvärde. Om det är många osäkra faktorer som kan påverka värdet kan en större skillnad godtas än när värderingsutrymmet är mer begränsat (se rättsfallen nedan).

Att den deklarationsskyldige uppskattat värdet på en förmån till ett för lågt belopp ska hållas isär från den situationen att det i deklarationen lämnats felaktiga sakuppgifter om de omständigheter som har betydelse för värderingen av förmånen.

Om det i deklarationen lämnas en uppgift om att en personalbostad har två rum och kök är det en oriktig uppgift om det visar sig att det fanns fem rum och kök i bostaden.

Rättsfall: marknadsvärdet på en bil

En arbetsgivare överlät en personbil till en anställd för 128 000 kr. Skatteverket ansåg att bilen hade ett marknadsvärde om åtminstone 202 000 kr. Högsta förvaltningsdomstolen delade Skatteverkets bedömning att den anställde skulle beskattas för en förmån om 74 000 kr. Domstolen ansåg också att det hade lämnats en oriktig uppgift (RÅ 1996 not. 241).

Rättsfall: byggnations- eller reparationskostnader?

I två domar har Högsta förvaltningsdomstolen ansett att en väsentligt för stor del av byggnationskostnader hänförts till reparationskostnader (RÅ 1965 Fi 2013 och RÅ 1980 1:60).

Rättsfall: marknadsvärde för aktier

Den deklarationsskyldige hade avyttrat aktier i ett fåmansföretag till ett annat företag som han ägde. Aktiernas marknadsvärde uppgavs vara 262 260 kr, men Skatteverket bedömde att värdet inte översteg 0 kr. I målet fanns omfattande utredningar om hur marknadsvärdet borde beräknas. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det förelåg betydande svårigheter att fastställa ett entydigt marknadsvärde på aktierna. Domstolen fann dock att det fanns tillräckligt stöd för att beskatta i inkomstslaget tjänst med 262 260 kr. När det gällde skattetillägg ansågs inte någon oriktig uppgift vara lämnad, på grund av dels de omständigheter som den deklarationsskyldige anfört, dels svårigheterna att bestämma marknadsvärdet på aktierna (RÅ 2004 not. 176).

Högsta förvaltningsdomstolen har även i andra mål funnit att någon oriktig uppgift inte har lämnats när det varit svårt att bedöma ett riktigt värde (se t.ex. RÅ 2007 not. 115 om avsättningar för bl.a. upplupna löneskulder).

Oriktig uppgift om värdet avviker på ett markant sätt

För att en oriktig uppgift ska anses lämnad när det gäller felaktiga värderingar kan man sammanfattningsvis konstatera att uppskattningen i fall då värdet är svårt att bedöma på ett markant sätt måste avvika från det värde som bedöms som det riktiga.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1965 Fi 2013 [1]
  • RÅ 1980 1:60 [1]
  • RÅ 1996 not. 241 [1]
  • RÅ 1999 ref. 17 [1]
  • RÅ 2004 not. 176 [1]
  • RÅ 2007 not. 115 [1]

Propositioner

  • Proposition 1971:10 s. 269 [1]

Referenser inom skattetillägg