Befria om skattetillägget är oskäligt

Om ett fullt skattetillägg är oskäligt

Om det är oskäligt att ta ut ett skattetillägg med fullt belopp ska Skatteverket helt eller delvis befria från skattetillägget (51 kap. 1 § första stycket SFL).

Skatteverket ska ta ut skattetillägg i proportion till den skatt som skulle ha undandragits om felet eller passiviteten inte upptäckts. Ett fullt skattetillägg anse därför i utgångsläget vara skäligt. Endast om det i det enskilda fallet föreligger någon särskild omständighet ska Skatteverket befria helt eller delvis från ett skattetillägg.

Hel eller delvis befrielse

I det enskilda fallet kan det föreligga omständigheter som innebär att ett fullt skattetillägg inte är skäligt. Skatteverket ska då ge hel eller delvis befrielse från skattetillägget. Utgångspunkten är delvis befrielse.

I tidigare bestämmelser fanns fasta nivåer för delvis befrielse. Befrielse kunde beviljas ned till ett halvt eller en fjärdedels skattetillägg. I skatteförfarandelagen har de fasta nivåerna slopats för att ge utrymme för en mer nyanserad bedömning.

Även om nivåerna har slopats i lagtexten framgår det av förarbetena att befrielse till tidigare nivåer i de allra flesta fall innebär en rimlig nyansering. Utgångspunkten är därför att Skatteverket även fortsättningsvis bör använda dessa nivåer vid delvis befrielse. Om nedsättning till dessa nivåer inte ger ett rimligt resultat kan nedsättning ske till andra nivåer (prop. 2010/11:165 s. 477).

I vissa situationer kan Skatteverket medge hel befrielse.

Ursäktliga fel kan ge befrielse

Om ett fel är ursäktligt kan det vara oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg.

I skatteförfarandelagen finns endast en grund för befrielse från skattetillägg. Befrielse ska medges om det är oskäligt att ta ut ett skattetillägg med fullt belopp.

I tidigare bestämmelser gjorde man skillnad mellan det som kallades ursäktlighetsfall och andra oskälighetsfall. Det finns enligt förarbetena inte något behov av en sådan åtskillnad och därför har grunden ”ursäktligt” inte tagits med i den nya bestämmelsen.

Eftersom ursäktlighet är en form av oskälighet ska ursäktliga fel även fortsättningsvis vara grund för befrielse (prop. 2010/11:165 s. 964).

Kan medvetna fel ge befrielse?

Även om en uppgiftsskyldig medvetet har lämnat en oriktig uppgift eller medvetet har varit passiv kan det finnas skäl att helt eller delvis befria från ett skattetillägg. Så kan vara fallet om skattetillägget är oproportionerligt stort i förhållande till den uppgiftsskyldiges agerande och felets art.

Omständigheter som ska beaktas

Omständigheter som Skatteverket särskilt ska beakta när man bedömer om det är oskäligt att ta ut ett skattetillägg med fullt belopp finns i befrielsebestämmelsen (51 kap. 1 § andra stycket SFL).

Uppräkningen är inte uttömmande

De omständigheter som räknas upp i befrielsebestämmelsen är inte uttömmande. De ska i stället ses som tydliga exempel på situationer när det kan vara oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg. Skatteverket kan även ta hänsyn till till andra omständigheter vid denna bedömning (prop. 2002/03:106 s. 143).

Skattetillägg under 100 kronor

Skattetillägg ska inte tas ut om det skattebelopp som kunde ha undandragits är obetydligt (49 kap. 10 § 3 SFL). Även om det undandragna beloppet inte är obetydligt kan ett skattetillägg i sig ändå bli så lågt att det inte är försvarligt att ta ut det (prop. 2010/11:165 s. 965).

Skattetillägg ska därför inte tas ut om skattetilläggsbeloppet är lägre än 100 kr.

Skatteverket ska på eget initiativ beakta befrielsegrunderna

Normalt är det den person som har lämnat en oriktig uppgift eller som ska skönsbeskattas som framför de omständigheter som kan finnas för befrielse. Skatteverket ska dock även på eget initiativ (ex officio) beakta de omständigheter för befrielse som kommit fram i ärendet.

Skatteverket kan alltså befria utan att den som riskerar att få ett skattetillägg yrkar det. I skatteförfarandelagen finns, till skillnad mot i tidigare lagstiftning, ingen uttrycklig bestämmelse om detta (prop. 2010/11:165 s. 970).