Generella regler för ärenden i domstol

Vilken sekretess gäller i domstol för ett överklagat beslut?

Vilken sekretess som gäller för ärenden i domstol bestäms dels av reglerna i 43 kap. OSL, dels av bestämmelser i andra kapitel i OSL som är direkt tillämpliga hos en domstol.

Primär sekretess

Huvudregeln är att om det finns en primär sekretessregel som är tillämplig hos domstolen så ska den tillämpas. Detta gäller vare sig denna ger ett starkare, likvärdigt eller svagare skydd (43 kap. 2 § andra stycket OSL).

Sekretessbestämmelser som är direkt tillämpliga hos en förvaltningsdomstol

Vissa sekretessbestämmelser som finns i andra kapitel än 43 kap. OSL är direkt tillämpliga vid handläggningen hos en förvaltningsdomstol. I dessa fall ska domstolen tillämpa sekretessbestämmelsen som om den vore en primär sekretessbestämmelse även hos förvaltningsdomstolen (43 kap. 1 § OSL).

I fråga om beskattningsverksamhet är 27 kap. 4 § OSL direkt tillämplig hos en domstol. Den ska tillämpas som en primär sekretessregel hos domstolen. Bestämmelsen innebär att sekretessen för den uppgift som domstolen ska pröva i ett skatteärende omfattas av ett rakt skaderekvisit, till skillnad från när uppgiften förekommer hos Skatteverket då den omfattas av absolut sekretess.

Sekundär sekretess

Det förekommer att den sekretess som gäller hos en myndighet inte är direkt tillämplig hos domstolen. Det innebär att det inte finns någon primär sekretessregel för domstolen att tillämpa.

De uppgifter som omfattas av sekretessregler är ofta lika skyddsvärda om de överlämnas till domstol som hos den myndighet som lämnar över dem. Därför finns en bestämmelse om överföring av sekretess som syftar till att bevara sekretesskyddet i dessa fall (43 kap. 2 § första stycket OSL).

Innebörden av bestämmelsen är att samma sekretess som gäller hos den utlämnande myndigheten ska tillämpas hos domstolen. När en sekretessregel på detta sätt överförs från en myndighet till en annan brukar man tala om sekundär sekretess.

Det är viktigt att komma ihåg att den sekundära sekretessen endast gäller om det inte finns någon tillämplig primär sekretessbestämmelse.

Sekretess vid muntlig förhandling

OSL innehåller bestämmelser om vilka sekretessregler som ska tillämpas av domstolarna vid en muntlig förhandling.

Offentlig förhandling

Om en uppgift läggs fram vid en offentlig förhandling i en domstol upphör sekretessen att gälla (43 kap. 5 § första stycket OSL). Det innebär att en sekretess som överförts till domstolen kan komma att upphöra.

Stängda dörrar

En domstol kan besluta att en förhandling ska hållas inom stängda dörrar. Om en sekretessbelagd uppgift läggs fram vid en sådan förhandling fortsätter sekretessen att gälla, om inte domstolen beslutar annat (43 kap. 5 § andra stycket OSL).

Vad har lagts fram vid en förhandling?

För att kunna avgöra om sekretessen för en uppgift ska fortsätta gälla eller inte behöver det klargöras om uppgiften ska anses ha lagts fram vid en offentlig förhandling. Exempelvis kan en revisionspromemoria innehålla en mängd sekretessbelagda uppgifter och det kan medföra problem vid avgörandet av vilka uppgifter som har lagts fram vid förhandlingen.

En uppgift bör anses framlagd i en förhandling om

den har lämnats muntligen

den har åberopats.

Till den del en handling inte läses upp eller åberopas vid en förhandling är uppgifterna inte att anse som framlagda. Att en sekretessbelagd uppgift finns i en handling som är tillgänglig vid en offentlig förhandling är inte tillräckligt för att sekretessen ska upphöra att gälla.

En förhandling skiljer sig åt beroende på om den sker i en allmän domstol eller i en förvaltningsdomstol. Allmänna domstolar är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Förvaltningsdomstolar är förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen.

Om en förvaltningsdomstol har hållit muntlig förhandling i ett mål så betyder inte det att alla de uppgifter som domstolen ska grunda sitt avgörande på ska anses framlagda vid förhandlingen. Vilka uppgifter som har lagts fram vid en förhandling blir i praktiken en bedömningsfråga som i första hand görs av domstolen (prop. 1979/80:2 Del A s. 304 f.).

Vittne och sakkunnig vid en muntlig förhandling

Ibland kallas anställda vid Skatteverket till att vara vittne eller sakkunnig vid en domstolsförhandling.

Sekretess för domar

OSL innehåller bestämmelser om vilka sekretessregler som gäller för domstolarnas domar och beslut.

Offentliga domar

Huvudregeln är att sekretessen som gäller för en uppgift som finns i ett mål eller ärende hos en domstol upphör att gälla om uppgiften skrivs in i domen eller beslutet som avgör målet eller ärendet (43 kap. 8 § första stycket OSL). Uppgifter i domar och andra domstolsbeslut blir alltså som huvudregel offentliga.

Sekretessbelagda domar

Huvudregeln om offentliga domar och beslut gäller inte om domstolen i domen eller beslutet beslutar att sekretessen ska fortsätta gälla även i fortsättningen, ett s.k. sekretessförordnande (43 kap. 8 § andra stycket OSL).

Även om sekretess gäller för en dom eller ett beslut enligt ett sekretessförordnande, så får sekretessen normalt inte omfatta domslutet eller avgörandet i ett beslut. Det är bara i några ytterst få undantagsfall som en dom kan sekretessbeläggas i sin helhet, t.ex. i fråga om rikets säkerhet (43 kap. 8 tredje stycket OSL).

Om en uppgift har lagts fram vid en offentlig förhandling kan domstolen inte besluta att den ska omfattas av sekretess efter att den har tagits in i domen.

Om en uppgift har lagts fram vid en förhandling inom stängda dörrar kan domstolen besluta att sekretessen ska fortsätta gälla för uppgiften i domen. Om domstolen inte fattar ett sådant beslut blir uppgiften offentlig.

När en myndighet får en sekretessbelagd dom

När en myndighet får del av en sekretessbelagd dom från en domstol fortsätter sekretessen att gälla hos den myndigheten. Om myndigheten som får domen har en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse så är det den sekretessbestämmelsen som gäller (s.k. primär sekretess ). Om myndigheten inte har någon sekretessbestämmelse som blir tillämplig så följer i stället domstolens sekretess med (s.k. sekundär sekretess), 43 kap. 9 § OSL.

Uppgifter i en offentlig dom hos en myndighet

Det finns situationer när uppgifter ur en offentlig dom blir sekretessbelagda hos en myndighet. Det gäller om uppgifterna i domen tillförs ett ärende som omfattas av sekretess (jfr NJA 2003 s. 447). Om Skatteverket använder uppgifter i en dom i ett beskattningsärende kan uppgifter komma att omfattas av absolut sekretess.

Kompletterande information

Det finns särskilda regler om konkurrens mellan sekretessbestämmelser.

Det finns särskilda regler om sekretessförordnanden för uppgifter som har erhållits med stöd av skatteavtal.