Inom successionsrätten, ärvdarätten, används en del speciella termer och begrepp.
En arvinge är den som enligt lagens (ärvdabalkens) regler, arvsordningen, har rätt att ta arv efter en avliden.
En arvlåtare är en avliden person som efterlämnar egendom, kvarlåtenskap.
Ett arvsavstående innebär att den som har rätt att ta del i någons kvarlåtenskap på grund av arvs- eller testamentsrätt kan avstå från denna sin rätt helt eller delvis. Rätten går då vidare till den som skulle varit berättigad till arv eller testamentslott om den som avstått varit avliden. Gäller avståendet endast ett visst belopp eller viss egendom blir den tillträdande arvingen inte dödsbodelägare.
Ett arvsskifte, är delningen av en avlidens kvarlåtenskap mellan hans arvingar eller testamentstagare.
En arvslott är den andel i en kvarlåtenskap som en arvinge har rätt till enligt arvsordningens regler.
Arvsordningen är den turordning i ärvdabalken, efter vilken arvingar tar arv, beroende av närheten i släktskap.
En bodelning mellan makar innebär att giftorättsgemenskapen upplöses genom att makarnas sammanlagda giftorättsgods hälftendelas (enligt huvudregeln) mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo. Den hälft som faller på dödsboet utgör tillsammans med eventuell enskild egendom den avlidnes kvarlåtenskap. Bodelning kan ske under bestående äktenskap om makarna är överens om det samt när äktenskapet upphör, genom dödsfall eller skilsmässa.
En bodelning mellan sambor innebär en delning av den bostad och det bohag som samborna skaffat för gemensam användning. Bodelning mellan sambor kan bara göras när samboförhållandet upplöses, antingen genom separation eller genom dödsfall.
Destinatär brukar den kallas som någon vill gynna genom en benefik rättshandling, t.ex. en gåva.
Dödsboet är den rättsliga gemenskapen som råder under utredningen av tillgångarna efter en avliden. Dödsboet är en självständig juridisk person som kan köpa, sälja, ingå avtal etc. I boet ingår den avlidnes alla tillgångar och skulder.
Dödsbodelägare är efterlevande make och sambo (fram till bodelning) samt arvingar och universella testamentstagare, men inte legatarier.
Enskild egendom, se giftorättgods.
En förmånstagare är en person till vars förmån t.ex. en livförsäkring tagits, d.v.s. den som ska få ut försäkringsbeloppet om den försäkrade avlider.
Giftorätt är vardera makens rätt att vid bodelning få värde motsvarande hälften av andra makens tillgångar, om tillgångarna är giftorättsgods.
Makars egendom är giftorättsgods om det inte bestäms i äktenskapsförord mellan makarna eller som villkor i gåvobrev eller testamente att den ska vara enskild egendom. I enskild egendom har andra maken inte giftorätt.
Kvarlåtenskap är en samlingsbeteckning för de tillgångar och skulder som en arvlåtare lämnar efter sig.
Laglotten är hälften av en bröstarvinges arvslott.
Ett legat är en särskild i testamente given förmån, t.ex. en sak, ett belopp i pengar, en nyttjanderätt till egendom eller en rätt att få inkomsten från viss egendom.
En legatarie är den som får ett legat.
Ett särkullbarn är barn som inte är gemensamt barn till två makar.
Testamentstagaren är den som ska få något enligt ett testamente.
Testatorn är den person som i ett testamente bestämt hur hans kvarlåtenskap ska fördelas.
En universell testamentstagare är den som genom testamente fått rätt till kvarlåtenskapen efter en testator, i dess helhet, viss andel av den eller vad som blir kvar sedan legat räknats av.
Ett äktenskapsförord är ett avtal mellan två personer som ska gifta sig om att all eller viss egendom ska vara enskild egendom i äktenskapet. Ett äktenskapsförord kan även vara ett avtal mellan makar om att all eller viss egendom som tidigare varit giftorättsgods i fortsättningen ska vara enskild egendom eller tvärtom.