Beskaffenhetstidpunkt och taxeringsperioder

Beskaffenhetstidpunkt

Fastighetstaxeringen ska grunda sig på fastighetens användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång, dvs. 1 januari. Denna tidpunkt kallas beskaffenhetstidpunkten (1 kap. 6 § FTL).

Med beskaffenhet avses de skilda förhållanden som ska beaktas då man bestämmer de riktvärdegrundande värdefaktorerna för en fastighet (7 kap. 3 § och 8–15 kap. FTL). Exempel på beskaffenhet för småhus är storlek, ålder och standard.

En fastighets användning och beskaffenhet är avgörande för indelningen i byggnadstyp och ägoslag (mark) och för bedömningen om fastigheten är skatte- och avgiftspliktig eller inte. Det är användningen och beskaffenhetstidpunkten som ska ligga till grund för taxeringen. Taxeringsår är alltid det kalenderår då fastighetstaxeringen sker (1 kap. 3 § FTL).

Exempelvis ett lantbruk som taxeras vid förenklad fastighetstaxering lantbruk 2014 värderas utifrån beskaffenhetstidpunkten 1 januari 2014.

Taxeringsperioder

Vilka år en fastighet ska taxeras, dess taxeringsperiod, avgörs av vilken byggnadstyp som fastigheten tillhör. En fastighet kan tillhöra någon av följande typer av taxeringsenheter: småhus-, ägarlägenhets-, hyreshus-, lantbruks-, elproduktions-, industri- eller specialenhet.

Allmän fastighetstaxering (AFT)

Allmän fastighetstaxering innebär att samtliga fastigheter av en viss byggnadstyp får nya taxeringsvärden. Vid allmän fastighetstaxering har man möjlighet att tillämpa nya värderingsmodeller och kan göra en mer omfattande översyn av bl.a. värdeområdesindelningen.

Allmän fastighetstaxering sker enligt bestämmelserna i 2–15 kap. FTL och i följande ordning:

• Småhusenheter taxeras år 2003 och därefter vart sjätte år.
• Lantbruksenheter taxeras år 2005 och därefter vart sjätte år.
• Hyreshusenheter, industrienheter, elproduktionsenheter och specialenheter taxeras år 2007 och därefter vart sjätte år.
• Ägarlägenhetsenheter taxeras år 2013 och därefter vart sjätte år (1 kap.7 § FTL).

Förenklad fastighetstaxering (FFT)

Förenklad fastighetstaxering är i jämförelse med den allmänna fastighetstaxeringen en förenklad form av fastighetstaxering. Värdenivåerna förändras med stöd av bl.a. aktuella köp, men värderingsmodell och värdeområdesindelning behålls i princip oförändrade sedan föregående allmänna fastighetstaxering.

Förenklad fastighetstaxering ska ske vart sjätte år för varje byggnadstyp. Den förenklade taxeringen kan bara avse egendom som indelas i någon av följande typer av taxeringsenheter (1 kap. 7 a §):

• hyreshusenhet
• småhusenhet
• lantbruksenhet
• ägarlägenhetsenhet.

För var och en av dessa typer av taxeringsenheter gäller att den förenklade fastighetstaxeringen sker tre år efter att en allmän fastighetstaxering ägt rum för taxeringsenhetstypen ifråga.

Exempelvis ett hyreshus taxeras vid AFT 2013, FFT 2016, AFT 2019, FFT 2022 o.s.v.

Undantag: AFT 2009 småhus

2009 genomfördes, efter beslut av riksdagen 2007, en fastighetstaxering av småhusenheter som en förenklad fastighetstaxering. Detta trots att den enligt 1 kap. 7 § FTL skulle genomförts som en allmän fastighetstaxering (lag 2007:1412 om fastighetstaxering av småhusenheter år 2009).

Särskild fastighetstaxering (SFT)

Särskild fastighetstaxering ska genomföras varje år enligt bestämmelserna i 16 kap. FTL. Reglerna gäller inte taxeringsenheter som samma år taxeras genom allmän eller förenklad fastighetstaxering.

Vid särskild fastighetstaxering fastställs föregående års fastighetstaxering som oförändrad om inte taxeringsenheten ändrats väsentligt och en ny taxering måste göras (16 kap. 2–5 §§ FTL).

När en särskild fastighetstaxering sker ska man tillämpa de allmänna grunder och de värderingsregler m.m. som gällde för taxeringsenheten vid närmast föregående allmänna eller förenklade fastighetstaxering (1 kap. 8 § FTL).

Om en taxeringsenhet har ändrats väsentligt

Om en taxeringsenhet har ändrats väsentligt kan en ny taxering av enheten ske vid en särskild fastighetstaxering, men bara om förändringen går att hänföra till någon av de nytaxeringsgrunder, t.ex. nybyggnation, större arealändringar eller ändrad byggnadstyp, som anges i 16 kap. 2–5 §§ FTL.

Löpande taxeringsperiod

Med löpande taxeringsperiod menas tiden från ingången av det taxeringsår då en allmän, förenklad eller särskild fastighetstaxering sker av en taxeringsenhet, fram till ingången av det taxeringsår då en allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång (1 kap. 3 § andra och tredje styckena FTL).

Denna tid är tre år för de taxeringsenheter som ingår i systemet med förenklade fastighetstaxeringar: småhusenheter, hyreshusenheter, lantbruksenheter och ägarlägenhetsenheter (1 kap. 3 § tredje stycket FTL).

När ett beslut om fastighetstaxering fattas vid en allmän eller förenklad fastighetstaxering, eller genom ny taxering vid en särskild fastighetstaxering, ska beslutet gälla från ingången av det taxeringsår då taxeringen sker fram till ingången av det taxeringsår då ett sådant beslut fattas nästa gång.

Beslut om allmän fastighetstaxering gäller i tre år

Beslut om allmän fastighetstaxering av en småhusenhet, hyreshusenhet, lantbruksenhet och ägarlägenhetsenheter gäller normalt i tre år. Beslutet gäller tills man fattar ett beslut om förenklad fastighetstaxering av enheten, under förutsättning att någon ny taxering inte sker vid en särskild fastighetstaxering däremellan (1 kap. 3 § FTL).

Beslut som fattas vid förenklad fastighetstaxering gäller i tre år

Beslut som avser en taxeringsenhet och som fattas vid den förenklade taxeringen gäller i tre år, dvs. fram till nästa allmänna fastighetstaxering av enheten, under förutsättning att någon ny taxering inte sker vid en särskild fastighetstaxering däremellan.

Fastigheter som inte ingår i systemet med förenklade fastighetstaxeringar

För fastigheter som inte ingår i systemet med förenklade fastighetstaxeringar, d.v.s. industri-, täkt-, elproduktions- och specialenheter, blir den löpande taxeringsperioden mellan två allmänna fastighetstaxeringar sex år.

Grunder för taxeringen

De grundläggande regler som ska tillämpas vid taxeringen är de regler som gällde vid ingången av den treåriga respektive sexåriga löpande taxeringsperioden, dvs. närmast föregående allmänna eller förenklade taxering.

För exempelvis ett småhus som taxerades vid FFT 2012 tillämpas 2012 års värdenivåer och andra grunder fram till nästa AFT som för småhus är 2015.