Konventionerna med USA och Kanada

Konventionen med USA

Sverige har sedan 1985 en konvention om social trygghet med USA. Därefter har konventionen anpassats till de regelförändringar som skedde i samband med det reformerade pensionssystemet. Konventionens nuvarande lydelse framgår av lagen (2004:1192) om konvention mellan Sverige och Amerikas förenta stater om social trygghet. Förarbetena till ändringen finns i prop. 2004/05:16.

Konventionen omfattar beträffande USA även Puerto Rico, Jungfruöarna, Guam, Amerikanska Samoa och Norra Marianerna (artikel 1).

Pensionsförmåner

Konventionen med USA omfattar bara den del av socialförsäkringen som handlar om pensioner. För Sveriges del gäller det följande slag av pensioner:

• Inkomstgrundad ålderspension
• Garantipension
• Inkomstgrundad sjuk- och aktivitetsersättning
• Efterlevandepension
• Efterlevandestöd till barn (artikel 2)

För övriga förmåner från socialförsäkringen, t.ex. sjukpenning- och föräldrapenningförmåner gäller i stället reglerna i intern lagstiftning.

Vilka av socialavgifterna styrs av konventionen?

Eftersom konventionen bara reglerar pensionsförmåner är det också enbart de socialavgifter som finansierar pensionssystemet som är berörda av konventionen. För svensk del gäller det:

• Ålderspensionsavgiften
• Efterlevandepensionsavgiften
• Viss andel av sjukförsäkringsavgiften

Sjukförsäkringsavgiften finansierar även vissa ersättningar som har karaktär av pension. Det gäller sjuk- och aktivitetsersättning som tidigare kallades förtidspension. Den andelen bestäms för varje år av Försäkringskassan. För 2015 har andelen beslutats till 1,99 procent (Försäkringskassans föreskrifter FKFS 2014:12.

Försäkringstillhörighet – huvudregel

Huvudregeln innebär att den som är sysselsatt inom en av konventionsstaterna ska omfattas av lagstiftningen endast i den staten (artikel 7.1). Således gäller även här principen om att arbetslandets lag avgör försäkringstillhörigheten, något som också styr i vilket land de pensionsanknutna socialavgifterna ska betalas.

Försäkringstillhörighet – utsändning

Om en person som normalt är anställd hos en arbetsgivare i en av konventionsstaterna sänds ut av denna arbetsgivare till den andra staten för en period som inte förväntas överstiga 60 månader, d.v.s. 5 år, ska personen vara fortsatt omfattad av lagstiftningen i den utsändande staten. Konventionen är således en så kallad avsiktskonvention eftersom det är avsikten vid utsändningstillfället om utsändningstidens längd som avgör försäkringstillhörigheten.

Vilka delar av arbetsgivaravgifterna ska betalas vid olika utsändningsfall?

Eftersom konventionen bara behandlar pensionsförmåner och därmed de pensionsanknutna arbetsgivaravgifterna kommer svensk intern rätt att styra betalning av övriga arbetsgivaravgifter.

Exempel: utsändning till USA kortare tid än 1 år

Den utsände omfattas av svensk lagstiftning enligt såväl konventionen som svensk lag. Alla avgifter betalas i Sverige.

Exempel: utsändning till USA längre tid än 1 år men inte mer än 5 år.

Arbetsgivaren ska bara betala de pensionsanknutna avgifterna i Sverige. I övrigt gäller lagstiftningen i USA.

Exempel: utsändning till USA längre tid än 5 år

Personen omfattas helt av lagstiftningen i USA. Inga arbetsgivaravgifter betalas i Sverige.

Exempel: utsändning från USA kortare tid än 1 år

Den anställde omfattas inte av någon del av den svenska socialförsäkringen, vare sig enligt konventionen eller enligt vår interna rätt. Inga avgifter betalas i Sverige.

Exempel: utsändning från USA längre tid än 1 år men inte mer än 5 år.

Den anställde omfattas av pensionsförmåner i USA. Arbetsgivaren ska betala de icke pensionsanknutna arbetsgivaravgifterna, d.v.s. viss andel av sjukförsäkringsavgiften, föräldraförsäkrings-, arbetsmarknads- och arbetsskadeavgiften.

Exempel: utsändning från USA längre tid än 5 år

Den amerikanska arbetsgivaren betalar alla arbetsgivaravgifter i Sverige. Om arbetsgivaren inte har något fast driftställe här ska den allmänna löneavgiften dock inte betalas. Skälet är att löneavgiften räknas som en skatt och inte som en socialavgift. Utländsk arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige är inte skattskyldig här.

Särskild regel för dotterbolag

Det finns i konventionen en bestämmelse som endast är tillämplig när arbetsgivaren finns i USA och gäller vid arbete hos ett dotterbolag till arbetsgivaren i Sverige (artikel 7.2.b). Med stöd av den amerikanska lagstiftningen kan arbetsgivare ingå speciella avtal med amerikansk skattemyndighet (s.k. IRS-avtal). Sådana avtal innebär att deras anställda, om de är amerikanska medborgare eller bosatta i USA, kan fortsätta att omfattas av amerikansk socialförsäkring när de arbetar i ett dotterbolag till arbetsgivaren i ett land utanför USA. En arbetsgivare och ett dotterbolag som tillhör arbetsgivaren enligt definitionen i amerikansk lagstiftning anses vara en och densamma. Sverige har ingen motsvarande lagstiftning (jfr prop. 2004/05:16 s. 31) Det innebär att en anställd som har sänts hit från en arbetsgivare i USA för arbete i ett svenskt dotterbolag till den amerikanska arbetsgivaren kan betraktas som utsänd enligt konventionen. Det svenska dotterbolaget ska då betala samma arbetsgivaravgifter som den amerikanska arbetsgivaren annars skulle ha betalat enligt konventionen.

Exempel: utsändning till dotterbolag

Ethel som arbetar i USA hos ett stort dataföretag sänds till Sverige för att under 4 år arbeta vid företagets svenska dotterbolag. Hon har ett utsändningsintyg utfärdat av den amerikanska socialförsäkringsmyndigheten. Ethel får sin lön från det svenska dotterbolaget som ska betala arbetsgivaravgifter, men endast de avgifter som inte är pensionsanknutna, Bolaget ska därför betala viss andel av sjukförsäkringsavgiften, föräldraförsäkrings-, arbetsmarknads- och arbetsskadeavgiften.

Utsändningsintyg

För att kunna styrka att en person som har sänts ut för arbete i den andra konventionsstaten krävs, enligt vad som gäller generellt för alla konventioner ett intyg om tillämplig lagstiftning, s.k. utsändningsintyg (artikel 3 i tillämpningsöverenskommelsen). I Sverige är det Försäkringskassan som utfärdar intyget.

Konventionen med Kanada

Sverige ingick 1985 en socialförsäkringskonvention med Kanada som därefter har anpassats till det svenska reformerade pensionssystemet. Konventionen omfattar, i likhet med den amerikanska, endast pensionsförmåner och är i huvudsak utformad på samma sätt som konventionen med USA. Konventionens lydelse framgår av lag (2002:221) om konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada. Förarbetena finns i prop. 2001/02:106.

Utsändning

Till skillnad från den amerikanska är konventionen med Kanada en s.k. ej avsiktskonvention med en längsta utsändningstid på 60 månader. Det innebär att när en person sänds ut från den ena konventionsstaten till den andra kommer personen att vara fortsatt omfattad av pensionsförmånerna i utsändningsstaten under högst 60 månader. Det gäller även om utsändningen från början var avsedd att pågå längre tid än 60 månader. Bestämmelserna i konventionen får samma effekter på skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter vid olika former av utsändningar som den amerikanska konventionen.

Vid utsändningsfall ska, i likhet med konventionen med USA, bara en viss andel av sjukförsäkringsavgiften betalas. Den andelen har för 2015 beslutats till 1,99 procent (Försäkringskassans föreskrifter FKFS 2014:10).

Dotterbolag

Den särskilda regeln om dotterbolag som finns i den amerikanska konventionen saknas i den med Kanada. Om en kanadensisk arbetsgivare sänder en anställd till Sverige för att den anställde ska börja arbeta hos ett dotterbolag till arbetsgivaren i Sverige och få sin lön från det dotterbolaget kommer inte utsändningsregeln att gälla. Personen betraktas i stället som lokalanställd hos en arbetsgivare med verksamhet i Sverige och den arbetsgivaren ska därför betala alla arbetsgivaravgifter här.

Överenskommelse med provinsen Québec

Det finns en särskild överenskommelse med provinsen Québec i Kanada. Du kan läsa den i förordning (1988:100) om tillämpning av en överenskommelse den 20 september 1986 mellan Sverige och Québec om social trygghet. Den skiljer sig när det gäller betalning av arbetsgivaravgifter bara på en punkt från konventionen med Kanada. Skillnaden är att överenskommelsen med Québec även omfattar arbetsskadeförsäkringen. Det medför att skyldigheten att betala arbetsskadeavgift följer socialförsäkringstillhörigheten enligt överenskommelsen.

Exempel: utsändning från Sverige till Québec mer än 1 år

• Ålderspensionsavgiften
• Andel av sjukförsäkringsavgiften
• Efterlevandepensionsavgiften
• Arbetsskadeavgiften

Exempel: utsändning från Québec till Sverige mer än 1 år

• Viss andel av sjukförsäkringsavgiften
• Föräldraförsäkringsavgift
• Arbetsmarknadsavgift
• Allmän löneavgift om arbetsgivaren har ett fast driftställe i Sverige