Avgiftens storlek

Olika belopp i olika situationer

Förseningsavgiftens storlek framgår av 48 kap. 6 § SFL.

Vad gäller för ett utländskt aktiebolag eller ekonomisk förening?

Den högre avgiften 5000 kr ska Skatteverket ta ut av aktiebolag och ekonomiska föreningar och den lägre avgiften 1 000 kronor ska tas ut av övriga uppgiftsskyldiga. Det framgår inte klart av bestämmelsen om den högre avgiften bara ska tas ut av svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar eller om den även ska tas ut av motsvarande utländska juridiska personer. Inte heller i förarbetena till motsvarande bestämmelse i taxeringslagen förklaras närmare vad som menas med aktiebolag och ekonomisk förening i det här sammanhanget. I de delar som aktiebolag nämns i förarbetena så verkar det dock som om man utgår från det svenska aktiebolagsbegreppet.

Den högre avgiften bör bara tas ut om det inte är någon tvekan om att den utländska juridiska personen motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. I andra fall bör man ta ut den lägre avgiften. Anledningen är att det är svårt att göra den här bedömningen och att det handlar om betungande lagstiftning. Det är oftast inte heller praktiskt möjligt att göra en grundlig bedömning i varje enskilt fall av om en utländsk juridisk person motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening.

Flera förseningsavgifter kan tas ut

En uppgiftsskyldig kan få en, två eller tre förseningsavgifter för samma inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter som inte är lämnade i rätt tid. Storleken på den andra och tredje avgiften är densamma som den första avgiften (48 kap. 6 § SFL).

Andra avgiften efter tre månader

Om ingen deklaration eller särskilda uppgifter har kommit in inom tre månader från den tidpunkt då den skulle ha lämnats kan Skatteverket ta ut ytterligare en avgift, dvs. en andra förseningsavgift (48 kap. 7 § första stycket SFL).

Tredje avgiften efter fem månader

Om deklaration eller särskilda uppgifter inte har kommit in inom ytterligare två månader, alltså fem månader från den tidpunkt då den skulle ha lämnats, kan Skatteverket ta ut ytterligare en avgift, d.v.s. en tredje förseningsavgift (48 kap. 7 § andra stycket SFL).

Undantag: deklarationsskyldig efter föreläggande

Bestämmelsen om att Skatteverket kan ta ut flera förseningsavgifter gäller inte den som blir deklarationsskyldig först efter föreläggande (48 kap. 7 § första stycket SFL). Bestämmelsen är bara tillämplig på den som direkt enligt lagen är skyldig att lämna en inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter.

Hur beräknar man tiden för flera förseningsavgifter?

Man ska alltid räkna tiden för flera förseningsavgifter från den dag då en deklaration eller särskilda uppgifter enligt lag senast skulle ha lämnats.

Lämnat deklaration elektroniskt

Man ska vid beräkning av tiden inte ta hänsyn till den senarelagda tidpunkten för juridiska personer att lämna inkomstdeklaration elektroniskt (48 kap. 7 § tredje stycket SFL).

Anstånd med att lämna deklaration

Man ska inte heller ta hänsyn till att en uppgiftsskyldig genom anstånd kan ha fått en senare tidpunkt att lämna deklaration eller särskilda uppgifter. Tidpunkten för uttag av andra och tredje avgiften räknas inte från tidpunkten i anståndsbeslutet utan alltid från den deklarationstidpunkt som gäller enligt skatteförfarandelagen.

Fysisk person bosatt utomlands

En fysisk person som är bosatt utomlands eller stadigvarande vistas utomlands vid deklarationstidpunkten den 2 maj slipper förseningsavgift om deklarationen lämnas senast den 31 maj. Tidpunkten för uttag av andra och tredje avgiften ska dock alltid räknas från den deklarationstidpunkt som gäller enligt lag, d.v.s. från den 2 maj.

Beslut om flera förseningsavgifter

Skatteverket kan antingen fatta ett separat beslut för varje förseningsavgift eller ta ut två eller tre förseningsavgifter i samma beslut. Förutsättningen är att respektive tidpunkt för att ta ut förseningsavgift har passerats när Skatteverket sänder ut övervägandet om förseningsavgift till den uppgiftsskyldige (jfr RÅ 2007 ref. 30).

Exempel: ett aktiebolag lämnar inte deklaration i rätt tid

Ett aktiebolag med beskattningsår som går ut den 31 december ska lämna inkomstdeklaration senast den 1 juli året efter. Om deklarationen lämnas elektroniskt ska den lämnas senast den 1 augusti. Innan ett övervägande att ta ut en försenigsavgift skickas ut måste man invänta tiden för att senast lämna en inkomstdeklaration elektroniskt.

Om någon deklaration inte kommit in senast den 1 augusti kan Skatteverket överväga att ta ut en förseningsavgift på 5 000 kr.

Efter den 1 oktober kan Skatteverket överväga att ta ut en andra förseningsavgift på 5 000 kronor och efter den 1 december kan Skatteverket överväga att ta ut en tredje förseningsavgift på 5 000 kronor. På det här sättet får den deklarationsskyldige tre separata beslut om förseningsavgift.

Om Skatteverket i exemplet ovan väntar med att skicka ett övervägande till den 2 december (eller senare) så kan Skatteverket överväga att ta ut alla tre förseningsavgifterna samtidigt och därefter fatta ett beslut om samtliga avgifter.

Exempel: övervägande om skönsbeskattning och uttag av förseningsavgift

Ett aktiebolag med beskattningsår som går ut den 31 december ska lämna inkomstdeklaration senast den 1 juli året efter. Om deklarationen lämnas elektroniskt ska den lämnas senast den 1 augusti. Om någon inkomstdeklaration inte har kommit in kan Skatteverket skickar ut ett övervägande om skönsbeskattning t.ex. den 15 oktober och samtidigt överväga att ta ut två förseningsavgifter. Tidpunkten för när den första och den andra förseningsavgiften kan tas ut är nämligen passerad. Om aktiebolaget efter den 1 december ännu inte har lämnat någon inkomstdeklaration kan Skatteverket skicka ut ett övervägande om att ta ut ytterligare en förseningsavgift (den tredje avgiften). Då kommer det första beslutet avse två förseningsavgifter och det andra beslutet den tredje avgiften.