Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet

Brottsbekämpning är en egen enhet inom Skatteverket

Skattebrottsenheten, SBE, har organisatoriskt sett en så fristående ställning inom Skatteverket att den utgör en egen självständig verksamhetsgren. Detta har bl.a. betydelse eftersom en sekretessbelagd uppgift hos en självständig verksamhetsgren inte får röjas för en annan självständig verksamhetsgren om det inte är särskilt föreskrivet i lag (8 kap. 2 § OSL).

Vilka brott ska SBE utreda?

SBE:s arbetsuppgifter är brottsutredning, underrättelseverksamhet och brottsförebyggande arbete. I 1 § lagen (1997:1024) om Skatteverkets medverkan i brottsutredningar finns den s.k. brottskatalogen som anger de brott som ingår i SBE:s brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet. Enligt katalogen omfattar SBE:s verksamhet brott enligt

• skattebrottslagen (1971:69)
• 30 kap. 1 § första stycket 4 aktiebolagslagen (2005:551)
• 11 § tredje stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
• folkbokföringslagen (1991:481)
• 11 kap. 5 § brottsbalken
• lagen (1986:436) om näringsförbud.

Det rör sig om både ren skattebrottslighet och närliggande brottslighet, såsom bokföringsbrott. Observera att efter den 1 januari 2014 finns det inte längre brott som ska anmälas enligt folkbokföringslagen eftersom straffbestämmelsen i 43 § FOL har tagits bort.

Om åklagaren anser att det finns särskilda skäl för detta får Skatteverket även medverka i förundersökningen i fråga om andra brott än de som anges i brottskatalogen. Förfalskning som ingår som ett led i skattebrottslighet är exempel på ett sådant brott (prop. 1997/98:10 s. 48).

Förundersökning

Skatteverket ska medverka vid förundersökning i fråga om brott på skatteområdet (prop. 1997/98:10 s.46). Åklagare får anlita biträde av SBE både före och efter det att en förundersökning har inletts (2 § lagen (1997:1024) om Skatteverkets medverkan i brottsutredningar).

Underrättelseverksamhet

Skatteverket får bedriva underrättelseverksamhet inom skattebrottsområdet. Detta innebär verksamhet som består i att samla, bearbeta och analysera information för att kartlägga om brottslig verksamhet har utövats eller kan komma att utövas och som inte utgör förundersökning (prop. 1997/98:10 s. 53).

Underrättelseverksamhetens omfattning begränsas av vilka uppgifter som får behandlas elektroniskt (11 § lag 1999:90 om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar).

Skillnaden mellan en brottsutredning och en skatteutredning

Det är viktigt att Skatteverket gör klart för sig i vilket syfte en utredning företas. En brottsutredning och en skatteutredning har olika syften och de styrs av olika regelverk. En skatteutredning syftar till att ta fram underlag för en korrekt beskattning, medan en brottsutredning bl.a. syftar till att ta fram underlag för åklagarens ställningstagande om åtal ska väckas. Det är viktigt att varje åtgärd inom en utredning görs utifrån rätt syfte (ändamålsprincipen). Det är inte tillåtet att, med stöd av regelverket för skatteutredningar, ta fram uppgifter som inte behövs i skatteutredningen men som en brottsutredande myndighet behöver i en brottsutredning, eller tvärtom (prop. 1997/98:10 s. 43).