Gemensam eller ensam vårdnad

Vårdnad i juridisk mening

Ett barn står från födelsen alltid under någons vårdnad. Normalt är det båda eller en av föräldrarna som är vårdnadshavare. Genom beslut av tingsrätten kan vårdnaden för barnet i stället överlämnas till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap. 2 § FB).

Vårdnaden om ett barn avslutas alltid automatiskt i folkbokföringen på barnets 18-årsdag.

Den som har vårdnaden om ett barn ansvarar för barnets personliga förhållanden. Det innebär bland annat att vårdnadshavaren ska se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och god fostran blir tillgodosedda. Det är också vårdnadshavaren som företräder barnet vid kontakt med myndigheter.

Vårdnad är ett juridiskt begrepp som ska skiljas från den rent faktiska vården eller omsorgen om ett barn. Vårdnadshavaren kan lämna den faktiska vården till en annan person, till exempel en fosterfamilj, utan att det medför någon ändring i vårdnadshavarens rätt att bestämma för barnet. I en sådan situation är det fortfarande vårdnadshavaren och inte fosterföräldrarna som exempelvis ska anmäla en flytt eller en namnändring för barnet (6 kap. 1 och 2 §§ FB).

Om båda föräldrarna är vårdnadshavare och den ena av dem dör blir den andra föräldern automatiskt ensam vårdnadshavare för barnet. Om bara en av föräldrarna är vårdnadshavare och denne dör ska vårdnaden efter beslut av tingsrätten föras över till den andre föräldern. Om det framstår som lämpligare kan vårdnaden i stället föras över till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap. 9 § FB).

En förälder som själv är under 18 år är normalt vårdnadshavare för sitt barn.

Vårdnad eller förmyndarskap

Den som är vårdnadshavare för ett barn har ansvar för barnets personliga förhållanden och företräder barnet i personliga angelägenheter. Den som är förmyndare för ett barn förvaltar barnets egendom och företräder barnet i ekonomiska angelägenheter. Normalt är föräldrarna både vårdnadshavare och förmyndare. I folkbokföringen registreras enbart uppgifter om vårdnadshavare och inte om förmyndare.

Regler om vårdnad finns i 6 kap. FB och regler om förmyndarskap finns i 10 kap., 12 kap. och 13 kap. FB.

Gemensam vårdnad – vårdnadshavarna företräder barnet tillsammans

Om ett barn har två vårdnadshavare ska de tillsammans utöva bestämmanderätten över barnet. Den ena av vårdnadshavarna kan då inte ensam företräda barnet utan de måste fatta gemensamma beslut och företräda barnet tillsammans. Av detta följer att båda vårdnadshavarna måste underteckna exempelvis en anmälan om barns flyttning. Sedan den 1 januari 2014 kan däremot ett beslut om barns folkbokföring överklagas av enbart en av vårdnadshavarna.

Om den ena vårdnadshavaren är frånvarande, sjuk eller av någon annan orsak förhindrad att fatta ett beslut som rör barnet får den andre vårdnadshavaren ensam fatta beslutet om det inte kan skjutas upp utan besvär. En vårdnadshavare får däremot inte ensam fatta några beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om det inte är uppenbart att barnets bästa kräver det. För barnets bästa kan därför ena vårdnadshavaren ensam fatta beslut, exempelvis när det gäller frågor om barnets skolgång och bosättning (6 kap. 13 § FB).

Ensam eller gemensam vårdnad vid barnets födelse

Om barnets mor är ogift, frånskild eller änka när barnet föds blir hon ensam vårdnadshavare

Om föräldrarna är gifta med varandra när barnet föds blir båda gemensamt vårdnadshavare.

Om en annan man har bekräftat faderskapet före barnets födelse, anses mannen i äktenskapet inte vara far till barnet och blir därmed inte heller vårdnadshavare. Inte heller den man som har bekräftat faderskapet blir då vårdnadshavare utan barnets mor blir i stället ensam vårdnadshavare (1 kap. 2 och 4 §§ FB och 6 kap. 3 § första stycket FB).

Om barnets mor är gift med en annan kvinna eller registrerad partner måste föräldraskap enligt 1 kap 9 § FB vara fastställt för att de båda ska få gemensam vårdnad om barnet. Makan eller partnern blir alltså inte automatiskt förälder och därmed inte heller vårdnadshavare till ett barn som är fött efter det att äktenskapet ingicks eller partnerskapet registrerades.

Vårdnaden påverkas inte om kvinnliga registrerade partner, som har gemensam vårdnad, omvandlar sitt partnerskap till ett äktenskap efter det att barnet är fött.

Gemensam vårdnad genom äktenskap eller anmälan

Föräldrar som inte är gifta med varandra vid barnets födelse kan få gemensam vårdnad om barnet genom att ingå äktenskap med varandra eller genom att anmäla gemensam vårdnad till socialnämnden eller direkt till Skatteverket.

Gemensam vårdnad genom äktenskap

Om föräldrarna gifter sig med varandra efter barnets födelse bli de gemensamt vårdnadshavare från och med vigseldatumet. Detta gäller även om faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB fastställs efter att föräldrarna har gift sig (6 kap. 3 § första stycket FB).

Observera att faderskapet eller föräldraskapet enligt 1 kap. 9 § FB alltid måste vara fastställt innan fadern eller föräldern kan registreras som vårdnadshavare.

Vid äktenskapsskillnad eller upplösning av ett registrerat partnerskap fortsätter föräldrarna att ha gemensam vårdnad om barnet om inte domstol beslutar något annat (6 kap. 3 § andra stycket FB).

När en domstol efter eller i samband med äktenskapsskillnad beslutar att endast den ena av föräldrarna ska vara vårdnadshavare, blir föräldrarna åter gemensamt vårdnadshavare om de gifter om sig med varandra efter skilsmässan. Skatteverket registrerar då ändringen i vårdnaden från och med det senaste vigseldatumet (6 kap. 3 § första stycket FB).

Anmälan om gemensam vårdnad till socialnämnden

Barnets föräldrar kan göra en anmälan om gemensam vårdnad till socialnämnden i samband med att de bekräftar faderskapet enligt 1 kap. 4 § FB eller föräldraskapet för en kvinna enligt 1 kap. 9 § FB.

Anmälan ska göras skriftligen av båda föräldrarna. Barnet måste vara folkbokfört i Sverige, men varken barnet eller föräldrarna behöver ha svenskt medborgarskap.

När socialnämnden har godkänt en faderskapsbekräftelse eller en bekräftelse om föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB skickar socialnämnden handlingen och en anmälan om gemensam vårdnad till Skatteverket för registrering.

En anmälan om gemensam vårdnad till socialnämnden i samband med bekräftelse gäller från och med den dag Skatteverket registrerar vårdnaden i folkbokföringen (6 kap. 4 § andra stycket punkt 1 FB).

Skatteverket ska avslå en anmälan om gemensam vårdnad för ett barn som inte är folkbokfört eftersom förutsättningarna i 6 kap. 4 § andra stycket FB inte är uppfyllda, d.v.s. barnet är inte folkbokfört. Om barnet senare folkbokförs i Sverige är det tidigare avslagsbeslutet inte något hinder för att registrera en ny anmälan om gemensam vårdnad. Anmälan godtas eftersom vårdnaden aldrig har reglerats genom anmälan, avtal eller dom varken i Sverige eller något annat land vars vårdnadsavgöranden erkänns här.

Läs mer om registrering av vårdnad vid inflyttning från utlandet.

Anmälan om gemensam vårdnad till Skatteverket

Föräldrar som inte har gjort någon anmälan till socialnämnden kan i stället anmäla gemensam vårdnad direkt till Skatteverket. Det får då inte finnas något tidigare meddelat beslut om vårdnad, det vill säga genom anmälan, avtal eller dom. Det framgår av folkbokföringen om det finns något tidigare beslut om barnets vårdnad.

Barnet måste vara folkbokfört i Sverige men föräldrarna kan numera anmäla gemensam vårdnad direkt till Skatteverket trots att varken de eller barnet är svenska medborgare.

Anmälan ska vara skriftlig, undertecknad av båda föräldrarna och faderskapet eller föräldraskapet för en kvinna enligt 1 kap. 9 § FB måste vara fastställt.

En anmälan om gemensam vårdnad direkt till Skatteverket gäller från och med den dag Skatteverket registrerar vårdnaden i folkbokföringen (6 kap. 4 § andra stycket punkt 2 FB och 6 kap. 16 § FB).

När Skatteverket har registrerat en anmälan om gemensam vårdnad i folkbokföringen kan vårdnaden endast ändras genom en dom eller ett beslut av en domstol. En ändring kan i detta fall inte ske genom en ny anmälan till socialnämnden eller Skatteverket (6 kap. 5 § FB).

Om barnet inte är folkbokfört i Sverige ska en anmälan om gemensam vårdnad till Skatteverket avslås med stöd av 6 kap. 4 § andra stycket FB. Om föräldrarna kommer in med en ny anmälan om gemensam vårdnad i samband med att barnet ska folkbokföras i Sverige, kan anmälan godtas och registreras trots att Skatteverket har avslagit en tidigare anmälan. Anmälan kan i detta fall godtas eftersom vårdnaden aldrig har reglerats genom anmälan, avtal eller dom varken i Sverige eller i något annat land vars vårdnadsavgöranden erkänns här.

Läs mer om om registrering av vårdnad vid inflyttning från utlandet.

Om faderskapet har hävts och barnet har fått en ny far genom bekräftelse finns det inte något tidigare meddelat beslut som bestämmer vårdnaden mellan barnets mor och nya far. Om föräldrarna skickar en anmälan om gemensam vårdnad direkt till Skatteverket i ett sådant fall kan Skatteverket godta anmälan. Detta gäller alltså oavsett om vårdnaden mellan barnets mor och barnets tidigare far fastställdes genom anmälan, avtal eller dom.