Vid en benefik överlåtelse av del av skogsmarken i näringsverksamheten finns en viss kontinuitet mellan överlåtaren och förvärvaren vad gäller anskaffningsvärde och gjorda skogsavdrag. Är överlåtelsen onerös ska som regel förvärvaren beräkna ett nytt anskaffningsvärde för skogen.
Om det är ett benefikt förvärv av all skogsmark i överlåtarens näringsverksamhet gäller särskilda regler.
En överlåtelse av del av skogsmarken i en näringsverksamhet kan ske på två olika sätt. Genom överlåtelse av:
Reglerna för beräkning av anskaffningsvärde och avdragsutrymme skiljer sig åt mellan om överlåtelsen avsåg en ideell andel eller en viss areal och om överlåtelsen var benefik eller onerös.
Avser överlåtelsen en av två skogsfastigheter som ingår i en och samma näringsverksamhet, ska överlåtelsen behandlas som om en del av skogsmarken i näringsverksamheten har överlåtits.
Vid ett oneröst förvärv av en andel i en fastighet, ska förvärvaren beräkna ett nytt anskaffningsvärde för skogen.
Om förvärvaren och överlåtaren var företag som ingick i samma koncern beräknar däremot inte förvärvaren något nytt anskaffningsvärde. I dessa fall finns bestämmelser om kontinuitet mellan överlåtaren och förvärvaren (21 kap. 14 § IL).
Vid en överlåtelse av en ideell andel reduceras alltid överlåtarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme.
Vid en oneröst överlåtelse av en ideell andel, beräknar förvärvaren sitt anskaffningsvärde på vanligt sätt genom proportionering eller på annat sätt (särskild värdering). Om förvärvaren och överlåtaren var företag som ingick i samma koncern gäller dock särskilda regler om kontinuitet. Läs även om hur skogens anskaffningsvärde beräknas vid ett oneröst förvärv av skogsmark.
Om överlåtelsen avser en ideell andel av en fastighet minskar överlåtarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme i samma proportion som minskningen av värdet av skogen och den produktiva skogsmarken i näringsverksamheten. Detta gäller oavsett hur liten kvotandel som överlåtits (21 kap. 17 § IL).
A äger en skogsfastighet, vars anskaffningsvärde för skogen uppgår till 320 000 kr. Han har gjort skogsavdrag med 60 000 kr.
A säljer ¼ av fastigheten till sin dotter.
A:s anskaffningsvärde reduceras därför med ¼ till 240 000 kr.
A:s återstående avdragsutrymme före överlåtelsen är 100 000 kr (320 000 kr / 2 - 60 000 kr).
Det återstående avdragsutrymmet reduceras med så stor del som motsvarar den överlåtna andelen (= ¼ del). A har efter överlåtelsen ett återstående avdragsutrymme på 75 000 kr (= ¾ delar).
Dotterns anskaffningsvärde är beroende av vilken ersättning hon betalar.
Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt gäller en viss kontinuitet mellan överlåtaren och förvärvaren vid beräkningen av den nya ägarens framtida möjligheter till skogsavdrag.
Vid en överlåtelse av en ideell andel reduceras alltid överlåtarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme.
Om förvärvet bara omfattar en del av överlåtarens produktiva skogsmark, övertar förvärvaren en del av den tidigare ägarens anskaffningsvärde. Förvärvarens anskaffningsvärde uppgår i detta fall till så stor del av den tidigare ägarens anskaffningsvärde som värdet av den förvärvade skogen och produktiva skogsmarken utgör av värdet av all skog och produktiv skogsmark i den tidigare ägarens näringsverksamhet när förvärvet sker. Förvärvaren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den tidigare ägaren anses ha gjort på den förvärvade delen (21 kap. 16 § IL).
Om överlåtelsen avser en ideell andel av en fastighet minskar överlåtarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme i samma proportion som minskningen av värdet av skogen och den produktiva skogsmarken i näringsverksamheten. Detta gäller oavsett hur liten kvotandel som överlåtits (21 kap. 17 § IL).
A äger en skogsfastighet, vars anskaffningsvärde för skogen uppgår till 320 000 kr. Han har gjort skogsavdrag med 60 000 kr.
A ger ¼ av fastigheten i gåva till sin dotter B.
Givarens (A) anskaffningsvärde och avdragsutrymme
A:s anskaffningsvärde reduceras med ¼ till 240 000 kr.
A:s återstående avdragsutrymme före överlåtelsen är 100 000 kr (320 000 kr / 2 - 60 000 kr).
Det återstående avdragsutrymmet reduceras med så stor del som motsvarar den överlåtna andelen (= ¼ del). A har efter överlåtelsen ett återstående avdragsutrymme på 75 000 kr (= ¾ delar).
Mottagarens (B) anskaffningsvärde och avdragsutrymme
B övertar ¼ del av A:s anskaffningsvärde, d.v.s. 80 000 kr, och hon anses ha gjort skogsavdrag med ¼ del av de 60 000 kr som A före gåvotillfället sammanlagt gjort avdrag med.
B:s återstående avdragsutrymme blir 80 000 kr / 2 - 60 000 kr / 4 = 25 000 kr.
Överlåtarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme påverkas på olika sätt beroende på vilken andel av värdet av den skog och produktiva skogsmark som han överlåter. Överlåts minst 20 procent av värdet av all skog och produktiv skogsmark i överlåtarens näringsverksamhet till en ny ägare, minskar överlåtarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme. Överlåts däremot mindre än 20 procent ska någon reducering inte ske om inte förvärvaren och överlåtaren var företag som ingick i samma koncern (21 kap. 17 § IL) I dessa fall finns bestämmelser om kontinuitet mellan överlåtaren och förvärvaren (21 kap. 14 § IL).
Vid en onerös överlåtelse av ett markområde, beräknas förvärvarens anskaffningsvärde på vanligt sätt genom proportionering eller på annat sätt (särskild värdering). Detta gäller oavsett hur stor andel av värdet av överlåtarens skogsmark som förvärvats. Om förvärvaren och överlåtaren var företag som ingick i samma koncern gäller dock särskilda regler om kontinuitet. Läs även om hur skogens anskaffningsvärde beräknas vid ett oneröst förvärv av skogsmark.
Om överlåtelsen sker benefikt gäller däremot en viss kontinuitet mellan förvärvaren och överlåtaren.
Vid en överlåtelse av minst 20 procent av värdet av all skog och produktiv skogsmark påverkas bl.a. anskaffningsvärdet för överlåtare respektive förvärvare.
Om minst 20 procent av värdet av all skog och produktiv skogsmark i överlåtarens näringsverksamhet förvärvas av en ny ägare, minskar överlåtarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme i samma proportion som minskningen av värdet av all skog och produktiv skogsmark i näringsverksamheten. En reducering av anskaffningsvärdet och avdragsutrymmet ska ske oavsett om överlåtelsen sker oneröst eller benefikt förvärv (21 kap. 17 § IL).
Vid förvärv genom köp, byte eller på liknande sätt av en del av en fastighet får den nye ägaren alltid ett anskaffningsvärde och avdragsutrymme som beräknas på vanligt sätt utifrån ersättningen. Om förvärvaren och överlåtaren var företag som ingick i samma koncern gäller dock särskilda regler om kontinuitet. Läs även om hur skogens anskaffningsvärde beräknas vid ett oneröst förvärv av skogsmark.
Om förvärvet bara omfattar en del av överlåtarens produktiva skogsmark, övertar förvärvaren en del av den tidigare ägarens anskaffningsvärde. Förvärvarens anskaffningsvärde uppgår i detta fall till så stor del av den tidigare ägarens anskaffningsvärde som värdet av den förvärvade skogen och produktiva skogsmarken utgör av värdet av all skog och produktiv skogsmark i den tidigare ägarens näringsverksamhet när förvärvet sker. Förvärvaren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den tidigare ägaren anses ha gjort på den förvärvade delen (21 kap. 16 § IL).
Vid en överlåtelse av mindre än 20 procent av värdet av all skog och produktiv skogsmark påverkas inte alltid anskaffningsvärdet för överlåtare respektive förvärvare.
Om överlåtelsen vid arealförvärv omfattar mindre än 20 procent av all skog och produktiv skogsmark i överlåtarens näringsverksamhet ska överlåtarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme inte minskas med anledning av överlåtelsen. Detta gäller oavsett om överlåtelsen skett oneröst eller benefikt (21 kap. 17 § IL).
Om förvärvaren och överlåtaren var företag som ingick i samma koncern ska dock överlåtarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme minskas i samma proportion som minskningen av värdet av all skog och produktiv skogsmark i överlåtarens näringsverksamhet (21 kap. 17 § IL). I dessa fall finns bestämmelser om kontinuitet mellan överlåtaren och förvärvaren (21 kap. 14 § IL).
För förvärvarens del blir det en skillnad beroende på om överlåtelsen är benefik eller onerös.
Vid förvärv genom köp, byte eller på liknande sätt av en del av en fastighet får den nye ägaren alltid ett anskaffningsvärde och avdragsutrymme som beräknas på vanligt sätt utifrån ersättningen. Om förvärvaren och överlåtaren var företag som ingick i samma koncern gäller dock särskilda regler om kontinuitet. Läs även om hur skogens anskaffningsvärde beräknas vid ett oneröst förvärv av skogsmark.
Vid ett benefikt arealförvärv som omfattar mindre än 20 procent av värdet av all skog och produktiv skogsmark i överlåtarens näringsverksamhet får den nye ägaren inte något anskaffningsvärde eller avdragsutrymme (21 kap. 16 § IL).
Den fysiska personen A:s anskaffningsvärde på skog och produktiv skogsmark är 880 000 kr. A har gjort skogsavdrag med 140 000 kr under den tid han ägt fastigheten. A:s underlag visar på att de avverkningar som skett har fördelat sig jämnt över hela fastigheten under innehavstiden.
A säljer en del av sin fastighet för 360 000 kr. Vid försäljningstillfället är värdet av all skog och produktiv skogsmark i A:s näringsverksamhet enligt utredning 1 040 000 kr. På den avyttrade arealen belöper enligt utredningen 260 000 kr, vilket motsvarar 25 procent. A har alltså kvar 75 procent av sitt anskaffningsvärde eller 660 000 kr.
A:s återstående avdragsutrymme blir (660 000 kr / 2 - ¾ x 140 000 kr) = 225 000 kr.
Den nye ägaren får beräkna anskaffningsvärde och avdragsutrymme enligt vanliga regler. Något samband med hur stor reducering A gör av sina värden finns inte vid ett oneröst förvärv.
Om överlåtelsen i stället hade avsett en fastighetsdel vars värde varit mindre än 20 procent av värdet av all skog och produktiv skogsmark i A:s näringsverksamhet, hade A inte behövt reducera sitt anskaffningsvärde och avdragsutrymme. Den nye ägaren hade ändå fått beräkna sina värden med utgångspunkt i den ersättning han betalt.
A har ett anskaffningsvärde på 600 000 kr. Värdet av all skog och produktiv skogsmark i A:s näringsverksamhet beräknas till 750 000 kr vid överlåtelsetillfället.
A överlåter ett skogsskifte till sonen B genom gåva. Marknadsvärdet av detta skogsskifte beräknas till 225 000 kr. Eftersom detta värde inte understiger 20 procent av all skog och produktiv skogsmark i A:s näringsverksamhet har B rätt till anskaffningsvärde för sitt förvärv.
Om A gjort skogsavdrag med 100 000 kr avseende avverkningar, som antas fördelat sig jämnt över A:s skogsbestånd, blir B:s återstående avdragsutrymme
(600 000 kr / 2 x 225 tkr / 750 tkr) - (100 000 kr x 225 tkr / 750 tkr) = 60 000 kr.
A:s avdragsutrymme minskar i samma mån och A har ett återstående avdragsutrymme på 140 000 kr (210 000 kr – 70 000 kr).
Svårigheter kan uppkomma vid värderingen av den överlåtna skogen och produktiva skogsmarken. Om skogsbeståndet är jämnt fördelat över hela skogsarealen kan beräkningen kanske ske efter arealuppgifter. Åtskilliga faktorer utöver areal och virkesförråd påverkar dock skogens värde, som t.ex. terrängens beskaffenhet och avstånd till bilväg. I många fall bör en värdering av skogssakkunnig ske av de olika delarna.
En proportionell minskning av den skattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme kan också komma ifråga om värdet av skogen och den produktiva skogsmarken på hans fastighet minskar på grund av en fastighetsreglering eller en klyvning (21 kap. 17 § IL).
I Skatteverkets ställningstaganden Värdeminskningsavdrag i samband med fastighetsreglering och Värdeminskningsavdrag i samband med klyvning finns exempel på hur anskaffningsvärdet och avdragsutrymmet beräknas för överlåtaren respektive förvärvaren.
Bestämmelserna i 21 kap. 17 § IL om överlåtarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme ska också tillämpas om en fastighet enligt 27 kap. 11 § IL blir lagertillgång i tomtrörelse av den anledningen att fastighetsägaren under tio år avyttrat minst 15 byggnadstomter som kan räknas samman till en tomtrörelse (21 kap. 18 § första stycket 1 IL).
En skogsfastighet som av denna anledning utan ägarbyte växlat karaktär från kapitaltillgång till lagertillgång ska anses ha förvärvats av en ny ägare (21 kap. 18 § andra stycket IL).
Något anskaffningsvärde eller avdragsutrymme ska inte beräknas för fastighet som bytt karaktär eftersom fastigheten inte längre är en kapitaltillgång.
Om värdet av den skog och produktiva skogsmarken som blir lagertillgång är mindre än 20 procent av värdet av skogen och den produktiva skogsmarken i fastighetsägarens näringsverksamhet vid tidpunkten då tomtrörelsen anses påbörjad, ska fastighetsägarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme inte minskas. Motsvarar eller överstiger värdet 20 procent ska en proportionell minskning av anskaffningsvärdet och avdragsutrymmet ske (21 kap. 17 och 18 §§ IL).
Om skogsägaren på grund av en allframtidsupplåtelse får engångsersättning för skog och produktiv skogsmark som ska kapitalvinstbeskattas, ska reglerna i 21 kap. 17 § IL om anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid en delavyttring tillämpas. Den upplåtna skogen och produktiva skogsmarken ska då anses ha förvärvats av ny ägare (21 kap. 18 § IL).
Detta innebär att fastighetsägaren inte behöver reducera sitt anskaffningsvärde och avdragsutrymme om ersättningen för den upplåtna skogsmarken och det virke (60 procent av ersättningen för skogsprodukter) som avverkats på denna mark i samband med upplåtelsen inte uppgår till minst 20 procent av värdet av skogen och den produktiva skogsmarken i näringsverksamheten vid upplåtelsetillfället.