Koncernbidrag är en inkomstöverföring mellan företag inom en koncern. Bestämmelser om koncernbidrag finns uteslutande i skattelagstiftningen. Inom associationsrätten utgör överföringarna mellan koncernföretag antingen vinstutdelning eller aktieägartillskott. Sverige har valt att beskatta varje enskilt företag för sig, oavsett om det ingår i en koncern eller inte.
Eftersom koncernen inte är ett skattesubjekt i Sverige finns behov av att skattemässigt utjämna resultatet mellan de företag som ingår i koncernen. Tanken är att den sammantagna skattebelastningen för koncernen inte ska vara större än om koncernens verksamhet hade bedrivits av ett enda företag. Det finns därför sedan lång tid tillbaka regler om s.k. koncernbidrag.
Reglerna innebär att givande företag inom koncernen gör en värdeöverföring till mottagande företag i koncernen. Givaren får göra avdrag för bidraget samtidigt som mottagaren ska ta upp bidraget till beskattning. Koncernbidraget är med andra ord en ren inkomstöverföring mellan koncernföretag. Bidraget är inte en ersättning för tjänster eller varor som tillhandhållits givaren. Koncernbidrag regleras i 35 kap. IL.
Genom koncernbidrag kan företagen i princip välja vilket eller vilka företag inom en koncern som ska betala inkomstskatt. Det finns normalt inga skattemässiga begränsningar för hur stort bidraget får vara. Bidraget får lämnas även om det skapar en förlust hos givaren. Det ställs inte några krav på att bidraget ska ges för att täcka en förlust hos det mottagande företaget. Det finns heller inte något hinder att ett företag under ett och samma år både ger och tar emot bidrag.
Associationsrättsligt måste bidraget rymmas inom utdelningsbara medel när det lämnas från ett dotterbolag till ett moderbolag. Vid det omvända förhållandet, när bidrag lämnas från ett moderbolag till ett dotterbolag, är det däremot oklart om bidraget måste täckas av utdelningsbara medel (RÅ 1998 ref. 6, RÅ 1999 ref. 74 och RÅ 2001 ref. 79).