Fördelningstid i näringsverksamhet

Vad gäller för följande inkomster?

En ackumulerad inkomst ska normalt fördelas på det antal år som inkomsten hör till. Däremot finns vissa specialbestämmelser för vissa intäkter i näringsverksamhet.

Intäkt av skogsbruk

Om man får en intäkt av skogsbruk ska man fördela beloppet på det antal år som motsvarar förhållandet mellan nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten och värdet av ett års skogstillväxt på fastigheten (66 kap. 8 § andra stycket IL). Med nettobeloppet avses intäkt av skogsbruk minskat med skogsavdragen för beskattningsåret. Detta belopp ska sedan minskas med utgifter för intäktens förvärv och bibehållande. Därefter får man det så kallade nettobeloppet som ska utgöra grund för inkomstfördelning.

Nedläggning av verksamhet

Vissa inkomster är sådana att de normalt får fördelas på det antal år som verksamheten funnits, t.ex. inkomst vid överlåtelse av goodwill, firmanamn etc.

I andra fall går det inte att skilja på individuella inkomster utan den ackumulerade inkomsten avser endast ett visst slag av egendom. Vinst vid försäljning av inventarier får t.ex. fördelas på hela den tid man har ägt inventarierna eftersom avskrivningarna görs gemensamt för samtliga inventarier. Dold reserv i djurlager bör också fördelas utifrån den tid sådant lager funnits i jordbruket.

Vad gäller återförd ersättningsfond blir fördelningstiden beroende av vad den ursprungliga avsättningen till fonden avsett.

Make ärver företaget

Om en enskild näringsverksamhet eller en andel i ett handels-bolag vid ena makens död övertagits av andra maken som ensam dödsbodelägare gäller särskilda bestämmelser om fördelningstiden. Den efterlevande kan då tillgodoräkna sig tid före övertagandet (66 kap. 9 § IL). Detta gäller dock bara för sådan tid som makarna varit gifta. Den ackumulerade inkomsten ska också avse tid före övertagandet. Samma regler gäller för person som behandlas som make enligt 2 kap. 20 § IL.

Eftersom make ärver före gemensamma barn enligt den allmänna arvsordningen, är det inte ovanligt att make är ensam dödsbodelägare. Denna regel innebär att man inte behöver fastställa när dödsboet upphört.

Om företaget överlåts i annat fall, t.ex. genom bodelning eller gåva, genom försäljning eller vid arvskifte då även andra än make är dödsbodelägare, kan fördelningstid normalt inte räknas före övertagandet.

Dödsbo

Vid fastställande av fördelningstid ska dödsbo och den avlidne anses som en och samma skattskyldig. Om den ackumulerade inkomsten uppkommer före arvskiftet ska alltså tid innan övertagandet räknas med. Skiftas dödsboet får arvingarna däremot inte tillgodoräkna sig den tid den avlidne och dödsboet drivit näringsverksamhet. Enda undantaget från det är när efterlevande make är ensam dödsbodelägare. Det beror på att den efterlevande maken normalt anses ha bedrivit näringsverksamheten även under den tid den andre maken bedrivit den. Den efterlevande maken får då tillgodoräkna sig tid före övertagandet.

Delägare i handelsbolag

En delägare i handels- eller kommanditbolag kan få en ackumulerad inkomst fördelad även på tid före förvärvet av andelen. Om en delägare köpt en andel och genom handelsbolaget fått en ackumulerad inkomst som avser tid före förvärvet ska fördelning alltså ske även på denna tid.

Avveckling av näringsverksamhet

Fördelningstid för ackumulerad inkomst vid avveckling av näringsverksamhet ska normalt vara det antal år som inkomsten avser. Kan denna tid inte utredas ska inkomsten fördelas på tre år om det inte finns särskilda omständigheter som talar emot detta.

Exempel