Boutredningsman och testamentsexekutor

Boutredningsman

Dödsbodelägare, legatarier, borgenärer m.fl. kan ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman ska utses. Det är tingsrätten som förordnar om vem som blir boutredningsman (19 kap. 1 § första stycket ÄB).

Om någon bouppteckningsförrättning inte har hållits ska boutredningsmannen se till att en sådan äger rum och att en bouppteckning upprättas (20 kap. 2 § första stycket ÄB).

Boutredningsmannen övertar den behörighet att förvalta dödsboet som annars tillkommer dödsbodelägarna tillsammans enligt 18 kap. 1 § ÄB. Läs mer om boutredningsmannens befogenhet och behörighet i Walin & Lind, Ärvdabalken Del II [1 februari 2015, Zeteo], kommentaren till 19 kap. 11–12 och 13–15 §§ ÄB.

Särskild boutredningsman

Om tingsrätten ska utse en boutredningsman i samband med ett arv i en internationell situation, får denna person inte vara dödsbodelägare eller på annat sätt beroende av utredningen. Den som utses kallas för särskild boutredningsman (2 kap. 2 § första och andra stycket IAL).

Testamentsexekutor

En testamentsexekutor utses genom ett förordnande i ett testamente. Testamentet måste få laga kraft innan förordnandet börjar gälla (Walin & Lind, Ärvdabalken Del II [1 februari 2015, Zeteo], kommentaren till 19 kap. 20 § ÄB).

Om testamentet förklaras ogiltigt gäller inte förordnandet om testamentsexekutor (Walin & Lind, Ärvdabalken Del II [1 februari 2015, Zeteo], kommentaren till 19 kap. 1 § ÄB).

Om någon bouppteckningsförrättning inte har hållits är det testamentsexekutorn som ska se till att den hålls och att en bouppteckning upprättas (20 kap. 2 § första stycket ÄB).

Läs mer om testamentsexekutorns befogenhet och behörighet i Walin & Lind, Ärvdabalken Del II [1 februari 2015, Zeteo], kommentaren till 19 kap. 20 § ÄB.