OBS: Detta är utgåva 2015.2. Sidan är avslutad 2023.

Bestämmelserna är endast tillämpliga när transaktionerna sker till eller från ett land utanför EU och köparen är någon som inte är en beskattningsbar person.

Omfattningen av bestämmelserna

Bestämmelserna har ändrats fr.o.m. den 1 januari 2015. Tidigare fanns bestämmelserna i 5 kap. 16–18 §§ ML med uppräkningen av tjänsterna i 5 kap. 18 § ML. Ändringen innebär att telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar samt elektroniska tjänster inte längre finns kvar i den s.k. katalogen utan behandlas för sig i 5 kap. 16 § ML. Katalogen finns i 5 kap. 17 § ML tillsammans med bestämmelser om tjänster som tillhandahålls köpare i land utanför EU. I 5 kap. 18 § ML finns bestämmelser om tjänster tillhandahållna från land utanför EU till köpare i Sverige.

Bestämmelserna i 5 kap. 17–18 §§ ML motsvaras av artiklarna 59 och 59a i mervärdesskattedirektivet.

Syftet med bestämmelserna är att uppnå beskattning i det land där konsumtionen sker. Dessutom har en viss omredigering och språkliga ändringar gjorts. Syftet med ändringarna är att tydliggöra regleringen om faktisk användning och utnyttjande och även i övrigt närmare anpassa utformningen till mervärdesskattedirektivet (prop. 2013/14:224 s. 64).

Bestämmelserna omfattar bara uppräknade tjänster som tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person till eller från ett land utanför EU.

Tjänster som tillhandahålls från en säljare i Sverige till en köpare utanför EU

De uppräknade tjänsterna är omsatta utomlands om de tillhandahålls från Sverige och följande två förutsättningar är uppfyllda (5 kap. 17 § första stycket ML):

  • köparen är inte en beskattningsbar person
  • köparen är etablerad, bosatt eller vistas stadigvarande i ett land utanför EU.

Tjänster som enligt första stycket är omsatta utomlands är dock omsatta inom landet, om de faktiskt används och utnyttjas i Sverige (5 kap. 17 § andra stycket ML).

Tjänster som tillhandahålls från en säljare i land utanför EU till en köpare i Sverige

Om de uppräknade tjänsterna tillhandahålls från ett land utanför EU och förvärvas av någon som inte är en beskattningsbar person är de omsatta i Sverige om följande två förutsättningar är uppfyllda (5 kap. 18 § ML):

  • köparen är etablerad, bosatt eller vistas stadigvarande i Sverige
  • tjänsterna faktiskt används och utnyttjas i Sverige.

Vilka tjänster omfattas av bestämmelserna – katalogen?

De tjänster som räknas upp i 5 kap. 17 § första stycket ML (den s.k. katalogen) är

  1. överlåtelse eller upplåtelse av upphovsrätter, patenträttigheter, licensrättigheter, varumärkesrättigheter och liknande rättigheter
  2. reklam- och annonseringstjänster
  3. tjänster av rådgivare, ingenjörer, konsultbyråer, jurister och revisorer och andra liknande tjänster samt databehandling och tillhandahållande av information
  4. bank- och finansieringstjänster utom uthyrning av förvaringsutrymmen, samt försäkrings- och återförsäkringstjänster
  5. tillhandahållande av arbetskraft
  6. uthyrning av andra varor som är lös egendom än transportmedel
  7. förpliktelser att helt eller delvis avstå från att utnyttja en sådan rättighet som anges i 1 eller från att utöva viss verksamhet
  8. tillträde till och överföring eller distribution genom
    1. ett naturgassystem som är beläget inom unionens territorium eller ett gasnät som är anslutet till ett sådant system
    2. ett system för el
    3. ett nät för värme eller kyla
  9. tjänster som är direkt kopplade till sådana tjänster som avses i 8.

Tillhandahållande av en textöversättning till någon som inte är en beskattningsbar person som är etablerad utanför EU omfattas av artikel 59 första stycket c i mervärdesskattedirektivet, jfr 5 kap. 17 § första stycket 3 ML (artikel 41 i rådets genomförandeförordning [EU] nr 282/2011).

Rättsfall: Tjänster som normalt tillhandahålls av de uppräknade yrkena

EU-domstolen har konstaterat att de yrkesgrupper som finns uppräknade i katalogen inte avser yrkena som sådana utan i stället anknyter artikeln till de tjänster som normalt tillhandahålls av dessa och närstående yrkesgrupper (C-41/04, Levob Verzekeringen och OV Bank).

Rättsfall: Bedömning av vad som är ”liknande”

En tjänst ska anses som ”liknande” i jämförelse med en av de verksamheter som nämns i artikel 59 i mervärdesskattedirektivet (jfr 5 Kap. 17 § ML) om båda två har samma syfte (C-145/96, Hoffmann).

Rättsfall: Bedömning utifrån normalt språkbruk

En bedömning utifrån normalt språkbruk ska göras i varje enskilt fall för att avgöra om tjänsten är att hänföra till bestämmelsen (C-167/95, Linthorst).

Vad bestämmelsen inte omfattar

När de uppräknade tjänsterna tillhandahålls någon som är en beskattningsbar person omfattas tjänsten inte av dessa bestämmelser. I stället bestäms beskattningsland enligt huvudregeln när köparen är en beskattningsbar person i 5 kap. 5 § ML.

Vidare bedöms beskattningsland enligt huvudregel i 5 kap. 6 § ML när de uppräknade tjänsterna tillhandahålls från företag inom EU till någon inom EU som inte är en beskattningsbar person.

Ytterligare exempel på tjänster som omfattas av katalogen

Nedan räknas upp ett antal exempel på tjänster som omfattas av katalogen.

Exempel: Spelarrättigheter

Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att en överlåtelse av spelarrättigheter är att anse som en tjänst som utgör en sådan ekonomisk rättighet som avses i 5 kap. 17 § första stycket 1 ML (RÅ 2007 ref. 57).

Exempel: Utsläppsrätter, elcertifikat m.m.

Skatteverket anser att utsläppsrätter avseende koldioxid samt elcertifikat och liknande rättigheter är sådana rättigheter som omfattas av 5 kap. 17 § första stycket 1 ML. Såväl elcertifikat som utsläppsrätter är bärare av lagreglerade rättigheter gentemot staten att agera på ett visst sätt.

Exempel: Informationstjänst

Informationstjänst i 5 kap. 17 § första stycket 3 ML innefattar bl.a. turistinformation och guidning.

Pedagogiska aktiviteter omfattas däremot av 5 kap. 11 § ML.

Förvärv via internet, t.ex. av en tidning eller en bok, kan omfattas av 5 kap. 17 § första stycket 3 ML eller utgöra en elektronisk tjänst enligt 5 kap. 16 § ML.

Begreppet ”faktiskt användning och utnyttjande”

Enligt artikel 59a i mervärdesskattedirektivet har medlemsstaterna möjlighet att bestämma beskattningsland utifrån faktisk användning. Motsvarande reglering har tagits in i 5 kap. 17 § andra stycket ML och 5 kap. 18 § ML. Syftet med den nya konstruktionen är att uppnå en närmare överensstämmelse med utformningen i direktivet. Ändringen innebär i allt väsentligt inte någon förändring i sak i förhållande till tidigare tillämpning. Den nya lydelsen innebär på samma vis som den tidigare att tjänster som ett svenskt företag tillhandahåller en privatperson som är bosatt utanför EU ska beskattas i Sverige om de faktiskt används och utnyttjas här (prop. 2013/14:224 s. 134).

Exempel: Distribution av el till sommarstuga

Ett svenskt nätföretags distribution av el till och för förbrukning i en sommarstuga i Sverige som ägs av en i Norge bosatt privatperson beskattas i Sverige.

Uteslutande användas och utnyttjas i Sverige

För de tjänster som finns i katalogen ska tolkningen av faktisk användning och utnyttjande vara densamma som gjordes med tidigare regler. Det ska således vara fråga om en restriktiv tolkning av regeln.

Skatteverket anser att det ska vara fråga om en tjänst som uteslutande kommer att användas och utnyttjas i Sverige för att en tjänst som annars är omsatt utomlands ska bli omsatt i Sverige. Att tjänsten ska användas och utnyttjas uteslutande i Sverige ska vara uppenbart för säljaren redan vid försäljningstillfället. Det räcker alltså inte att köparen vet att han eller hon ska använda och utnyttja tjänsten i Sverige.

Exempel: Annons i svensk lokaltidning

En privatperson från ett land utanför EU köper en annons i en svensk lokaltidning för att sälja sin gamla braskamin. Det bör vara uppenbart för säljaren i samband med försäljningen av tjänsten att den uteslutande kommer att användas och utnyttjas i Sverige eftersom det är fråga om en lokaltidning, alltså en tidning som bara riktar sig till en lokal marknad i landet. Var braskaminen finns har ingen betydelse för bedömningen av faktiskt användning och utnyttjande i Sverige av annonseringstjänsten.

Exempel: Översättningstjänst

En privatperson från ett land utanför EU köper i Sverige en översättningstjänst. Om det inte i samband med försäljningen är uppenbart att användningen uteslutande ska ske här i landet är tjänsten inte faktiskt använd och utnyttjad här. Om översättningstjänsten till exempel avser en text som efter översättningen ska skickas tillbaka till kunden bosatt i ett land utanför EU kan det inte stå klart för säljaren att tjänsten uteslutande kommer att användas och utnyttjas i Sverige.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • EU-dom C-145/96 [1]
  • EU-dom C-167/95 [1]
  • EU-dom C-41/04 [1]
  • Rå 2007 ref. 57 [1]

EU-författningar

  • RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt [1]
  • RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt [1]

Lagar & förordningar

  • Mervärdesskattelag (1994:200) [1] [2]

Propositioner

  • Proposition 2013/14:224 Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster [1] [2]

Ställningstaganden

  • Begreppet ”faktisk användning och utnyttjande”, mervärdesskatt [1]
  • Handel med utsläppsrätter, elcertifikat och liknande rättigheter [1]