Här kan du läsa om årsredovisningslagens (ÅRL) uppställningsformer för balansräkningen och hur en balansräkning ska utformas beroende på vilken normgivning företaget följer. Du får endast veta de viktigaste principerna för varje regelverk. Läs respektive regelverk för en fullständigare bild.
Läs om Redovisningsrådets tidigare normgivning om balansräkningen i avsnitt 41.2 i Handledningen för sambandet mellan redovisning och beskattning 2013 (SKV 305).
Balansräkningens syfte är att visa företagets ställning per balansdagen. Ett företags finansiella ställning beskrivs av förhållandet mellan dess tillgångar, skulder och eget kapital.
Balansräkningen ska i sammandrag redovisa företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen. Ställda panter och ansvarsförbindelser ska tas upp inom linjen (3 kap. 1 § ÅRL). Att en post redovisas inom linjen innebär att den redovisas i direkt anslutning till balansräkningen men inte räknas in i balansomslutningen.
Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1 till ÅRL. Posterna i balansräkningen ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som anges för uppställningsformen (3 kap. 4 § första stycket ÅRL). Företaget får ta upp andra poster än de som finns i uppställningsformen, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas poster. Posterna får även delas in i delposter (3 kap. 4 § andra stycket ÅRL). Mindre företag får redovisa en balansräkning i förkortad form och får då slå samman de poster i balansräkningen som i uppställningsformen i bilaga 1 till ÅRL föregås av arabiska siffror och som avser tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder (3 kap. 4 § tredje stycket ÅRL).
För varje post eller delpost i balansräkningen ska beloppet av motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges (3 kap. 5 § ÅRL).
I en ekonomisk förening ska fordringar på insatser inte tas upp som tillgångar. Föreningen får redovisa fullgjorda insatser genom att ange hela insatskapitalet i balansräkningen samt hur mycket av insatskapitalet som inte har fullgjorts. Sedan redovisar man skillnaden (de betalda insatserna) som en särskild post under eget kapital. Detta gäller även vid redovisningen av fullgjorda upplåtelseavgifter i en bostadsrättsförening (3 kap. 6 § ÅRL).
Företag som upprättar årsbokslut ska följa bestämmelserna om balansräkning i 3 kap. 1–4 §§ ÅRL (6 kap. 4 § BFL).
Ett förenklat årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Det finns inga bestämmelser i BFL eller ÅRL som anger hur balansräkningen ska ställas upp, utan detta följer av god redovisningssed (6 kap. 6 § BFL).
Tillgångar delas i balansräkningen upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. En anläggningstillgång är en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Andra tillgångar är omsättningstillgångar (4 kap. 1 § första stycket ÅRL).
Anläggningstillgångar delas i uppställningsformen i bilaga 1 till ÅRL upp enligt följande:
Omsättningstillgångar delas upp enligt följande:
Eget kapital är skillnaden mellan redovisade tillgångar och redovisade skulder och redovisas enligt bilaga 1 till ÅRL i ett aktiebolag med följande delposter:
Motsvarande poster i en ekonomisk förening är
Övriga företag redovisar Eget kapital enligt följande:
Det finns i ÅRL inget krav på att ytterligare specificera posten Obeskattade reserver i balansräkningen. Skattereglerna kräver i vissa fall en viss redovisning för att man ska få tillämpa t.ex. reglerna om räkenskapsenlig avskrivning och avsättning till periodiseringsfond i juridisk person. Detta brukar benämnas Obeskattade reserver. Posten kan då till exempel innehålla delposterna Ackumulerade överavskrivningar och Periodiseringsfond.
Som avsättning ska företaget redovisa sådana förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias (3 kap. 9 § ÅRL).
Posten Avsättningar kan bestå av
Som skulder redovisas företagets olika förpliktelser till t.ex. kreditinstitut, leverantörer, koncernföretag eller intresseföretag och skatteskulder. Rubriken Skulder i uppställningsformen omfattar såväl kortfristiga som långfristiga skulder. Som skulder redovisas även förskott från kunder samt upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Ställda panter och därmed jämförliga säkerheter redovisas inom linjen och avser sådana säkerheter som ett företag har ställt för sina skulder eller förpliktelser och som motsvaras av en skuld- eller avsättningspost i företagets balansräkning. Uppgiften ska avse pantens redovisade värde eller, när det gäller inteckningar, det nominella beloppet av de överlämnade säkerheterna. Med ”därmed jämförliga säkerheter” avses främst äganderättsförbehåll avseende tillgångar som upptagits i balansräkningen. Som Övriga ställda säkerheter redovisas sådana säkerheter som ett företag har ställt för en skuld eller förpliktelse som inte finns med i företagets balansräkning, t.ex. en säkerhet som ställts för en ansvarsförbindelse (RedR 1 punkt 5.6 not 45).
Som ansvarsförbindelse ska företaget inom linjen redovisa dels pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna och som inte heller har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet, dels övriga ansvarsförbindelser.
Ett förenklat årsbokslut ska bestå bl.a. av en balansräkning. Den ska upprättas enligt god redovisningssed och i vanlig läsbar form eller i elektronisk form (6 kap. 6 § BFL).
Till skillnad från balansräkningens uppställningsform i ett årsbokslut eller en årsredovisning saknas posterna Obeskattade reserver och Avsättningar.
För en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska balansräkningen upprättas enligt uppställningsformen i bilaga 2 till det allmänna rådet (BFNAR 2006:1 punkt 5.1).
Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar ett förenklat årsbokslut ska upprätta sin balansräkning enligt uppställningsformen i bilaga 2 till det allmänna rådet (BFNAR 2010:1 punkt 5.1). Benämningen av posterna och summeringsraderna i uppställningsformen får anpassas om det bättre beskriver postens eller summeringsradens innehåll (BFNAR 2010:1 punkt 5.1). Jämförelsetal ska lämnas till varje post och summeringsrad i balansräkningen (BFNAR 2010:1 punkt 5.2).
Ett företag som tillämpar BFNAR 2008:1 eller en ekonomisk förening som tillämpar BFNAR 2009:1 ska upprätta balansräkningen med de rubriker, underrubriker, poster och summeringsrader som framgår av uppställningsformerna i BFNAR 2008:1 punkt 4.5 och 4.5 A respektive BFNAR 2009:1 punkt 4.5 och 4.5 A (BFNAR 2008:1 punkt 3.3 andra stycket respektive BFNAR 2009:1 punkt 3.3 andra stycket).
Ett företag som tillämpar K2 får inte lägga till andra rubriker, underrubriker, summeringsrader eller poster än de som finns i uppställningsformerna eller slå samman poster, trots att 3 kap. 4 § andra–fjärde styckena ÅRL ger möjlighet till det. Benämningarna av posterna i uppställningsformerna får anpassas om det bättre beskriver postens innehåll. En rubrik, underrubrik, summeringsrad eller post får utelämnas om det inte finns något att redovisa (BFNAR 2008:1 punkt 3.4 respektive BFNAR 2009:1 punkt 3.4).
De jämförelsetal som företaget ska lämna enligt 3 kap. 5 § första stycket ÅRL ska lämnas i en särskild kolumn till höger om beloppsuppgifterna för räkenskapsåret (BFNAR 2008:1 punkt 3.7 respektive BFNAR 2009:1 punkt 3.7).
Ett företag som tillämpar BFNAR 2012:1 ska upprätta balansräkningen utifrån den uppställningsform som finns i bilaga 1 till ÅRL. Företaget ska även tillämpa bestämmelserna i 3 kap. 4 § ÅRL.
Om det behövs med hänsyn till verksamhetens särskilda inriktning och för att informationen ska vara relevant så att användaren förstår företagets finansiella ställning, ska företaget lägga till poster, göra en ytterligare uppdelning i delposter, eller slå samman poster (BFNAR 2012:1 punkt 4.3). Utöver de poster som anges i uppställningsformen ska ett företag redovisa följande egna poster enligt BFNAR 2012:1 punkt 29.6 respektive 29.19:
Företag som följer internationella redovisningsregler ska tillämpa IAS 1 Utformning av finansiella rapporter med de undantag och tillägg som anges i RFR 2. I IAS 1 anges att de finansiella rapporterna bland annat ska innehålla en balansräkning. Punkterna 54, 81A–81B och 82 i IAS 1 som behandlar balansräkningens och resultaträkningens struktur och innehåll samt anger minimikrav beträffande innehållet i dessa ska inte tillämpas. I stället ska balansräkningen ställas upp i enlighet med vad som anges i ÅRL. Dessutom ska bestämmelserna i 3 kap. 4a § ÅRL beaktas när det gäller uppställningsformen för balansräkningen (RFR 2 IAS 1 punkt 2 tredje stycket). Där anges att företag som följer internationella redovisningsregler får dela upp anläggningstillgångar och omsättningstillgångar samt skulder och avsättningar i kortfristiga och långfristiga poster om det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§ ÅRL (3 kap. 4 a § ÅRL).
Balansräkningen ska dessutom innehålla posterna Aktuella skatteskulder och aktuella skattefordringar samt Uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar (RFR 2 IAS 1 punkt 2 fjärde stycket).
I punkterna 3–11 finns ytterligare tillägg och undantag till IAS 1 (RFR 2 IAS 1 punkterna 3–11).
För de kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag som ska tillämpa ÅRKL respektive ÅRFL finns särskilda bestämmelser om uppställningsformen för balansräkningen i ÅRKL respektive ÅRFL samt FI:s föreskrifter. Föreskrifterna innebär att en s.k. lagbegränsad IFRS ska tillämpas.
Kreditinstitut och värdepappersbolag ska upprätta balansräkningen enligt den uppställningsform som finns i bilaga 1 till ÅRKL (3 kap. 1 § ÅRKL). Reglerna i 3 kap. 1 §, 4 § första, tredje och fjärde styckena, 5 § första stycket och 13 § ÅRL ska också tillämpas (3 kap. 2 § ÅRKL). I Finansinspektionens föreskrifter anges att omsättnings- och anläggningstillgångar eller kort- och långfristiga skulder inte behöver klassificeras separat i balansräkningen . Detta gäller dock inte materiella anläggningstillgångar och immateriella anläggningstillgångar (FFFS 2008:25 3 kap. 1 §).
Uppställningsformen för balansräkningen har, jämfört med ÅRL, en omvänd likviditetsordning (bilaga 1 till ÅRKL).
Bland tillgångarna finns bland annat följande poster:
Bland skulderna finns bland annat följande poster:
I FI:s föreskrifter och allmänna råd regleras vad posterna ska innehålla (FFFS 2008:25 3 kap. 1 §) och när man får avvika från balansräkningens uppställningsform (FFFS 2008:25 3 kap. 2 §).
Ett försäkringsföretag ska upprätta balansräkningen enligt den uppställningsform som finns i bilaga 1 till ÅRFL (3 kap. 1 § ÅRFL). Bl. a. ska reglerna i 3 kap. 1 §, 4 § första, tredje och fjärde styckena, 5 § första stycket ÅRL också tillämpas (3 kap. 2 § ÅRFL).
Till skillnad från uppställningsformen i ÅRL finns ingen uppdelning mellan omsättnings- och anläggningstillgångar (bilaga 1 till ÅRFL).
Bland tillgångarna kan nämnas
Bland skulderna återfinns poster som
I FI:s föreskrifter och allmänna råd regleras vad posterna ska innehålla och när ett företag får avvika från balansräkningens uppställningsform (FFFS 2008:26 3 kap. 1 § ).