Här kan du läsa om vad en kassaflödesanalys ska innehålla och hur den ska utformas, beroende på vilken normgivning företaget tillämpar. Du får endast veta de viktigaste principerna för varje regelverk. Läs respektive regelverk för en fullständigare bild.
Läs om Redovisningsrådets tidigare normgivning om kassaflöden i avsnitt 26 i Handledning för sambandet mellan redovisning och beskattning 2013 (SKV 305).
I årsredovisningen från ett större företag ska det ingå en kassaflödessanalys (2 kap. 1 § andra stycket ÅRL).
I kassaflödesanalysen ska företaget redovisa sin finansering och sina kapitalinvesteringar under räkenskapsåret, d.v.s. företagets in- och utbetalningar (6 kap. 5 § ÅRL).
In- och utbetalningarna hänförs till löpande verksamhet, investeringsverksamhet eller finansieringsverksamhet. Att dela upp kassaflödet i kategorier ger information som gör att man kan bedöma respektive kassaflödes relativa betydelse för företagets finansiella ställning och likviditetssituation, samt kassaflödenas inbördes samband.
Uppgifter om ett företags kassaflöden kan användas när man bedömer företagets förmåga att generera de likvida medel som krävs för att driva verksamheten vidare, för återbetalning av lån, för betalning av andra förpliktelser samt för utdelning till aktieägarna. Uppgifter om kassaflöden kan även förbättra möjligheterna att jämföra den löpande verksamheten i olika företag, eftersom kassaflöden inte påverkas av skillnader beroende på vilken redovisningsprincip ett företag tillämpar.
Det finns inga regler om kassaflödesanalys i K2-regelverken eftersom mindre företag enligt ÅRL inte omfattas av skyldigheten att upprätta en kassaflödesanalys.
En kassaflödesanalys innehåller uppgifter om förändringar av företagets likvida medel under räkenskapsåret. Räkenskapsårets kassaflöden ska hänföras till kategorierna löpande verksamhet, investeringsverksamhet eller finansieringsverksamhet (BFNAR 2012:1 punkt 7.2). Stiftelser och ideella föreningar får även hänföra räkenskapsårets kassaflöden till kategorin bidragsverksamhet (BFNAR 2012:1 punkt 36.4 och 37.5).
I ett mindre företag som tillämpar K3 behöver någon kassaflödesanalys inte ingå i årsredovisningen.
Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäktsgenererande verksamheter, samt av andra verksamheter än investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet (BFNAR 2012:1 punkt 7.5).
Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar samt sådana placeringar som inte omfattas av begreppet likvida medel (BFNAR 2012:1 punkt 7.6).
Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning (BFNAR 2012:1 punkt 7.7).
Företag som följer internationella redovisningsregler ska utan undantag och tillägg tillämpa IAS 7 Kassaflödesanalys (RFR 2 IAS 7 punkt 1).
Kassaflödesanalysen ska utvisa företagets in- och utbetalningar under perioden där betalningarna hänförs till löpande verksamhet, investeringsverksamhet eller finansieringsverksamhet (IAS 7 punkt 10).
Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäktsgenererande verksamheter, samt av andra verksamheter än investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet.
Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar samt av sådana placeringar som inte omfattas av begreppet likvida medel.
Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning (IAS 7 punkt 6).
För kreditinstitut och värdepappersbolag finns bestämmelser om kassaflödesanalys i 6 kap. 5 § ÅRL (6 kap. 1 § ÅRKL). Finansinspektionens föreskrifter innebär att kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa en s.k. lagbegränsad IFRS. Detta innebär att instituten ska tillämpa IAS 7 Kassaflödesanalys när de upprättar kassaflödesanalysen.