Brister i en inkomstdeklaration eller i särskilda uppgifter

När är uppgifterna så bristfälliga att förseningsavgift kan tas ut?

Skatteverket ska ta ut förseningsavgift om uppgifterna i en inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter är så bristfälliga att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för beskattningen (48 kap. 2 § och 1 § SFL).

Bestämmelsen tillämpas när någon visserligen har lämnat en formellt riktig deklaration eller särskilda uppgifter, men när uppgifterna som lämnats är ofullständiga. I förarbetena nämns som exempel deklarationer som saknar utdrag ur räkenskaperna och s.k. skaldeklarationer (prop. 2010/11:165 s. 929 samt prop. 1991/92:43 s. 85 och 112 f). Med skaldeklarationer menas deklarationer som innehåller någon enstaka beloppsmässig uppgift och en upplysning om att deklarationen ska kompletteras senare.

Bristerna ska vara grava och uppenbara. För att förseningsavgift ska kunna tas ut måste väsentliga uppgifter saknas och uppgifterna som har lämnats ska vara så bristfälliga att en meningsfull granskning inte kan påbörjas. I propositionen anges att den omständigheten att revisionsberättelsen saknas eller att den uppgiftsskyldige inte lämnat tillräckliga uppgifter för att det ska vara möjligt att bedöma det berättigade i ett yrkat avdrag inte utgör sådana brister att förseningsavgift ska tas ut.

Rättsfall och exempel

Frågan är hur bristfälligt innehållet i en deklaration eller särskild uppgift ska vara för att Skatteverket ska kunna ta ut en förseningsavgift. Några exempel kan vara till hjälp vid bedömningen.

Rättsfall: näringsbilaga saknas

Om det finns uppgifter i deklarationen om att den uppgiftsskyldige har bedrivit näringsverksamhet under året, men det saknas näringsbilaga, är deklarationen så bristfällig att förseningsavgift ska tas ut. Eftersom det saknas uppgifter om intäkter och kostnader kan Skatteverket inte påbörja en meningsfull granskning. Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat att en näringsidkare är skyldig att komma in med fullständig redovisning av verksamheten och gör han inte det kan förseningsavgift tas ut eftersom uppgifterna i deklarationen är bristfälliga (RÅ 2003 not. 165).

Rättsfall: delägare i handelsbolag

En delägare i ett handelsbolag som inte bifogar blankett N3A till sin inkomstdeklaration har inte lämnat en sådan bristfällig deklaration som innebär att förseningsavgift ska tas ut. Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat att det var handelsbolaget och inte delägarna som var skyldiga att lämna uppgifter om handelsbolagets verksamhet och att den enskilde hade redovisat sin andel av bolagets underskott i deklarationen. Domstolen ansåg inte att deklarationen var så bristfällig att förseningsavgift skulle tas ut, trots att den enskilde inte hade lämnat blankett N3A (RÅ 2003 not. 165 samt RÅ 2003 ref. 62).

Exempel: redovisning saknas vid t.ex. försäljning av fastighet eller värdepapper

En uppgiftsskyldig som inte har lämnat fullständiga uppgifter om t.ex. en försäljning av fastighet, bostadsrätt eller aktier har normalt inte lämnat så bristfälliga uppgifter att förseningsavgift ska tas ut. Skatteverket har uppgifter om intäkten från försäljningen och ibland även ytterligare uppgifter och kan uppskatta ett resultat. Vi kan påbörja en meningsfull granskning trots att bilagan inte är inlämnad.