När ska Skatteverket bevilja ändringsanstånd?

Anstånd när det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas

Skatteverket ska bevilja anstånd med betalningen av skatt eller avgift om det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas (63 kap. 4 § SFL). Skatteverket anser att kostnadsränta ska jämställas med skatt och avgift när det gäller ändringsanstånd. Anstånd ska beviljas oavsett av vilket skäl det är tveksamt om skatten ska behöva betalas.

Det spelar ingen roll om det är Skatteverket eller den skattskyldige som väckt frågan om att skatten eller avgiften ska sättas ned.

Tveksamheten kan bero på att ett beslut ska omprövas så att skatten eller avgiften sänks. Anståndet måste inte kunna kopplas till ett ärende hos Skatteverket. Skatteverket anser att en begäran om resning kan vara en anledning att medge anstånd. Tveksamheten kan också bero på att det finns utrymme för en betalningsuppgörelse.

Med beviskravet ”tveksam” förstås att det är lika troligt att skatten ska sättas ned som att den ska bestå. Det behöver dock inte väga helt jämt utan anstånd får beviljas när sannolikheten för att det inte blir någon nedsättning väger över något. Däremot bör anstånd inte medges om det är troligt att skatten kommer att bestå (prop. 1989/90:74 s. 340), (prop. 1996/97:100 s. 419).

När Skatteverket ger anstånd registrerar Skatteverket anståndet på skattekontot som krediteras med anståndsbeloppet. Om anståndet har beviljats före skattens eller avgiftens förfallodag, ska anståndet registreras på förfallodagen (61 kap. 3 § SFL).

Sidoansvar ska inte registreras på skattekontot. Därför ska anstånd med exempelvis ett företrädaransvar inte heller registreras på skattekontot. Skatteverket ska dock underrätta Kronofogden om att anståndet har medgetts.

Vid omprövning eller överklagande

Den skattskyldige kan begära omprövning eller överklaga ett skattebeslut och samtidigt begära anstånd med betalningen. Skatteverket ska ge anstånd med betalningen om det är tveksamt hur mycket skatt den skattskyldige kommer att behöva betala när Skatteverket omprövat frågan eller när en domstol har prövat den. Skatteverket ska bedöma om skattebeslutet kommer att bestå och om det nya beslutet kommer att medföra lägre skatt eller avgift att betala.

Tveksamheten kan bero på bevisningen

Vid bedömningen har det betydelse om omprövningen ska avgöras genom efterbeskattning. Beviskravet för efterbeskattning är högre än för omprövning i ordinarie ordning. För efterbeskattning ska beviskravet ”mycket sannolikt” vara uppfyllt. Det kan innebära att anstånd ska medges när sakfrågan har avgjorts genom efterbeskattning trots att det är sannolikt att den skattskyldige haft de påstådda inkomsterna. Han eller hon kanske inte kommer att beskattas för dem ändå eftersom Skatteverket inte haft tillräcklig bevisning för efterbeskattning (prop. 1996/97:100 s. 419 f.).

Tveksamheten kan gälla en svårbedömd rättslig fråga

Tveksamheten kan också bero på att skattebeslutet gäller en svårbedömd rättslig fråga. Ibland är lagstiftningen konstruerad så att den överlåter åt de rättstillämpande myndigheterna att fylla ut olika rekvisit. Om det finns tveksamhet om lagens rätta innehåll ska Skatteverket ge anstånd. Skatteverket ska också ge anstånd när verket driver en viss fråga för att få prejudikat (prop. 1989/90:74 s. 341).

Skattefrågan behöver inte vara tveksam för att utredningen är komplicerad

Skattefrågan behöver inte vara tveksam bara för utredningsmaterialet är omfattande eller för att ärendet innehåller komplicerade frågor. För att Skatteverket ska ge anstånd ska det vid en objektiv helhetsbedömning framstå som sannolikt att skatten kommer att sättas ned.

Tveksamheten kan bero på att Skatteverket ska ge ackord

Det kan också vara tveksamt hur mycket skatt den skattskyldige ska betala när det finns utrymme för en betalningsuppgörelse.

I Skatteverkets borgenärsarbete kan det bli aktuellt att Skatteverket efterger en skatt, helt eller delvis.

Sådan eftergift kan ske vid

• underhandsackord
• offentligt ackord
• nedsättning av fordran
• skuldsanering.

Ett ackordsförslag kan framställas antingen inom eller utom ramen för ett formellt insolvensrättsligt förfarande. Avser ackordsförslaget en alltigenom frivillig uppgörelse brukar man tala om ett underhandsackord. Vid konkurs och företagsrekonstruktion kan, förutom en frivillig uppgörelse, även förekomma en mera formbunden ackordsförhandling inför rätten, ett s k. offentligt ackord.

Skatteverket får pröva om anstånd ska ges för en eventuell kommande befrielse och göra en allsidig bedömning av befrielsefrågan. På samma sätt som i omprövnings- och överklagandesituationerna bör Skatteverket kunna ge anstånd när omständigheterna är sådana att det finns en beaktansvärd ovisshet kring frågan om befrielse kommer att ske.

Bedömning av anståndsfrågan vid underhandsackord och nedsättning av fordran

Vid underhandsackord och nedsättning av fordran har Skatteverket

Anståndsfrågan helt i sin hand. Beslut om underhandsackord eller nedsättning av fordran kan inte överklagas (11 § BorgL).

Den skattskyldige har visserligen formell möjlighet att överklaga anståndsbeslutet men någon egentlig överprövning av skatteverkets inställning till tveksamhetsrekvisitet kan inte göras (prop. 2010/11:165 s. 1032).

Bedömning av anståndsfrågan vid offentligt ackord och skuldsanering

Vid offentligt ackord är situationen annorlunda. Om Skatteverket har en kontrollpost blir situationen jämförbar med den situation som gäller för ett underhandsackord. I andra fall råder inte Skatteverket över det offentliga ackordet. Tingsrättens beslut om offentligt ackord binder Skatteverket och när ett offentligt ackord kan förväntas finns det skäl för att ge anstånd med betalningen. Även om skatten skulle lämnas över till Kronofogden för indrivning så råder det verkställighetsförbud och Kronofogden skulle inte kunna driva in skulden (2 kap. 17 § FrekL).

Även vid skuldsanering finns ett verkställighetsförbud under förfarandet (22§ SksanL). Samtidigt är det av praktisk betydelse att skulderna lämnas till indrivning eftersom det är Kronofogden som hanterar förfarandet och som efter att beslutet tagits registrerar bort de skulder som ingår i beslutet från skattekontot. Det talar emot att Skatteverket ska ge anstånd vid skuldsanering. Det kan också vara svårt för Skatteverket att bedöma om skuldsanering kommer att medges eller inte.

Det måste finnas ett befrielseärende

För att Skatteverket ska ge anstånd krävs att frågan om eftergift har initierats, d.v.s. det ska finnas en begäran om ackord eller nedsättning av fordran att ta ställning till. Vid ärenden om företagsrekonstruktion kan det dröja innan det finns ett konkret ackordsförslag. I dessa fall kan, i avvaktan på ackordsförslaget det bli aktuellt med ett handläggningsanstånd.

Om Skatteverket kan ompröva direkt behövs inget anstånd

I de flesta situationer där Skatteverket ska ompröva ett skattebeslut och sätta ned skatten kan Skatteverket ompröva direkt och räkna om skatten. Då finns ingen anledning att ge anstånd med betalningen och Skatteverket kan avvisa ansökan.

Anstånd när Skatteverket omprövar till fördel på eget initiativ

Det kan finnas tillfällen när det finns en risk att ett belopp lämnas över för indrivning innan Skatteverket hinner räkna om skatten. I ett sådant fall kan det finnas anledning att registrera ett anstånd. Om omprövningen beror på ett fel som Skatteverket gjort, t.ex. ett debiteringsfel kan Skatteverket ge anstånd utan ansökan från den skattskyldige.

Anstånd när den skattskyldige begärt omprövning

I vissa situationer när den skattskyldige begärt omprövning av skattefrågan och samtidigt begärt anstånd med betalning av skatten kan Skatteverket behöva mer utredning för att besluta i sakfrågan. Skatteverket ska ge anstånd med betalningen om det är tveksamt om den skattskyldige kommer att behöva betala skatten.