OBS: Detta är utgåva 2015.5. Sidan är avslutad 2023.

Vid import ska varorna tullklareras hos Tullverket.

Godkänd tullbehandling

Icke-unionsvaror som förs in till Sverige ska tullklareras. Med tullklarering avses Tullverkets åtgärder för en vara som anmälts till en godkänd tullbehandling.

Godkänd tullbehandling är det överordnade begreppet som omfattar dels alla tullförfaranden, dels former av godkänd tullbehandling som inte utgör tullförfaranden. Det viktigaste tullförfarandet är ”övergång till fri omsättning”, d.v.s. förtullning.

Godkänd tullbehandling innebär att varor

  • hör till ett tullförfarande
  • förs till en frizon eller ett frilager
  • återexporteras från unionens tullområde
  • förstörs
  • överlåts till statskassan.

De tullförfaranden som finns för godkänd tullbehandling är

Tulldeklaration

När någon ska anmäla en vara till ett tullförfarande ska en tulldeklaration lämnas. En tulldeklaration kan lämnas

  • skriftligt (normalt på enhetsdokumentet-ED)
  • elektroniskt genom Electronic Data Interchange (EDI)
  • elektroniskt genom Tullverkets internetdeklaration (TID)
  • muntligt
  • genom annat handlande (t.ex. genom att passera tullfilter).

All kommersiell import av varor ska deklareras på ED eller genom elektronisk uppgiftslämning via EDI eller TID. En deklaration enligt normalförfarandet ska innehålla samtliga uppgifter medan tulldeklarering med användande av förenklade förfaranden innebär att deklaranten inte behöver lämna alla uppgifter eller handlingar innan varan frigörs.

Övergång till fri omsättning

Övergång till fri omsättning (förtullning) innebär att importören fritt kan förfoga över de importerade varorna. Avsikten är att varornas tullstatus ska ändras från att vara icke-unionsvara till att bli unionsvara. När detta skett kan varan utan hinder röra sig fritt inom unionens tullområde.

Unionsvara

Med unionsvara förstås vara som är framställd inom EU eller som kommer från en plats utanför EU, men som försatts i fri omsättning (prop. 1995/96:58 s. 29).

Fri omsättning

Med fri omsättning avses detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, d.v.s. att handelspolitiska åtgärder tillämpas, att andra formaliteter för import uppfylls samt att lagenliga tullar debiteras (1 kap. 19 § ML).

Normalförfarandet och förenklat deklarationsförfarande för importörer är de vanligast förekommande sätten som används vid tullförfarandet övergång till fri omsättning.

Tulldeklarationen för övergång till fri omsättning lämnas vanligtvis genom elektronisk uppgiftslämning eller på enhetsdokumentet (blad 6 och eventuellt 8). En tulldeklaration kan också lämnas genom ett ombud. Ombudet ska vara registrerat hos Tullverket. Det är ändå alltid deklaranten (normalt importören) som är ansvarig för tulldeklarationen.

Normalförfarande

Normalförfarandet innebär att vid frigörandet av varorna lämnas en komplett tulldeklaration, inklusive de handlingar som krävs. Tulldeklarationen kan lämnas elektroniskt eller på enhetsdokumentet. I de fall tulldeklarationen lämnas på enhetsdokumentet ska s.k. styrkande handlingar bifogas deklarationen.

Avlämnade handlingar behålls av Tullverket. Om tulldeklarationen lämnas elektroniskt behöver några styrkande handlingar inte lämnas såvida Tullverket inte begär det. Sådana handlingar ska dock bevaras hos deklaranten i fem år efter det år då tulldeklarationen togs emot av Tullverket. Exempel på styrkande handlingar är

  • faktura
  • eventuella ursprungsintyg
  • transportdokument
  • packlista.

Fakturan ska innehålla uppgift om

  • säljarens och köparens namn och adress
  • fakturadag och fakturanummer
  • antal och typ av kolli, bruttovikt, hur förpackningen är märkt
  • varans benämning och kvantitet
  • pris för varje varuslag
  • eventuella rabatter, leveransvillkor och betalningsvillkor.

Förenklade förfaranden

En tulldeklaration enligt någon av typerna av förenklade förfaranden

  • förenklat deklarationsförfarande
  • ofullständig deklaration
  • lokalt klareringsförfarande

ska följas av en kompletterande deklaration.

När förenklade förfaranden används inleder deklaranten tulldeklareringen genom att agera enligt någon av de tre förfarandetyperna. Därefter fullföljer deklaranten tulldeklareringen genom att lämna en kompletterande deklaration.

Förenklat deklarationsförfarande

Ett förenklat deklarationsförfarande kan användas av en importör eller ett ombud. Såväl förenklat deklarationsförfarande för importör som förenklat deklarationsförfarande för ombud kräver tillstånd av Tullverket. Utöver de villkor för tillstånd att använda förenklat deklarationsförfarande som framgår av Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 krävs att personen är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller är annan svensk juridisk person än dödsbo.

Importören/ombudet ska vara kredithavare hos Tullverket. Den förenklade deklarationen lämnas på enhetsdokumentet, blad 6 och eventuellt 8 eller elektroniskt. En kompletterande tulldeklaration som upprättas på enhetsdokumentet ska lämnas till Tullverket senast tio dagar efter den dag då varan frigjordes. Faktura och övriga styrkande handlingar ska lämnas tillsammans med deklarationen enligt samma regler som gäller vid normalförfarandet. En kompletterande tulldeklaration som lämnas elektroniskt ska överföras till tulldatasystemet (TDS) senast elva dagar efter den dag då varan frigjordes.

Ofullständig deklaration

En ofullständig deklaration får lämnas efter Tullverkets medgivande om deklaranten har avsevärd svårighet att lämna en fullständig deklaration omedelbart vid deklarationstillfället. Den ofullständiga deklarationen ses som preliminär och måste kompletteras med en s.k. kompletterande deklaration. Även den ofullständiga deklarationen kan lämnas elektroniskt eller på enhetsdokumentet, blad 6 och eventuellt 8. Den kompletterande deklarationen ska lämnas senast onsdagen i andra veckan efter det varorna frigjorts. Styrkande handlingar t.ex. faktura måste bifogas i de fall deklarationen lämnas på enhetsdokumentet, annars räcker det om de finns tillgängliga hos deklaranten.

Lokalt klareringsförfarande

Lokalt klareringsförfarande innebär att tulldeklarationen lämnas genom att uppgifter om varorna registreras i företagets bokföring. Om inga hinder föreligger frigör Tullverket varorna för övergång till fri omsättning efter att ha mottagit en anmälan i elektronisk form om att varorna bokförts. Tillstånd från Tullverket krävs för att få använda lokalt klareringsförfarande.

Utöver de villkor för tillstånd att använda lokalt klareringsförfarande som framgår av gemenskapslagstiftningen krävs att personen är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller annan lag eller har en motsvarande bokföringsskyldighet enlig lag i ett annat EU-land. Tillståndshavaren ska göra bokföringen tillgänglig för kontroll när Tullverket begär det. Anmälningar och kompletterande tulldeklarationer vid ett lokalt klareringsförfarande ska lämnas elektroniskt till Tullverket.

Transitering

Transitering av varor innebär att varorna transporteras från en plats till en annan utan att beläggas med importtullar och andra skatter eller avgifter eller bli föremål för handelspolitiska åtgärder. Det innebär att varor som är under ett transiteringsförfarande är befriade från skatt så länge de inte övergår till fri omsättning inom landet genom förtullning.

Vid ett transiteringsförfarande transporteras varorna från ett tullkontor till ett annat tullkontor under tullkontroll. Tullverket kontrollerar att varorna inte byts ut under transporten genom att försegla de lastenheter som varorna transporteras i.

Genom transiteringsförfarandet kan till exempel en vara som kommer till Sverige men ska transporteras vidare till ett annat EU-land fraktas (transiteras) genom landet utan att behöva införtullas här. Det är destinationslandet som ska ta ut mervärdesskatt, d.v.s. det EU-land där varorna införtullas och övergår till fri omsättning.

Transiteringsförfarandet inom EU

Inom EU kan följande transiteringsförfaranden tillämpas

  • det gemensamma transiteringsförfarandet
  • unionens transiteringsförfarande
  • enligt TIR-konventionen, d.v.s. på TIR-carnet
  • på ATA-carnet
  • enligt Mannheimkonventionen, d.v.s. på Rhens farleder med användande av Rhenmanifestet
  • enligt en särskild överenskommelse mellan Atlantpaktens stater, d.v.s. med Nato-blankett 302
  • enligt överenskommelser med Andorra och San Marino
  • postsändningar (inkl. postpaket).

Det vanligaste transiteringsförfarandet är det gemensamma transiteringsförfarandet.

Det gemensamma transiteringsförfarandet

Fördragsslutande parter till konventionen den 20 maj 1987 om ett gemensamt transiteringsförfarande är Europeiska unionen (samtliga medlemsstater), Turkiet samt vart och ett av Eftaländerna, d.v.s. Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.

Det gemensamma transiteringsförfarandet tillämpas både på transiteringar mellan unionen och de övriga länderna till konventionen som transiteringar mellan dessa länder. Det innebär att en transitering som endast berör en fördragsslutande parts område inte är en transitering enligt det gemensamma transiteringsförfarandet.

Tullförfarande med ekonomisk verkan

Vissa av tullförfarandena kallas tullförfarande med ekonomisk verkan. För att använda dessa förfaranden krävs tillstånd från Tullverket. Till denna kategori hör lagring i tullager, aktiv förädling, bearbetning under tullkontroll, temporär import och passiv förädling.

Tullager

Med tullager avses varje av Tullverket godkänt och övervakat ställe, där varor får lagras enligt fastställda villkor. Det finns alltså tre villkor:

  • Tullverket måste ge sitt tillstånd.
  • Tullagret måste stå under Tullverkets övervakning.
  • Varor får lagras på de villkor som Tullverket fastställer.

Ett tullager, som kan vara antingen allmänt tullager eller privat tullager, kan tjäna bl.a. följande syften:

  • Icke-unionsvaror kan lagras på tullager utan att mporttullar och andra skatter och avgifter tas ut.
  • Icke-unionsvaror kan läggas upp och förvaras på tullager utan att samtliga importrestriktioner är uppfyllda.
  • Vissa unionsvaror kan läggas upp på tullager i avvaktan på export till tredjeland.

Uppläggning på tullager av icke-unionsvaror kan ske enligt normalförfarandet eller något förenklat förfarande. Reglerna om tullager innebär bl.a. att de varor som är placerade där normalt är befriade från skatt så länge de inte övergår till fri omsättning genom förtullning eller annan sådan procedur.

Tullagerförfarandet avslutas genom att varan anmäls till en ny godkänd tullbehandling.

Aktiv förädling

Med aktiv förädling avses ett tullförfarande där varor importeras till unionen för att genomgå någon förädlingsprocess och därefter återexporteras som förädlingsprodukter. För tillämpning av detta tullförfarande krävs tillstånd av Tullverket.

Tullförfarandet aktiv förädling delas in i suspensionssystemet och restitutionssystemet. Suspensionssystemet innebär temporär befrielse från importtullar och handelspolitiska åtgärder. Tullverket kan kräva att säkerhet ställs för tull eller annan skatt. Restitutionssystemet innebär att importtullar betalas vid importtillfället för att sedan återbetalas, efter ansökan, då förfarandet avslutats.

Bearbetning under tullkontroll

Förfarandet för bearbetning under tullkontroll innebär att ickeunionsvaror inom unionens tullområde får genomgå processer som förändrar deras beskaffenhet eller skick utan att de underkastas importtullar eller handelspolitiska åtgärder.

Förfarandet innebär också att de varor som härrör från dessa processer övergår till fri omsättning mot betalning av de importtullar som är tillämpliga på dem. För att tillämpa förfarandet för bearbetning under tullkontroll krävs tillstånd. Tullverket kan kräva att säkerhet ställs för tull eller annan skatt.

Temporär import

Förfarandet för temporär import innebär att ickeunionsvaror som används i unionens tullområde blir fullständigt eller partiellt befriade från importtullar och utan att de blir föremål för handelspolitiska åtgärder, då varorna är avsedda för återexport.

Temporär import kan medges för varor och transportmedel, inklusive lastpallar och containrar.

För att få tillämpa temporär import krävs tillstånd av Tullverket. Tullverket kan kräva att säkerhet ställs för tull eller annan skatt.

Passiv förädling

Förfarandet för passiv förädling ska medge att unionsvaror temporärt exporteras från unionens tullområde för att genomgå förädlingsprocesser och att de varor som härrör från dessa processer övergår till fri omsättning med fullständig eller partiell befrielse från importtullar.

För att få tillämpa passiv förädling krävs tillstånd av Tullverket. Tullverket ska kräva att säkerhet ställs för tull eller annan skatt vid import i förväg av en ersättningsprodukt.

Godkänd tullbehandling som inte utgör tullförfarande

Godkänd tullbehandling av varor som inte utgör något tullförfarande är varor som förs till en frizon eller ett frilager, återexporteras från unionens tullområde, förstörs eller överlåts till statskassan.

Frizon och frilager

Det är medlemsstaterna inom unionen som beslutar om upprättandet av frizoner och frilager. Tillstånd att inrätta frizon eller frilager meddelas av regeringen. Tullverket ska godkänna uppförandet av byggnader i en frizon. Tullverket övervakar frizonerna och får utföra tullkontroll av personal och transportmedel. Frizoner och frilager är delar av unionens tullområde eller avskilda lokaler inom detta område och där

  • icke-unionsvaror inte anses befinna sig inom unionens tullområde, under förutsättning att varorna inte övergått till fri omsättning
  • unionsvaror finns upplagda samt omfattas av sådana åtgärder som vanligen är knutna till export av varor.

Återexport

Ickeunionsvaror får återexporteras från unionens tullområde. Vid återexport tillämpas de regler som gäller för tullförfarandet export. Tulldeklaration ska lämnas som vid normal export eller, efter Tullverkets medgivande, i enlighet med vad som anges i ett tillstånd till lokalt klareringsförfarande.

Förstöring eller överlåtelse

Förstöring eller överlåtelse av ickeunionsvaror får göras efter föreskriven anmälan till Tullverket och ska inte medföra utgifter för statskassan. Tullverket övervakar proceduren.

Referenser på sidan

EU-författningar

  • KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen [1]
  • RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen [1]

Lagar & förordningar

  • Bokföringslag (1999:1078) [1] [2]
  • Mervärdesskattelag (1994:200) [1]

Propositioner

  • Proposition 1995/96:58 EG:s andra förenklingsdirektiv och den svenska mervärdesbeskattningen [1]