Exempel på beskattnings- och avgiftskonsekvenser vid en uttagsbeskattning

Förutsättningarna för exemplen

Nedan beskrivna exempel utgår från följande förutsättningar. En tillgång köps in för näringsverksamheten för 300, exklusive moms om 75. Tillgången tas sedan ut ur näringsverksamheten vid en tidpunkt då marknadsvärdet vid en försäljning av tillgången uppgår till 500, inklusive moms om 100. Tillgången är per definition en näringstillgång. Näringsverksamheten är momspliktig.

Enskild näringsverksamhet

Vid inköpet för näringsverksamheten bokförs 300 som lageranskaffning, eller som underlag för värdeminskningsavdrag. Vid uttaget ska ett belopp motsvarande marknadsvärdet om 500, exklusive den moms som utgår enligt ML, tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

Hur påverkas momsen?

Uttagsbeskattningsreglerna vad gäller moms avser i princip att återföra det belopp till beskattning som tidigare medgetts vid inköpet av tillgången. Läs om beskattningsunderlag vid uttag.

I detta fall kommer moms att återläggas med 75. Nettobeskattningen blir då 125 (500 - 75 – 300), under förutsättning att inköpet och uttaget görs under samma beskattningsår. Momsen vid uttaget kommer då att motsvara den ingående moms som tidigare har dragits av. Moms ska inte tas ut med 100, vilket hade varit fallet om tillgången hade sålts.

Blandad användning av tillgång

När en inköpt tillgång är avsedd att användas såväl i näringsverksamheten som privat, har man rätt till avdrag för den moms som betalats för inköpet, även på den del som är avsedd att nyttjas privat. Om man inte yrkar avdrag för den privata delen av momsen vid momsredovisningen, blir uttagsbeskattning momsmässigt inte aktuellt.

Egenavgifter

Nettobeloppet kommer också att påverka underlaget för egenavgifter (aktiv näringsverksamhet) eller underlaget för särskild löneskatt (passiv näringsverksamhet).

Tillgång inköpt för privat bruk

Om tillgången ska anses vara inköpt för näringsidkarens eller någon annans privata bruk, så räknas detta inte som ett inköp av en näringstillgång. Därmed finns ingen rätt till avdrag för inköpskostnaden om 300 (16 kap. 1 § IL) och inte heller någon avdragsrätt för momsen om 75 (8 kap. 3 § första stycket ML). Något belopp att uttagsbeskatta finns då inte, vare sig inkomstskattemässigt eller momsmässigt.

Aktiebolag eller ekonomisk förening

Samma förutsättningar som för enskild näringsverksamhet gäller.

Tillgången tas ut för en anställds räkning

Företaget bokför inköpskostnaden på 300 och uttagsbeskattas för värdet av uttaget om 425, exklusive den moms som ska återföras om 75.

Den anställde beskattas med 500 för en löneförmån (eventuella personalrabatter är inte medräknade).

Vid inkomstbeskattningen kommer företaget att nettobeskattas för 125 (500 - 75 - 300) som uttag.

Normalt sker en s.k. tyst kvittning på så vis att det belopp om 425 som ska uttagsbeskattas vid inkomstbeskattningen ”kvittas” mot en del av lönekostnaden med samma belopp. Återstående del av lönekostnaden om 75 ska bolaget ha avdrag för.

Arbetsgivaravgifter

Företaget ska betala arbetsgivaravgifter på ett löneunderlag om 500. Det kan förekomma att uttaget inte redovisats och att förhållandet kommer fram först i samband med Skatteverkets granskning. I normalfallet ska en justering ske det beskattningsår som kostnaden enligt god redovisningsed skulle ha tagits upp, se Skatteverkets skrivelse Ändringar i efterhand av redovisat resultat av näringsverksamhet vid taxeringen.

Hur påverkas momsen?

Företaget får göra avdrag för ingående moms med 75 och uttagsbeskattas för den utgående momsen på 75. Detta belopp ska företaget också ha avdrag för, som för lönekostnad, vid inkomstbeskattningen. Avdraget för lönekostnaden blir då 500 (425 + 75), d.v.s. samma belopp som utgör underlaget för arbetsgivaravgifter.

Tillgången tas ut av en delägare som arbetar i företaget

Huruvida värdet av ett uttag av en delägare som arbetar i företaget ska anses utgöra lön eller utdelning får avgöras i det enskilda fallet.

Lön

Om uttaget ska ses som en lön blir beskattnings- och avgiftskonsekvenserna likartade med redovisningen för ett uttag för en anställds räkning.

Utdelning

Om uttaget ska ses som en utdelning till delägaren ska denna beskattas för 500 och företaget får rätt till avdrag för inköpskostnaden om 300. Företaget uttagsbeskattas med 425. Nettobeskattningen blir 125, sett över tid. Vid utdelning får det prövas om reglerna i 57 kap. IL kan tillämpas på delägaren.

Hur påverkas momsen?

Bolaget ska uttagsbeskattas med 75 för den moms som man tidigare fått avdrag för vid inköpet.

Tillgången tas ut av en delägare som inte är verksam i företaget

Delägaren beskattas som för utdelning om 500, och företaget får avdrag för inköpskostnaden om 300 samt uttagsbeskattas med 425. Nettobeskattningen blir alltså 125.

Hur påverkas momsen?

Avdrag för ingående moms har skett med 75, och utgående moms att beskatta blir 75.

Handelsbolag

Beskattningskonsekvenserna vid ett uttag varierar beroende på om delägaren är en fysiker eller en juridisk person.

Fysisk person som delägare

Om en delägare som är en fysisk person tar ut en tillgång ur handelsbolagets näringsverksamhet, och det rör sig om en sådan tillgång som vid försäljning beskattas i näringsverksamhet, så ska tillgången uttagsbeskattas till marknadsvärde (exklusive moms).

Om det är den delägare som tar ut tillgången som ska beskattas för hela beloppet, eller om beloppet ska fördelas på samtliga delägare, beror på omständigheterna i det enskilda fallet.

Beskattnings- och egenavgiftskonsekvenserna i övrigt är desamma som i en enskild näringsverksamhet.

Justerad anskaffningsutgift

Oavsett om uttagsbeskattning av delägaren ska ske eller inte, ska anskaffningsutgiften på andelen i handelsbolaget justeras med uttaget (50 kap. 5 § andra stycket IL).

Uttag av fastighet eller andel i bostadsrätt

Bestämmelserna om uttag tillämpas inte om tillgången skulle ha beskattats i inkomstslaget kapital (13 kap. 4, 6 och 7 §§ IL). En näringsfastighet eller näringsbostadsrätt som inte är en lagertillgång omfattas därför inte av uttagsbestämmelserna i 22 kap. IL.

Juridisk person som delägare

När överföringar av tillgångar från eller till en delägare som är en juridisk person sker detta vanligen inom en och samma näringsverksamhet (14 kap. 10 § IL). Uttagsbeskattning kan därmed komma ifråga vid överföring av en tillgång från handelsbolaget till delägaren.

Notera att ett handelsbolag inte kan vara part i en underprisöverlåtelse enligt 23 kap. IL, och att en juridisk persons andel i ett handelsbolag inte längre omfattas av 50 kap. IL, då en sådan andel numera är en näringsbetingad andel (25 kap. 3 § IL).