Huvudsakligen tillämpas kupongskattelagens bestämmelser vid handläggning av ärenden om kupongskatt men i vissa fall blir bl.a. skatteförfarandelagen och förvaltningslagen tillämpliga. Om kupongskatt inte har hållits inne eller inte har betalts ska Skatteverket förelägga om inbetalning av skatten.
Nedan följer en redogörelse för vilka lagar som gäller vid handläggningen av ärenden om kupongskatt.
Bestämmelser om kupongskatt finns i KupL och KupF. I KupL finns bl.a. regler om betalning av kupongskatt och regler om handläggning av kupongskatt. KupL hänvisar i vissa delar till SFL vad gäller handläggning av ärenden.
SFL ska tillämpas vid handläggningen av ärenden och mål om kupongskatt om det gäller
Det sagda innebär att den som har haft kostnader för t.ex. ombud i ett ärende om kupongskatt kan ansöka om ersättning enligt de regler som gäller för ersättning enligt SFL. Vidare kan bevissäkring ske i ärende om kupongskatt, t.ex. om ett föreläggande om att lämna handling, som avser annan kontroll än revision, inte följts (prop. 2010/11:165 s. 894). Vid behov av att säkerställa en betalning av kupongskatt ska bestämmelserna om betalningssäkring i SFL användas. Den som kupongskatteärendet gäller kan begära undantag av handling från Skatteverkets kontroll och då ska bestämmelserna om undantag av uppgift och handling i SFL användas.
Vid revision i ärende om kupongskatt tillämpas vissa delar av SFL, se vid rubrik Revision.
I ärende om återbetalning av kupongskatt gäller, för den som är skyldig att betala skatt enligt KupL eller SFL, bestämmelserna i 64 kap. samt 71 kap. 2 § första stycket och 3 § SFL (27 § 8 stycket KupL).
Vid överklagande till FR och KR tillämpas vissa delar av SFL.
SFL gäller däremot inte för uttag av kupongskatt (2 kap. 1 § 1 SFL).
Förvaltningslagen, FL, gäller vid handläggning av ärenden. Om inte en lag eller en förordning innehåller egna bestämmelser om handläggning så gäller FL:s regler (3 § FL). Det innebär att utöver bestämmelserna i KupL samt angivna delar av SFL så gäller vissa av FL: s bestämmelser, t.ex. om anteckning av uppgifter och partsinsyn.
I vissa fall kan omprövning enligt FL ske.
Vid delgivning i ärende om kupongsskatt tillämpas bestämmelserna i delgivningslagen.
Ärende om kupongskatt prövas av Skatteverket (6 § KupL). Det innebär att det är Skatteverket som handlägger ärenden om kupongskatt och fattar beslut om kupongskatt.
Skatteverket ska i vissa fall förelägga den som är skyldig att innehålla och betala kupongskatt, se nedan.
Notera att bestämmelserna i 7 §, 8 § första och andra styckena, 9–11, 20 samt 22 §§ KupL i vissa fall gäller för andra aktörer än den centrala värdepappersförvararen. I 11 a, 11 b, 11 c §§ samt 12 § KupL finns reglerat i vilka fall det gäller. I framställningen nedan används enbart begreppet central värdepappersförvarare men det sagda kan, beroende på omständigheterna, avse annan aktör.
Förelägganden som avser betalning av kupongskatt kan inte förenas med vite.
Skatteverket ska föra en särskild längd (förteckning) över utdelningsberättigade som kan antas vara skattskyldiga i de fall där utbetalning av utdelningen har skett utan att kupongskatt har hållits inne (26 § första stycket KupL). Med utdelningsberättigad menas den som har rätt att ta emot utdelning för egen del vid utdelningstillfället. Den som skatteverket beslutar att förelägga att betala in kupongskatten enligt 11 eller 26 §§ KupL ska delges längden, se nedan.
Om en central värdepappersförvarare inte har hållit inne kupongskatt fast denne borde ha gjort det så ska värdepappersförvararen betala beloppet så länge (10 § KupL). Skatteverket ska i en sådan situation delge värdepappersförvararen ett utdrag av en sådan längd som avses i 26 § KupL och skicka ett föreläggande till denne om att betala in skattebeloppet inom två månader från att denne tog del av utdraget av längden (11 § KupL). Delgivningen av längden och föreläggandet skickas lämpligen vid samma tillfälle.
Det finns inte föreskrivet inom vilken tid Skatteverket ska delge den centrala värdepappersförvararen ett utdrag ur längden samt förelägga om betalning. Den tidsbegränsning som finns för Skatteverkets möjlighet att genom föreläggande kräva betalning av innehållen skatt är den allmänna preskriptionstiden om tio år.
Om en central värdepappersförvarare inte tycker att de ska betala skatten kan de, inom två månader från att denne fick del av utdraget från längden, vända sig till Skatteverket och tala om att de inte vill betala. Skatteverket ska då pröva frågan om det är den centrala värdepappersförvararen som ska betala skatten och sen meddela ett beslut. Beslutet ska delges den centrala värdepappersförvarare och antecknas i förteckningen (längden). Om Skatteverkets beslut innebär att den centrala värdepappersförvarare ska betala in kupongskatten då ska Skatteverket på nytt förelägga denne att inom viss tid betala in skattebeloppet (11 § KupL).
Om Skatteverkets beslut innebär att den centrala värdepappersförvararen inte ska betala skatten så kan Skatteverket i efterhand kräva av den som har fått utdelningen ska betala skatten, se nedan vid rubriken I efterhand kräva den som är utdelningsberättigad.
När utdelning har skett i utländsk valuta eller genom sakutdelning (t.ex. i form av aktier eller något annat slags värdepapper) och skattskyldighet föreligger enligt 8 eller 15 §§ KupL ska bolag som inte är avstämningsbolag senast en vecka efter utdelningen lämna en bestyrkt kopia till Skatteverket om de utdelade tillgångarnas värde vid utdelningstillfället. Om värdet är för lågt uppgivet ska Skatteverket meddela ett beslut om värdet och förelägga det utdelande bolaget att inom viss tid betala in den felande kupongskatten (21 § KupL). Vid försenad betalning utgår en dröjsmålsavgift.
Om en central värdepappersförvarare eller ett aktiebolag inte fullgör sin skyldighet att betala in kupongskatt inom föreskriven tid ska Skatteverket förelägga värdepappersförvararen eller aktiebolaget att inom viss tid fullgöra sin betalningsskyldighet (22 § första stycket KupL). Vem som ska hålla inne skatten beror bl.a. på vem som betalar ut utdelningen . Med uttrycket föreskriven tid menas att kupongskatten ska vara betald senast 4 månader efter utdelningstillfället (8 § andra stycket KupL). Det är först efter den tiden som Skatteverket ska sända ut ett föreläggande om att betalningsskyldigheten ska fullgöras.
Om kupongskatt inte har betalats inom den tid som anges i 8 och 15 §§ ska dröjsmålsavgift tas ut. Obetalda kupongskattebelopp samt dröjsmålsavgifter ska Skatteverket lämna för indrivning.
Det finns inte föreskrivet inom vilken tid Skatteverkets föreläggande om betalning kan ske. Den enda begränsning som finns är de allmänna preskriptionsreglerna.
Ett föreläggande enligt 22 § första stycke KupL om att fullgöra betalningsskyldighet får inte överklagas.
Skatteverket ska i normalfallet delge den utdelningsberättigade ett utdrag ur längden där denne har angetts som skattskyldig och förelägga honom eller henne att betala skattebeloppet inom två månader från den dag då den utdelningsberättigade fick del av utdraget av längden (26 § andra stycket KupL). Förutsättningen är att inget annat följer av 11 § KupL (som avser då Skatteverket förelägger en central värdepappersförvarare att betala skatt som inte hållits inne). Möjligheten att kräva av den utdelningsberättigade att denne ska betala kupongskatten ska användas först efter att Skatteverket har försökt kräva den centrala värdepappersförvararen på att betala skatten i enlighet med 11 § KupL, se ovan.
Om den utdelningsberättigade vill bestrida kravet att betala kupongskatten så ska denne inom två månader från att den utdelningsberättigade tog del av längden göra en invändning mot betalningen hos Skatteverket. Skatteverket ska ta ställning till invändningen (som t.ex. kan avse att den förelagde inte anser sig vara utdelningsberättigad) och meddelar sedan sitt beslut. Skatteverket ska delge beslutet till den som ärendet gäller och beslutet ska också antecknas i längden. Om Skatteverket finner att kupongskatt ska betalas, så ska Skatteverket på nytt förelägga den skattskyldige att inom viss tid betala skatten.
Kupongskatt som inte betalats inom den utsatta tiden ska Skatteverket lämna för indrivning (26 § tredje stycket KupL).
Det finns inte föreskrivet i KupL inom vilken tid Skatteverket senast kan förelägga en utdelningsberättigad om betalning av kupongskatten. Den tidsbegränsning som finns för Skatteverkets möjlighet att genom föreläggande kräva utdelningsberättigad att betala skatten är den allmänna preskriptionstiden om tio år.
Har kupongskatt betalts med felaktigt eller för högt belopp kan den utdelningsberättigade begära återbetalning.
Skatteverket får förelägga aktiebolag om andra skyldigheter än sådana som avser att innehålla skatt eller betala skatt. Då Skatteverket ges möjlighet att använda vite, se nedan, kan Skatteverket i ärenden där det är lämpligt i stället använda ett vanligt föreläggande. Enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer kan en myndighet också formlöst ställa frågor i sådana ärenden där föreläggande skulle kunna beslutas enligt lag. Ramen för vad Skatteverket kan förelägga om ger då ramen för vad verket får fråga om. Verkets fråga ska inte gå utöver det som kan krävas vid ett föreläggande.
Om ett aktiebolag inte fullgör annan skyldighet än skyldigheten att innehålla skatt eller inbetala skatt kan Skatteverket besluta att förelägga denne vid vite att fullgöra skyldigheten. Ett beslut om föreläggande som har förenats med vite gäller omedelbart (23 § KupL).
Bestämmelsen i 23 § KupL ger Skatteverket en befogenhet att använda vite när en skyldighet att lämna uppgifter inte följts. Det kan t.ex. avse skyldigheten enligt 21 § KupL att lämna in en styrkt uppgift om de utdelade tillgångarnas värde.
Om aktiebolaget inte vill följa vitesföreläggandet kan de överklaga. Frågan om vitets utdömande prövas av den FR som är behörig att pröva ett överklagande enligt KupL.
Skatteverket får fatta beslut om revision hos aktiebolag för kontroll av kupongskatten. Vid revision hos aktiebolag för att kontrollera uttag av kupongskatten så gäller dels bestämmelserna om revision i 41 kap. SFL och dels bestämmelserna om vitesföreläggande i 44 kap. SFL. Om beslut om vite tillämpas i revisionen så gäller beslutet omedelbart (24 § KupL).
Vitesföreläggande enligt SFL kan t.ex. användas för att få den reviderade att fullgöra sina skyldigheter i revisionen.
Beslutet om revision får inte överklagas.